Ingalunda

av Esben Alfort 25. dec 2022

Axel Alfort & Inga Karlsson flyttade i början på 1950-talet det gamla boningshuset från Amböke Övregård 1:3 i Enslöv församling till Onsjöberg i Söndrum, där det återuppfördes med vissa förändringar som sommarstuga och kallades Ingalunda efter Inga. Senare byggde Axel ytterligare en byggnad på tomten som då kallades Annorlunda. Jag har tagit reda på var Ingalunda-huset ursprungligen kom ifrån och vem som bott där under århundradena.

Huvudbyggnaden har stått på tre olika platser genom åren. Från början stod den inne i Amböke by precis framför den nuvarande gården Amböke 1:6 (se kartor nedan). Vid laga skiftet 1856 flyttades den 1200 alnar till en ny plats söder om byn, och där stod den sedan under nästan 100 år tills boningshuset flyttades till Onsjöberg efter att ägarna uppfört ett nytt modernt boningshus 1951.

Den ursprungliga Övregården låg i hagen framför nuvarande 1:6 längst bak i bilden. Flygfoto från 1991.

Det är oklart hur gammalt det gamla boningshuset på Ingalunda är, men det finns inte dokumenterat att man någonsin ersatt huset förrän 1951, så i princip skulle stommen kunna vara mycket gammal, till och med från medeltiden. Den kan dock också mycket väl ersatts utan att det dokumenterats. Det skulle behövas borrprover från timret för att kunna fastställa åldern.

Här är en lista på alla kända ägare – alla de enskilda ägarna omtalas i senare avsnitt:

före 1580-1627 Bendt Larssön & ?
1627-1647 s. Lars Bendtssön
ca. 1630-1669 brod. Per Bendtssön & Anna Henningsdotter
1669-1672 änk. Anna Henningsdotter
1672-1673 d. Börta(?) Persdotter & Erik Jönsson
1673-1697 brod. Bengt Persson & Börta Persdotter
1697-1702 d. Anna Bengtsdotter & Jakob Bengtsson
1702: Gården delas temporärt på två
1702-1706 fad. Bengt Persson & Gertrud Svensdotter
1706-1729 dotterson Bengt Jönsson & ?
1729-1734 Knut Gunnesson (barnbarnsbarn till Bengt Perssons bror Gunde Persson)
1734-1747 Knut Gunnesson & Börta Börjesdotter
1748-1773 Knut Gunnesson & Sissa Nilsdotter
1773: Gården delas på två
1773-1806 s. Lars Knutsson & Nilla Bengtsdotter
1807-1818 s. Pehr Larsson & Elna Larsdotter
1818-1837 Pehr Larsson & Karin Bengtsdotter
1837-1839 Pehr Larsson
1839-1843 s. Hans Pehrsson
1844-1853 Hans Pehrsson & Christina Pehrsdotter
1853-1856 änk. Christina Pehrsdotter (Hans Pehrssons arvingar)
1856: Laga skifte – gården flyttas
1856-1857 änk. Christina Pehrsdotter (Hans Pehrssons arvingar)
1857-1873 änk. Christina Pehrsdotter & Håkan Bengtsson (Hans Pehrssons arvingar)
1873-1876 s. Erik Hansson
1876-1884 syst. Helena Petronella Hansdotter
1884-1904 Helena Petronella Hansdotter & Alexander Bengtsson
1904-1930 änkl. Alexander Bengtsson
1930-1932 s. Hugo Alexandersson
1932-1951 Hugo Alexandersson & Anna Jönsson
1951: Ny manbyggnad uppförs, gamla manbyggnaden flyttas till Onsjöberg
1954-2002 Axel Alfort & Inga Karlsson
2002-2020 Axel & Ingas barn
2020- d. Sara Alfort & Poul Georg Moses

Medeltiden till 1729

Amböke är en gammal by. Äldsta belägget för namnet är från 1580, då det kallas Ambøge. Vi den tiden var Halland förstås danskt, så namnet är självklart också danskt. Enligt en teori som nämns ibland skulle namnet betyda avenbokskogen, fast jag är mycket tveksam till denna tolkning. Mer sannolikt är att Am(n) är det ursprungliga och mycket ålderdomliga namnet på Amsjön, och egentligen helt enkelt betyder ’vattnet’. En rad andra svenska sjöar och älvar bär namn som tycks härstamma från detta uråldriga ord – bara i Halland finns det faktiskt åtskilliga sjöar som hetter just Amsjön, och de kan självklart inte vara uppkallade efter förleden aven- i avenbok. Bøge/Böke betyder mycket riktigt ’bokskog’, och bokskogen i Amböke har då helt enkelt uppkallats efter sjön som gjorde det möjligt att bosätta sig där. Senare har Amsjön precis som hundratals andra liknande sjönamn fått tillagt efterleden -sjön i förtydligande syfte.

Amböke by vid Stora och Lilla Amsjön 1857 strax innan laga skiftet genomfördes. Källa: Lantmäteriet.

1669 kallas gården i mantalslängderna av någon anledning Årbygget och 1670 Torböget. Orsaken är oklar, men det kan vara fråga om misstag. Vid alla andra tillfällen både före och efter dessa år kallas det Amböge(t) / Amböke(t) eller dylikt. Ofta suppleras detta namn med gårdsnamnet Lars Bengtssons gård (eller ibland alternativt Larsses gård), en beteckning som används ända in på 1800-talet trotts att det då var flera århundraden sedan denne Lars Bengtsson levde. Orsaken till att den uppkallades efter just Lars Bengtsson var helt enkelt att det var han som ägde gården när Halland blev svenskt och svenska myndigheterna började registrera gårdarna.

