Biskopstorp

Biskopstorp är en samling torp vid sjöarna Stora och Lilla Fjättmun långt ute i skogen i utkanten av Röks församling.

Biskopstorp. Foto: Esben Alfort 2019.

Biskopstorp. Foto: Esben Alfort 2019.

Biskopstorp. Foto: Esben Alfort 2019.

Biskopstorp. Foto: Esben Alfort 2019.

Biskopstorp. Foto: Esben Alfort 2019.

 

På torpets ägor låg backstugan Björnkullen, dit en dotter av familjen på Biskopstorp flyttade när hon gifte sig med organisten Anders David Landelius. Han var bror till skogvaktaren Per Johan Landelius som också bodde i Biskopstorp.

 

icon-check  25-02-2020

Romanäs Sanatorium

Romanäs Sanatorium. Foto: Esben Alfort 2019.

Romanäs Sanatorium byggdes för vård av välbärgade tuberkulospatienter. När tuberkulosen sedan minskade i Sverige gjordes sanatoriet 1960 om till vårdinrättning för alkoholister. 1983 togs anläggningen över av Göteborgs kommun.

Lövingsborg

Lövingsborg i dag. Källa: Google.

Lövingsborgicon-map-marker frälseutjord söder om Skänninge räknades till Allhelgona församling tills runt år 1800 då det överfördes till Skänninge församling, då det hade blivit en del av stadsägorna. Förutom själva gården skiljde man på stadsägorna vid Lövingsborg och Lövingsborgsslätten.

Normalt sett hade stadsjordar donerats av kronan eller inköpts av stadens borgare, som använde jorden för eget lantbruk. I Skänninges fall verkar det dock ha varit annorlunda, då staden förmodligen anlagts på frälsejord icon-external-link. Förmodligen är det därför som Lövingsborg betecknas som frälseutjord.

På slutet av 1600-talet fanns där endast nybrytna vretar (mindre hägnade åkrar eller ängar) som nyligen upptagits ur utmarken, men 1712 finns ett hus inritat på Lövingsborgs plats.

Lövingsborg inritat på en karta från 1712. Källa: Lantmäteriet.

Frågan är vilken sorts byggnad som fanns på tomten. Maria Sophia Gyllenståhl Alfort inköpte Lövingsborg 1750 för 180 riksdaler kopparmynt och tillbringade sin ålderdom där, och hon skulle knappast ha trivts utan en ordentlig bostad. Vi vet från hennes bouppteckning vad som fanns där. Bland annat nämns tapeter i Stugun, dvs. vardagsrummet, samt i så kallade ScholeKammaren, så förmodligen var dessa de enda finrummen som fanns. Hon hade ett större och två mindre bord, samt 3 gamla stolar av ek och 3 nya av furu. Man får känslan av ett torp.

1779 fanns det tydligen totalt tre byggnader på tomten. De nya byggnaderna var förmodligen ekonomibyggnader för korna och jordbruket.

Lövingsborg 1779 (A1). Källa: Lantmäteriet.

Maria Sophia utökade markområdet tre gånger 1752-1753 genom att köpa en åker i Pålselyckan och hävderätten på ytterligare en åker och en stadshage.

Hon försökte skänka Lövingsborg i testamente till sin yngsta sons oäkta barn Gustaf Ståhlgren, men detta motsatte sig hennes son Gabriel Ahlfort, därför att fastigheten inte var av en sådan juridisk beskaffenhet att den kunde skänkas bort.

Utdrag ur bouppteckningen efter Maria Sophia: Frälseutjorden Löfwingsborg skall wäl wara af Sahl: fru Capitainskan skänckt till Schole pilten Gustaf Ståhlgren, men af herr Capitainen Ahlfort bestrides, i anseende dhertill at egendomen icke warit af dhen beskaffenheet, at dhen kunnat bort gifwas. Göta Hovrätt.

Detta berodde då förmodligen på att det var frälsejord, som inte kunde säljas eller ges till en ofrälse. Därför gjordes också en separat bouppteckning för Lövingsborg när mamman dog, medan alla andra (ofrälse) fastigheter räknades ihop i en annan bouppteckning.

I stället blev det i slutändan hennes dotter Maria Catharina Ahlfort, som hon uttryckligen gjort arvlös, som fick Lövingsborg genom Gabriel som var enda arvingen. Maria Catharina och hennes man fortsatte dock bruka gården Gunnarstorp i Säby församling, och det är även där som de är begravda, så det är oklart om de alls bodde på Lövingsborg. Det gjorde två av deras barn, Hedvig och Eric, däremot.


Forskningsdata

Området beskrivs i denna rapport som gjordes i samband med en arkeologisk utgrävning nära Lövingsborg icon-external-link.

