Hyckle
Hyckle eller Höckle var en gård som låg vid nuvarande Jönköpingsvägen.
Hyckle är nämnt första gång 1477 i ett gåvobrev till Vadstena kloster då var det två gårdar. Namnet betyder troligen kulle, eller kanske öppen plats.
Före laga skiftet låg byggnaderna något annorlunda än idag, som synes på denna karta från 1850.
Rås Gård
Rås Gård i Säby församling (som inte ska förväxlas med Råås i Torpa församling, ofta stavat likadant) kom in i släkten när riksdagsmannen Erich Fredrichsson 1793 gifte sig med en dotter på gården. De fick aldrig några egna barn, men just därför blev de mycket betydningsfulla för hela Gunnarstorpssläkten, där deras förmögenhet spreds på många grenar.
Sandstugan / Knappla
Biskopstorp
Björnkullen
Björnkullen var en nu försvunnen backstuga på ett berg på Biskopstorps ägor i Röks församling.
Romanäs Sanatorium
Älgaberget
Lövingsborg
Gelebo
Gelebo är en by i Åby församling utanför Kalmar, där flera generationer av Ingrid Karlssons försläkt försläkt bodde och ofta gifte sig med andra familjer i den egna byn.
De gårdar som finns i Gelebo i dag är inte de ursprungliga; d. 10 maj 1900 brann alla gårdar utom Lillegården ner, och då gjordes det laga skiftet som präglar byn i dag.
Gunnarstorp
Gunnarstorp frälsehemman i Säby församling var en av många gårdar som ägdes av Gabriel Gyllenståhl. 1683 bytte han bort ena hälften, men senare måste familjen ha köpt tillbaka andra hälften, för hans dotter Maria Sophia Gyllenståhl verkar ha ägt hela gården. Efter sin död lät hon sin dotter Maria Catharina Ahlfort ärva Gunnarstorp, trots att hon egentligen gjorts arvlös när hon mot sina föräldrars vilja gift sig med drängen Jonas Andersson. Paret bosatte sig som bönder på Gunnarstorp, och från och med då blev denna gård inofficiell släktgård åt deras ättlingar i Gunnarstorpssläkten genom flera generationer.
Börgöls Hammare – Släktens järnbruk
Den mest betydelsefulla ägaren av släktgården Liljeholmen i Torpa församling var utan tvekan Gabriel Gyllenståhl (1644 – 1705) till Sommenäs i Tirserum socken, Liljeholmen och Linnekulla i Torpa socken, Aspenäs, Sommevik och Stjernsanden i Malexanders socken samt Stjernevik i Risinge socken. Totalt ägde den förmögne adelsmannen inte mindre än 60 säterier och gårdar i Östergötland och Södermanland, varav 44 låg i området kring Sommen.
Kvärk på Söderåsen
Kvärk på Söderåsen
Kronholmsläkten verkar ha sitt ursprung på Söderåsen, där det låg en betydelsefull gård, Kvärk, i Kvärkaskogen uppe på åsen. Ägarna var dansksinnade snapphaneförare. Under en orolig tid grävde en av dem, Jöns Nilsson, tydligen ner sina värdesaker, och man har sedan hittat en samling silvermynt under en sten på en av åkrarna. Det finns fortfarande många husruiner och gamla stengärdesgårdar i området, som förmodligen alla har ägts av Kvärk gård, som finns kvar.
Liljeholmen i Rimforsa
Liljeholmen under Linnäs vid Åsunden i Rimforsa byggdes strax före 1918 av Esbjörn Pontin som uppkallade den efter släktgården Liljeholmens Säteri i Torpa och flyttade dit med sin familj 1918.
Liljeholmen blev sedan Liljeholmens Folkhögskola.
28-04-2021
Schedevi (Skedevid Slott)
Schedevi eller Skedevid Slott i Tjärstad församling (i folkmun även Schäve) byggdes 1769-1781 på en landtunga mellan sjöarna Åsundan och Ämmern utan för Rimforsa öster om Sommen. Godset kom förmodligen först in i släkten när Anna Brita Wetterströms syster Hedvig Sophia gifte sig med godsinspektören Göran Rimmius 1754. Senare köptes det av Anna Maria Ahlforts man Sven Johan Bergman 1852. De verkar inte ha bott där själva, men dottern Adéle Bergman flyttade in med sin man Vilhelm Pontin 1855, och det blev de som tog över ägandet efter Svens död 1868. Sonen Esbjörn Pontin blev arrendator 1873-1917, och även hans bror Nils Pontin bodde där med sin hustru 1910-1917. Släktingen Mathilda Gustafva Rudebeck tjänade kort på slottet 1865.
Boarp i Barkeryd
Boarp i Barkeryd församling (som inte får förväxlas med Boarp i Ekeby) blev samlingsplats för släktens änkor och ogifta äldre kvinnor. Gården användes som bostad av prostänkan Gustava Alfort och hennes ogifta kusin Lovisa Ögnelod, som båda dog 1860. Gustavas syster, Elionora Christina, övertog då gården, följt av hennes son Edvard Fredrik Drotty efter hennes död, och efter honom hans änka.