Från början var Amböke sålunda en enda skattegård, men under århundradena uppdelades den så småningom i flera åtskilda hemman. Utöver en distinktion mellan de norra Övregårdarna och de sydligare Nedregårdarna har det emellertid aldrig funnits namn för de enstaka gårdarna, som i stället helt enkelt åtskiljs med hjälp av hemmansnumren, och vår gård går sålunda under beteckningen Amböke 1:3. Den låg på platsen där den ursprungliga skattegården förmodligen också legat.

Den blå linjen åtskiljer gårdarna 1:7 och 1:3. Den nyare Amböke 1:6 som byggdes på 1770-talet är den enda Övregården som finns bevarad på ursprunglig plats idag. Boningshuset till Amböke 1:3 var det som låg i mitten av gårdskomplexet.

1580 bodde tingsfogden och domaren Bendt Larssön (d. ca. 1630) där tillsammans med sin far Lars Joenssön och sin bror Joen Larssön. Nästan alla gårdar i socknen var förlänade till adelsmän, men just Amböke var alltså domarebostad, dvs. tilldelad domaren som inkomstkälla i stället för lön. Pastorsbostaden och skolan var de enda andra hemmanen i socknen som inte var förlänade.

Gården övertogs 1627 av domarens söner Lars (d. ca. 1647) och Per Bendtssön (d. 1669), och det är den förre – Lars Bendtssön, eller på svenska Lars Bengtsson – som givit upphov till namnet Lars Bengtssons gård. I början var det nämligen Lars som ägde gården medan brodern hyrde in sig, men senare uppges båda vara ägare, och förmodligen var det nu som gården delades på två hemman för första gången. Även en tredje broder, blivande länsmannen och häradsdomaren Nils Bendtssön, hyr så småningom in sig på gården. Efter Lars död får han domarebostad i Amböke, och bygger då förmodligen det så kallade Bolet, dvs. bostaden, vid utjordstorpet Boden sydväster om Amsjöarna. I själva boden tycks det ha bott en bonde som skötte om gården åt honom och förmodligen tog hand om hans hästar.

En dom avsagd av häradsdomaren Niels Bendtssön i Amböge har överklagats till landstinget i Falkenberg. Detta hände regelbundet. Utdrag ur Hallandsfars Landsting 1647.

Hösten 1647 omtalas Nils som fogde i Boe birketing, ett privatägt område med egen juridik. Förmodligen bytte han ämbete det året.

En dom avsagd av birkefogden Niels Bendtssön i Amböge har överklagats till landstinget. Utdrag ur Hallandsfars Landsting 1647.

Dessa tre bröders ättlingar har sedan ärvt och brukat Ambökes gårdar ända sedan dess. Vår gård Amböke 1:3 fick en ny ägare 1729, så släktlinjen bryts då, men även han var en släkting, så samtliga ägare ryms i ett enda stort släktträd. Misströsta inte om det verkar oöverskådligt – alla ägarna kommer att omtalas i senare avsnitt.

Lars Joenssön [ ägare på 1500-talet]
- ?
- 1. Bendt Larssön (d. ca. 1630) domare [ ägare före 1580-1627]
  - ?
  - 1. Lars Bendtssön / Bengtsson (d. ca. 1646) [ ägare 1627-16??]
    - Kerstin Persdotter (1607 – 1692)
  - 2. Per Bendtssön / Bengtsson (d. 1669) [ ägare ca. 1630-1669]
    - Anna Henningsdotter (d. ca. 1679) [ ägare 1669-1672]
    - 1. Gunde Persson [Amböke 1:5]
      - ?
      - 1.   Bengta Gunnesdotter [Amböke 1:5]
        
        Knud Larsen / Knut Larsson (d. 1677)
        
        1. Elna Knutsdotter (1655 – 1726)
        
        Bengt Jönsson
        
        2.   Gunne Knutsson
        
          Ragnild Svensdotter
        
        1.   Knut Gunnarsson (dp. 28/2 1709) [ ägare 1729-1773]
        
        1. Börta Börjesdotter (21/12 1712 – begr. 1/11 1747)
        
        1.   Börje Knutsson (1734 – sept. 1743)
        
        2.   Lars Knutsson (1739 – 8/3 1819) [ ägare 1773-1806]
        
          Nilla Bengtsdotter
        
        1.   (en dödfödd pojke) (9/4 1774)
        
        2.   Pehr Larsson (13/4 1775 – 9/12 1851) [ ägare 1807-1839]
        
        1. Elna Hansdotter (14/11 1773 – 13/1 1818)
        
        1. Bengt Pehrsson (24/1 1805 – 28/4 1852)
        
        2. Hans Pehrsson (27/2 1806 – 21/11 1810)
        
        3. Nils Pehrsson (7/2 1809 – 1855)
        
        Anna Larsdotter
        
        4.   Hans Pehrsson (23/9 1811 – 21/3 1853) [ ägare 1839-1853]
        
        Christina Pehrsdotter (21/11 1823 – 21/12 1893) [ ägare 1853-1873]
        