  • mant. 1747-1763: v400918.b6110.s1133(1747); v400919.b6100.s1067(1748); v400920a.b985.s1689(1750); v400921.b10020.s1692(1751); v400922a.b913.s1761(1752); v400923.b6610.s1213(1753); v400924.b6300.s1157(1754); v400925a.b675.s1245(1755); v400926.b6180.s1123(1756); v400927a.b527.s1049(1757); v400928.b4870.s944(1758); v400929.b5420.s1061(1759); v400930.b5300.s1037(1760); v400931a.b5600.s1095(1761); v400932.b4940.s975(1762); v400933.b5380.s1047(1763)
  • husf. 1760-1799 Allhelgona: v24001.b102.s193(1760-1777); v24002.b60.s109(1779-1790); v24003.b92.s171(1792-1793); v24004.b99.s186(1799-?); Skänninge: v29074.b76.s131(?-1810); v29074.b80.s139(?-1810); v29077.b40.s69(1811-1814); v29077.b44.s77(1811-1814); v29077.b63.s115(1811-1814)

icon-check 08-07-2021

Gelebo

Gelebo är en by i Åby församling utanför Kalmar, där flera generationer av Ingrid Karlssons försläkt försläkt bodde och ofta gifte sig med andra familjer i den egna byn.

De gårdar som finns i Gelebo i dag är inte de ursprungliga; d. 10 maj 1900 brann alla gårdar utom Lillegården ner, och då gjordes det laga skiftet som präglar byn i dag.

Gelebo Lillegård 1999.

Så här skriver Åby Hembygdsförening om Gelebo:

Socknens högsta punkter ligger i Gelebo och i Knarrebo, 75 meter över havet. På åsen har det stått två väderkvarnar. I byn har det också funnits en smedja, ett par linbastur, en varggrop, samt en marknadsplats.

Det har även utvunnits salpeter i Gelebo. I ett salpetersjuderi fick man fram salpeter ur kvävehaltig jord, främst jord under ladugårdar. Djurens urin innehåller salpeter. Salpeter användes vid tillverkninga av krut. Under Gustav Vasas tid var bönderna skyldiga att leverera ”salpeterjord” till sjuderierna.

(Källa: Boken om Åby)

Gelebo. Källa: Lantmäteriet.

Gelebo innan laga skiftet. Lantmäteriet.

icon-check  12-10-2019

Gunnarstorp

Gunnarstorp frälsehemman i Säby församling var en av många gårdar som ägdes av Gabriel Gyllenståhl. 1683 bytte han bort ena hälften, men senare måste familjen ha köpt tillbaka andra hälften, för hans dotter Maria Sophia Gyllenståhl verkar ha ägt hela gården. Efter sin död lät hon sin dotter Maria Catharina Ahlfort ärva Gunnarstorp, trots att hon egentligen gjorts arvlös när hon mot sina föräldrars vilja gift sig med drängen Jonas Andersson. Paret bosatte sig som bönder på Gunnarstorp, och från och med då blev denna gård inofficiell släktgård åt deras ättlingar i Gunnarstorpssläkten genom flera generationer.

Läs mer

Börgöls Hammare – Släktens järnbruk

Den mest betydelsefulla ägaren av släktgården Liljeholmen i Torpa församling var utan tvekan Gabriel Gyllenståhl (1644 – 1705) till Sommenäs i Tirserum socken, Liljeholmen och Linnekulla i Torpa socken, Aspenäs, Sommevik och Stjernsanden i Malexanders socken samt Stjernevik i Risinge socken. Totalt ägde den förmögne adelsmannen inte mindre än 60 säterier och gårdar i Östergötland och Södermanland, varav 44 låg i området kring Sommen.

Läs mer

Kvärk på Söderåsen

Kvärk på Söderåsen

Kronholmsläkten verkar ha sitt ursprung på Söderåsen, där det låg en betydelsefull gård, Kvärk, i Kvärkaskogen uppe på åsen. Ägarna var dansksinnade snapphaneförare. Under en orolig tid grävde en av dem, Jöns Nilsson, tydligen ner sina värdesaker, och man har sedan hittat en samling silvermynt under en sten på en av åkrarna. Det finns fortfarande många husruiner och gamla stengärdesgårdar i området, som förmodligen alla har ägts av Kvärk gård, som finns kvar.

Söderåsen med Kvärk.

Läs mer

Schedevi (Skedevid Slott)

Schedevi eller Skedevid Slott i Tjärstad församling byggdes 1769-1781 på en landtunga mellan sjöarna Åsundan och Ämmern utan för Rimforsa öster om Sommen. Godset kom förmodligen först in i släkten när Anna Brita Wetterströms syster Hedvig Sophia gifte sig med godsinspektören Göran Rimmius i 1754. Senare köptes det av Anna Maria Ahlforts man Sven Johan Bergman i 1852. De verkar inte ha bott där själva, men dottern Adéle Bergman flyttade in med sin man Vilhelm Pontin i 1855, och det blev de som tog över ägandet efter Svens död 1868. Sonen Esbjörn Pontin blev arrendator 1873-1917, och även hans bror Nils Pontin bodde där med sin hustru 1910-1917. Släktingen Mathilda Gustafva Rudebeck tjänade kort på slottet i 1865.

Läs mer

Boarp i Barkeryd

Boarp i Barkeryd församling (som inte får förväxlas med Boarp i Ekeby) blev samlingsplats för släktens änkor och ogifta äldre kvinnor. Gården användes som bostad av prostänkan Gustava Alfort och hennes ogifta kusin Lovisa Ögnelod, som båda dog 1860. Gustavas syster, Elionora Christina, övertog då gården, följt av hennes son Edvard Fredrik Drotty efter hennes död, och efter honom hans änka.

Läs mer