        1.   Erik Hansson (23/1 1845 – 19/8 1876) [ ägare 1873-1876]
        
        2.   Petter Hansson (21/1 1849 – 8/12 1872)
        
        3.   Christian Almqvist (28/3 1851 – 10/4 1875)
        
        4.   Helena Petronella Hansdotter (19/10 1853 – 11/2 1904) [ ägare 1876-1904]
        
        Alexander Bengtsson [ ägare 1904-1930]
        
        1. Berta Johanna Alexandersson (f. 26/8 1885)
        
        2. Alma Emerentia Alexandersson (f. 30/11 1886)
        
        Birger Pettersson
        
        3. Julia Christina Alexandersson (25/12 1887 – 12/6 1895)
        
        4. Agda Paulina Alexandersson (f. 23/1 1889)
        
        5. Gerda Constantia Alexandersson (f. 12/11 1890)
        
        6. Hedvig Otelia Alexandersson (f. 22/9 1892)
        
        Magnus Lindkvist
        
        7. Ester Charlotte Alexandersson (f. 1/6 1894)
        
        8. Hugo Alexandersson (19/2 1895 – 6/10 1895)
        
        9. Hugo Alexandersson (f. 4/6 1897) [ ägare 1930-1951]
        
        Anna Jönsson (f. 19/3 1901)
        
        1.   Nils Alexandersson (f. 1933)
        
        2.   Ingvar Alexandersson (f. 1936)
        
        Karin Eriksson
        
        10. Julia Alexandersson (3/6 1899 – 4/1 1994)
        
        5. Christina Pehrsdotter (f. 12/3 1814)
        
        Jöns Jonasson
        
        6. Nils Pehrsson (7/1 1818)
        
        2. Karin Bengtsdotter (18/3 1788 – 3/4 1837)
        
        7. Anders Pehrsson (17/2 1819 – efter 1840)
        
        8. Bengta Pehrsdotter (f. 20/8 1820)
        
        Sven Bengtsson
        
        9. Petronilla Pehrsdotter (f. 11/3 1822)
        
        1. Jakob Persson
        
        2. Jöns Svensson
        
        10. Sven Pehrsson (f. 21/2 1825)
        
        11. Johannes Pehrsson (f. 19/1 1827)
        
        Ingjerd Maria Christiansdotter
        
        12. Anna Pehrsdotter (f. 15/10 1828)
        
        3.   Nils Larsson (f. 7/10 1778)
        
          Marta Persdotter
        
        4.   Bengt Larsson (4/10 1781)
        
        5.   Bengt Larsson (6/1 1783 – 25/5 1784)
        
        6. Bengt Larsson (19/2 1786 – 20/2 1786)
        
        7. Christian Larsson (21/7 1790 – 13/6 1791)
        
        3. Gunne Knutsson (19/9 1741 – 20/5 1702)
        
        4.   Rangela Knutsdotter (f. 31/3 1743)
        
          Bengt Jönsson
        
        5.   Börje Knutsson (29/3 1745 – 6/5 1948)
        
        6.   Nils Knutsson (f. 30/1 1747)
        
        2. Sissa Nilsdotter (1705 – 8/2 1768)
        
        3. Sven Knutsson (f. 1663)
        
        4. Lars Knutsson
        
        5. Sissa Knutsdotter (f. 1674)
        
        Per Hansson   [Boden]
        
        6. Ingri Knutsdotter
        
        Nils Johansson
    - 2. Sven Persson [Amböke 1:4]
      - Elna Nilsdotter
    - 3. Knud Persson
      - Karen
    - 4. Bengt Persson (1628 – 11/11 1706) [ ägare 1673-1697 & 1702-1706]
      - 1. ?
      - 1.   Anna Bengtsdotter (1662? – 1702) [ ägare 1697-1702]
        
          Jakob Bengtsson
        
        1.   Johanna Jakobsdotter (dp. 12/9 1697)
        
        2. Anders Jakobsson (dp. 12/4 1699)
      - 2. Ingerd Bengtsdotter
        
        Jöns Staffansson
        
        1.   Bengt Jönsson soldat [ ägare 1706-1729]
        
        ?
        
        1.   Anna Bengtsdotter (1704 – 1706)
        
        2.   Anna Bengtsdotter (f. 1707)
        
        3.   Börta Bengtsdotter (1708 – 1711)
        
        2. Ingrid Jönsdotter
      - 2. Börta Persdotter (1655 – 12/4 1696)
      - 3. Hans Bengtsson (f. 3/4 1692)
      - 4. Johanna Bengtsdotter (dp. 1/1 1694)
      - 3. Gertrud Svensdotter (d. 1709)
      - 5. Jöns Bengtsson (f. 1704)
    - 5. ?Börta Persdotter [ ägare 1672-1673]
      - Erik Jönsson
    - 6. Anna Persdotter
      - Bengt Mickelsson
    - 7. Olof Persson [Amböke 1:7]
      - ?
    - 8. Lars Persson (d. 1676)
  - 3. Niels Bendtssön / Nils Bengtsson häradsdomare [Amböke 1:2]
    - Bengta Hansdotter
- 2. Joen Larssön

Förmodligen brukade Per det som skulle bli Amböke 1:3 och 1:6, medan Lars och Nils brukade det som blev 1:7, motsvarande 1/4 mantal vardera. Per bodde i så fall i vår gård Amböke 1:3, för Amböke 1:6 byggdes inte förrän på 1770-talet när fastigheten delades upp ytterligare och en ny gård behövdes. Nedregården fanns inte heller. Den lär ha byggts 1640 åt Pers son Gunde Persson, och i slutet på 1640-talet hade både han och brodern Sven Persson varsin Nedregård. Dessa låg dock vid den tiden på andra sidan kyrkvägen emot vad de gör idag, på tegarna Lillegårakrik och Storegårakrik som sedan kom att lyda under Amböke 1:3, men flyttades troligen under 1700-talet.

Redan på 1690-talet fanns det faktiskt kopplingar till Onsjö, då det bl.a. flyttade in två män från Onsjö 1694 och 1695 som gifte sig med kvinnor i församlingen. Anledningen var förmodligen att samma adelsman som ägde Vapnö gods i Onsjö även ägde gods i Enslöv.

Amböke 1:3 var åtminstone vid mitten av 1800-talet en fyrlängad gård, och som vi såg på kartan ovan var den dessutom hopbygd med Amböke 1:7, som bestod av ytterligare tre längor. Boningshuset till Amböke 1:3 var det som låg mitt inne i gårdskomplexet, omgivet av 6 andra byggnader. Numera finns endast den nyare gården 1:6 kvar på ursprunglig plats, då de övriga gårdarna har flyttats i samband med och efter laga skiftet.

Amböke 1857, vid tiden för laga skiftet. Övregården 1:3 flyttades strax efter till platsen markerad med den svarta cirkeln, där den fortfarande finns. Källa: Lantmäteriet.

Notera att dessa hemmansnummer vid den här tiden endast gäller gårdarna – jordlotterna var inte alls uppdelade på samma sätt som de är nu. Varje gård hade nämligen vid den här tiden ett stort antal jordlotter spridda över hela Amböke-området (de små siffrorna på kartan), för att alla skulle få lika mycket av alla sorters jord. Först vid laga skiftet samlades alla jordlotterna så att varje gård fick en sammanhängande åker. Då flyttades Övregården 1:3 till ny plats på den nya åkern.

Under första hälften av 1800-talet hade alla gårdarna delat på utjorden längst bort från byn, i området där utjordstorpet Boden (eller Amböketorp) låg. I samband med skiftet omvandlades utjordstorpet till ett riktigt hemman, och då avgav alla gårdarna en liten bit åker till detta hemman, så att de blev 1/9 eller 2/9 mantal i stället för 1/8 eller 1/4. Senare uppdelningar och försäljningar sinsemellan gjorde att ägareförhållandena blev ovanligt invecklade i Amböke under 1800-talet. Vissa tomter blev då så små som 1/432 mantal. Detta gäller dock inte vår Amböke 1:3, vars tomt tvärtom har varit oförändrad ända sedan laga skiftet.

Det är begränsat hur mycket information som finns bevarad om de tidiga ägarnas liv och levnad, så de första avsnitten härnedan är mycket översiktliga och lite repetitiva, men mer spännande berättelser kommer senare.

Per Bendtssön/Bengtsson var gift med Anna Henningsdotter. De hade 8 kända barn:

1. Gunde Persson
- ?
2. Sven Persson
3. Knud Persson
4. Bengt Persson (1628 – 11/11 1706)
- 1. ? (d. 1689)
- 2. Börta Persdotter (1655 – 12/4 1696)
- 3. Gertrud Svensdotter (d. 1709)
5. ?Börta Persdotter
- Erik Jönsson
6. Anna Persdotter
- Bengt Mickelsson
7. Olof Persson
- ?
8. Lars Persson soldat (d. 1676)

Gunde och Sven blev som sagt bönder på Nedregårdarna, medan Knud och Bengt brukade Övregårdarna. Olof var husman på det som skulle bli Amböke 1:7 efter att domaren Nils Bengtsson hade lämnat Övregården och flyttat till Bolet/Boden på utjorden.

I domböckerna omtalas 1676 bröderna Lars och Bengt Persson i Amböke, så tydligen fanns det även en bror Lars, som dock av någon anledning inte finns omnämnd på mantalslängderna från gården. Han tar mönstring som knekt i Falkenberg, men dör på vägen hem från mönstringen utan att någon vet vad som hänt. Mamman är rädd att han kan ha tagit livet av sig – något som betraktades som mycket skamfullt och okristligt. Han hade nämligen hotat att göra detta redan året innan. Kanske hade han endast inskrivit sig som soldat för att få tag på krut som han kunde skuta sig med, då familjen hade låst in krutet i en kista för att han inte skulle komma åt det.

Crononess Befalningzman wälb:de Larss Dafwidss. wedh Lendzmannen Jonnass Larsson framEskade Ingebor Bengt Larssonss i Amböke, medh hwadh hon kan hafua till Befrielse At förklara, huruledess den döde Larss Persson af Amböke utj hennass fölie från Falchenbergh omkommen är, hwilken hustru för Retten Presenterade, och Begierede efterskrefne wetnesbördh måtte i förhör tagass. Och såsom Be:te dödess moder, Broderen Bengt Persson i Amböge och Systeren Byrtta Persdotter woro till wedermehlle, Altså Concenterade Retten henne efterskrefne Personner At föra. Då framstodd Pouell Mickelsson i Öcknalt, Som hafuer till Eckta Ingebor Bengtess Mandz Söster Ock(?) Berettadhe och förklarade, at Straxt efter som Ingeborg Bengtess war kommen från utskrifningen i Falkenbergh, hörde han af den dödess moder Anna Henningssdotter, der hon sadd på Brandstommen(?) i Bengt Larssonss Stuga i Amböge, att hon grådt och gaff sigh för hennass Sön, Då Sagde Pouell iagh wndrar han kommer iche hem, Swarade modren Neij iagh Redz det är intet så fadt, uthan iagh frucktar han har gåt hen at förrådt sigh Sielff, Swarade atter Påfuell Mickelss. Gudh bewarss iagh wet han är it wist wettande meniska, Ja Gud Betre migh sadde Anna Henningzdotter, widare hadde han intet herutj att Beretta.
Anna Henningzdotter, den afdödess moder, som war till wedermehlle, swarade at Om hon sådan ordh sagt hafuer, kan hon det intet mindass eller ihugkomma, Sedan Berettade Börta Mickelsdotter i Öknalt, att den tiden som Munstringen Stodh i Halmstadh med dee Nyskrefne Knektar, war hon uthe at scholle See till Ingeborg Bengt Larssons Boskap medan hon war ute på munstringen, då tillsporde hon den dödess moder B:te Anna Henningssdotter, om det war sandt att Lars Persson som nu dödh är scholle i fior hafua låttit kiöpt FlueKrudh till sigh, dermedh at förråda sigh, så Sagde hon her kiöptess RåtteKrut för 1 Skillingh, det samma ligger her än nu. Dernest Framkom Ingeborgh Persdotter tiännandess Ingebor Bengt Larssons i Amböget för Barnpiga, som schall wara wngefär på 12 Åhr gammall, Berettandess som fölier, at når Ingebor Bengtess kom ifrån utskrifningen, kom den dödess moder B:te Anna Henningzdotter in i Ingeborgz Stuga, frågandess Ingebor hwar hennass Son war, men han icke kom hem medh henne, hwartill Ingebor Swarade, iagh har intet set honom sedan i går på Falkenbergz Sandh han fick migh sin mat passa, och schulle gå at lösa sinna Boxer, då sagde den dödes moder Gudh Betre migh iagh Redz han går hen at giör af med sigh, Ingeborg Swarade Herre Jesuss Bewarss, hwi scholle han så giöra det, Jo sadde Anna han wille så giort i fior, han Badh Syster sin kiöpa FlugeKrudh till sigh då b:te hanss Syster frågade honnom hwadh han schulle giöra medh det, sagde han at han will hafua’dh i sigh, hwarföre han fick intet af det, uthan det ännu ligger her i Kistelådan.
Den dödess moder oftab:te Anna Henningssdotter emodt desse Nestförhörde Personner, Swarade och Beneckte at hon aldrigh hafuer Sagt dee Orden Om RåteKrudh, sampt Benektade högeligen intet RåtteKrudh till honnom kiöpt war, Börta Perssdotter den dödess Syster sammaledess benecktade, aldrogh hafua kiöpt Flue- eller RåtteKrudh till sin Broder som nu döder är, Nembl. Larss Perss.

Under rättegången nämns den dödes moder, brodern Bengt och systern Börta. Vi vet inte om denna Börta var hon som var gift med Erik Jönsson, men det är en kvalificerad gissning då hon var den som kom att ta över gården och sålunda förmodligen var ett av de äldre syskonen.

På 1670-talet har även sockenskomakaren sin bostad i Amböke, och senare bor det en skräddare där. Som vi ska se nedan så bodde det även en skomakare där 200 år senare. Även några fattiga tiggare får bo på gården. Gamla Anna Henningsdotter beskrivs själv som utfattig änka från 1676, vilket innebar att hon inte längre skulle betala skatt därför att hon inte ansågs ha råd.

Det var en mycket svår tid att driva ett lantbruk i Halland, som drabbades hårt av krigen mellem Danmark och Sverige som ledde till att Halland slutligen 1658 blev svenskt mot befolkningens önskan. Även Ambökeborna var dansksinnade, och i slutet på 1680-talet flyttade en del av familjen på Amböke 1:4 till Danmark.

1672 övertas Amböke 1:3 av dottern som kanske hette Börta Persdotter och hennes man Erik Jönsson. De flyttar dock redan efter ett år, varefter brodern Bengt Persson tar över. Vi vet tyvärr inte heller vad hans första hustru hette. I mantalslistorna skrevs nämligen oftast bara husfaderns namn och sedan siffror som visade hur många män, kvinnor, söner, döttrar, drängar och pigor som bodde där.

[Det är lite oklart hur många barn Bengt får. Min tolkning är att han får minst följande 2 döttrar med en onamngiven första hustru. Tidigare har de antagits härröra från andra äktenskapet, och i stället har man påstått att det funnits två andra onamngivna barn från första äktenskapet, men inga andra barn än Anna och Ingerd nämns någonsin medan första hustrun är i livet.]

1. Anna Bengtsdotter (1662? – 1702)
- Jakob Bengtsson
- 1. Johanna Jakobsdotter (dp. 12/9 1697)
- 2. Anders Jakobsson (dp. 12/4 1699)
2. Ingerd Bengtsdotter (f. ca. 1667?)
- Jöns Staffansson
- 1. Bengt Jönsson soldat [ ägare 1706-1729]
  - ?
  - 1. Anna Bengtsdotter (1704 – 1706)
  - 2. Anna Bengtsdotter (f. 1707)
  - 3. Börta Bengtsdotter (1708 – 1711)
- 2. Ingrid Jönsdotter

Från 1683 beskrivs hustrun som skröplig, och 1687 kallas även Bengt utgammal och fattig. De följande åren är det dock endast hustrun som kallas utgammal (dvs. fritagen från skatt pga. ålder), och 1689 dör hon slutligen.

Bengt är dock livskraftig nog för att gifta om sig 1691 med unga Börta Persdotter (1655 – 1696) från Öknalt (inte att förväxla med ovannämnda Börta Persdotter, som var hans syster!). De får ytterligare minst 2 barn, trotts att han redan när han gifter sig beskrivs som utlefvad.

3. Hans Bengtsson (f. 3/4 1692)
4. Johanna Bengtsdotter (dp. 1/1 1694)

Han har förmodligen svårt att sköta gården pga. sin ålder, och när hans andra hustru dör redan 1696 beskrivs han slutligen som husarm tiggare. Exakt hur det ska tolkas är ovisst. Det året gifter sig emellertid äldsta dottern Anna Bengtsdotter med unge drängen Jakob Bengtsson från Ettarp, som bosätter sig på gården som brukare, och från och med då underhåller de pappa Bengt ekonomiskt.

[I motsatts till vad som uppges i boken Amböke under 400 år är inte Jakob en son, utan Annas man. Han bara råkar heta Bengtsson i efternamn. Att gården ägs av hustrun är just anledningen till att han tvingas flytta därifrån.]

Anna Bengtsdotter gifter sig med Jacob Bengtsson 1696. (c.t. = castro toro, dvs. av äkta börd). Enslöv socken.

1697 fattas beslut på sockenstämman att män som går till altars i kyrkan måste ”hålla sitt skägg wackert: och klippa dhet af åfwan munnen, att dhet icke slepar i wijnen och den såledz förspilles”. [Notera för övrigt att de sade ”vinen” i stället för ”vinet” – en rest av det danska språket som levde vidare i trakten.]

Anna och Jakob får en dotter och en son ihop. Redan 1702 dör Anna emellertid, och då får Jakob flytta därifrån, därför att gården återgår till pappan, som under tiden (7/3 1697) återigen gift om sig med änkan Gertrud Svensdotter. De väljer att dela upp gården på två hemman om 1/8 mantal vardera och sälja ena halvan till Bengts dotterson av första äktenskapet Bengt Jönsson från Öknalt. Ett par år senare får gamle Bengt Persson och hans tredje hustru Getrud en son ihop.

När Bengt Persson dör 1706 övertas hela gården av nyssnämnde Bengt Jönsson och hans hustru som redan köpt ena halvan. Det blir sålunda återigen én gård. Bengt är från det året tills 1709 i tjänst som soldat i Halmstad samtidigt som han sköter gården när han är hemma. Paret får minst 3 döttrar, men ingen son.

1729-1856

När hustrun dör flyttar Bengt Jönsson 1729 ifrån gården, som då övertas av Knut Gunnesson (dp. 28/2 1709), en 20-årig son till Gunne Knutsson och Ragnild Svensdotter i Amböke 1:5. Han är barnbarnsbarn till Bengt Perssons bror Gunde Persson.

Knut gifter sig första gången 6/1 1734 i Halmstad med Börta Börjesdotter (21/12 1712 – begr. 1/11 1747) från Fotstad. De får 6 barn tillsammans, fast endast två överlever:

1. Börje Knutsson (1734 – sept. 1743)
2. Lars Knutsson (1739 – 8/3 1819)
- Nilla Bengtsdotter
3. Gunne Knutsson (19/9 1741 – 20/5 1702)
4. Rangela Knutsdotter (f. 31/3 1743)
- Bengt Jönsson
5. Börje Knutsson (29/3 1745 – 6/5 1948)
6. Nils Knutsson (f. 30/1 1747)

Börta blir endast 34 år gammal, så Knut gifter om sig 2/7 1748 i Slättåkra med Sissa Nilsdotter (1705 – 8/2 1768) från Drared.

1773 gifter sig båda barnen, och då beslutar sig Knut att än en gång dela upp gården på två hemman. Dottern Rangela får det blivande Amböke 1:6 i gåvobrev av pappan 1778. De bygger upp en helt ny gård på platsen där den fortfarande ligger idag. Sonen Lars får däremot köpa andra halvan, det blivande Amböke 1:3, av sin pappa för 50 riksdaler silvermynt d. 6/9 1779. Detta hemman ligger då fortfarande i anslutning till Amböke 1:7.

Nya ägaren till Amböke 1:3 Lars Knutsson gifter sig 20/6 1773 med Nilla Bengtsdotter (1746 – 10/11 1817), med vem han under åren får sju barn, varav dock återigen endast två överlever:

1. (en dödfödd pojke) (9/4 1774)
2. Pehr Larsson (13/4 1775 – 9/12 1851)
- Elna Hansdotter (14/11 1773 – 13/1 1818)
3. Nils Larsson (f. 7/10 1778)
- Marta Persdotter
4. Bengt Larsson (4/10 1781)
5. Bengt Larsson (6/1 1783 – 25/5 1784)
6. Bengt Larsson (19/2 1786 – 20/2 1786)
7. Christian Larsson (21/7 1790 – 13/6 1791)

1806 tar äldste sonen Pehr Larsson över gården, och 19/5 1819 får han fastebrev på 1/4 mantal, dvs. tydligen inte bara Amböke 1:3, utan dubbelt så mycket som pappan, kanske då inklusive Amböke 1:7.

Pehr gifter sig första gången 30/10 1803 med Elna Hansdotter (14/11 1773 – 13/1 1818) från Amböke 1:5. De får 6 barn tillsammans, varav 4 överlever:

1. Bengt Pehrsson (24/1 1805 – 28/4 1852)
2. Hans Pehrsson (27/2 1806 – 21/11 1810)
3. Nils Pehrsson (7/2 1809 – 1855)
- Anna Larsdotter
4. Hans Pehrsson (23/9 1811 – 21/3 1853)
- Christina Pehrsdotter (21/11 1823 – 21/12 1893)
5. Christina Pehrsdotter (f. 12/3 1814)
- Jöns Jonasson
6. Nils Pehrsson (7/1 1818)

När mamma Elna går bort 1818 har de följande djur på gården: 1 par stutar, 3 kvigor, 2 spädkalvar, samt svin, får och getter.

Pehr gifter om sig samma år (11/10 1818) med Karin Bengtsdotter (18/3 1788 – 3/4 1837) från Munkabol. De får ytterligare 6 barn ihop:

7. Anders Pehrsson (17/2 1819 – efter 1840)
8. Bengta Pehrsdotter (f. 20/8 1820)
- Sven Bengtsson
9. Petronilla Pehrsdotter (f. 11/3 1822)
- 1. Jakob Persson
- 2. Jöns Svensson
10. Sven Pehrsson (f. 21/2 1825)
11. Johannes Pehrsson (f. 19/1 1827)
- Ingjerd Maria Christiansdotter
12. Anna Pehrsdotter (f. 15/10 1828)

Dessutom bor första hustruns mamma Kerstin Olsdotter (14/9 1752 – 14/1 1831) hos dem på gården.

När Karin går bort i kolik 1837 har de följande djur: 1 par stutar, 4 kor, 1 tjur, 1 par tjurkalvar, 9 får, 2 får med lamm, 4 baggar och 1 sugga med 3 grisar.

Sonen Hans Pehrsson tar över gården 28/10 1839, då han köper 1/8 mantal av sin pappa för 333 riksdaler. Nu är det sålunda återigen bara ena halvan av dubbelgården. Han får fastebrev på gården 17/10 1840.

Hans gifter sig 1/1 1844 med Christina Pehrsdotter (21/11 1823 – 21/12 1893) från Boalt, som ska visa sig bli oerhört viktig för hela Ambökes öde. De får 4 barn tillsammans:

1. Erik Hansson (23/1 1845 – 19/8 1876)
2. Petter Hansson (21/1 1849 – 8/12 1872)
3. Christian Almqvist (28/3 1851 – 10/4 1875)
4. Helena Petronella Hansdotter (19/10 1853 – 11/2 1904)
- Alexander Bengtsson

1856-1951

När Hans Pehrssons barn ärver gården 1853 så löser äldste sonen Erik Hansson ut sina syskon och blir ensamägare, fast han är inte den som brukar gården, utan det är fortfarande mamman Christina Pehrsdotter som är ensam brukare. Det är därför även hon som uppträder som representant för gården i alla officiella sammanhang, inte Erik. Det är till exempel änkan som begär laga skifte 1854. Det räckte att en jordbrukare begärde laga skifte för att det skulle genomföras för hela byn med plikt för alla att deltaga.

Skiftet var en omfattande process som tog flera år att genomföra, trotts att inga betydande jäv verkar ha uppstått mellan ägarna. Mötena tycks ha hållits hos Christina under höstarna 1854 och 1856. Vanligtvis var det nödvändigt att flytta ut vissa gårdar ur byn till de nya åkrarna, och ofta var det den som begärt skiftet som fick flytta, därför att det kändes mest rättvist så. Christina sägs ha sagt ”Det blir väl jag som får flytta ned på ljungbacken”, och så blev det. 1856 kommer de överens om att Christina ska flytta sin gård 1200 alnar till en ny plats söder om byn. Hon är den enda i byn som behöver flytta, och hon kompenseras förstås för denna möda. Den nya tomten kommer att gå ända ner till Kroksjön.

Gården flyttades vid laga skiftet från 1 till 2, och den nya åkern är den som kallas Ab på kartan. Karta från 1857. Källa: Lantmäteriet.

Vid skiftet beskrivs änkans gård så här:

Manhuset 25 alnar långt, 11 aln: bredt och 5 1/4 alnar högt, inredt till: Förstuga, stuga, 2:ne herrbergen, kök med spiskammare samt bakugn. Uti stugan spis. Uti ena herrberget spis. En skorstenspipa gemensam till eldstäderna.

Ladugårdshusen 56 1/4 alnar långa, 8 1/2 al:r breda och 4 alnar höga, indelte till: vagnsport, sädeslada, loge, fårhus, vedhus, fähus, hölada och svinhus.

Wattenbehofvet tages uti en närbelägen källa. Invid tomten finnes en gräfd källare med gråstensmurar.

Uti intilliggande hagar finnes 5 st. goda fruktträd. Husen byggde af träd på låg stenfot under halmtak, är i godt stånd.

25 x 11 alnar motsvarar 15 x 6,5 m, vilket stämmer ganska bra med nuvarande huset Ingalunda, så förmodligen är detta en beskrivning av hur huset såg ut och var inrett innan flytten och den ombyggnation som verkställdes vid återuppbyggandet.

Vid första flytten i samband med laga skiftet flyttades även de omtalade goda fruktträden till den nya platsen. Detta vet vi därför att utgifterna för detta är upptagna på flyttbudgeten för hela skiftet vars kostnader skulle täckas gemensamt av byn.

Flyttbudget 1854. Källa: Lantmäteriet.

De omtalade herrbergen var mindre sovrum. I september 1878 skriver sonen Johannes i sin dagbok (se nedan) att brodern Sven ligger och sofver i häbret, medan han själv sitter och skriver framför fönstret mot kyrkvägen, där han ser kyrkfolket vandra förbi. Ingen från gården har varit i kyrkan den dagen. Gården låg inte längre nära kyrkvägen, så han måste ha sett folket på ganska långt avstånd. Den låg emellertid på en höjd med utsikt över de egna åkrarna, som gick enda fram till kyrkvägen, på platsen där den ursprungliga Nedregården hade legat.

1857 gifter Christina om sig med den 10 år yngre Håkan Bengtsson (f. 20/3 1833) från Kvarnahult under Keddabygget. Då genomförs arvsskifte efter barnens avlidne fader och de får dela på gården med 1/36 mantal vardera. Från 1873 är det dock äldste sonen Erik som äger hela gården.

Christina Pehrsdotter och Håkan Bengtsson. Källa: Boken Amböke under 400 år.

Christina och Håkan får ytterligare 7 barn tillsammans:

5. Sven Håkansson (f. 22/9 1857)
- Johanna Christina Bengtsdotter
6. Bengt Håkansson (10/10 1858 – 16/10 1858)
7. Karl Håkansson (10/10 1858 – 17/10 1858)
8. Lorents Håkansson (27/5 1860 – 30/5 1860)
9. Johannes Håkansson (f. 17/7 1861)
10. Benedikta Håkansdotter (9/4 1863 – feb. 1954)
- Alexander Nilsson
11. Nils Petter Håkansson (20/12 1867 – 1963)

Syskonen Håkansson. Källa: Amböke under 400 år.

1864 köper paret Kråkehult under Nortorp, och 1867 flyttar de dit. Sedan sambrukar de de två gårdarna under några år tills sonen från första äktenskapet Erik Hansson 1873 tar över Amböke 1:3. Sönerna av andra äktenskapet Sven och Johannes Håkansson arbetar på båda gårdar som drängar och skriver under tiden några fantastiska dagböcker som visar i detalj alla arbetsuppgifter som måste utföras på alla tider av dygnet året om. Det spelar ingen roll om termometern visar -14 grader, de är ändå tvungna att tröska säden hela dagen varje dag under ett par veckor i januari. På högsommaren började det dagliga arbetet kl. 3 på morgonen och fortsatte tills solen gick ner runt kl. 21 på kvällen, så för Sven och Johannes är kl. 7 ”på förmiddagen”. De hade dock många raster och måltider under de långa sommararbetsdagarna: Morgonkaffe innan man gick ut, frukostbiten kl. 6, daver kl. 9, lilla middag kl. 11 (endast för kvinnorna), middag runt kl. 13-14, meraftan på eftermiddagen och kvällsmål efter hemkomsten på kvällen.

En vacker sensommardag i augusti 1883 råkar Johannes stanna uppe till sent för att njuta av kvällen och blir helt lyrisk, men han vet att han måste gå och lägga sig för att kunna vara redo till arbetet på morgonen.

Det är nu sent på qvällen – kl. 11 – jag har händelsevis komit att sitta uppe länge. En lugn, klar, förtrollande afton, allt är stilla och tyst i hela naturen. Augustimånen gjuter sitt poetiska skimmer öfver dalar och kullar. Vore man blott i tillfälle att i den fria naturen njuta en stund af nattens skönhet – så tänker man ju så ofta då man om sommarqvällarne bereder sig till hvila och upphör med arbetet då skymningen inträdt. Men man behöfver hvila och sömn den tid som är dertill bestämd och derför jag nu upphöra med detta och gå till sängs och sofva några timmar till klockan slår 6.

Under den här tiden lär sig Johannes engelska och övar sig i dagboken, därför att han ska resa till Amerika 1886, troligen för att besöka andra som rest dit tidigare. Han återvänder samma år.

Förutom odlingarna har de en rad andra inkomstkällor. De hugger t.ex. jämt stavar av trä som säljs till tunnproduktion i staden, och skördar även ekbark som säljs till garverierna. De stora skogarna bidrar också med andra råvaror; mer än 1/5 av deras inkomster kommer faktiskt från försäljning av vildhallon som de plockat. Även ljungen på hedarna är en råvara, fast ofta bränner de ljungen för att få gräs till betesdjuren. Ibland säljer de smör på marknaden eller till grannarna, och regelbundet får de gå till marknaden kl. 1 eller kl. 3 på natten för att hinna vara framme på morgonen och sedan återvända under dagen och vara hemma på kvällen med inköpta varor.

Kråkehult på 1920-talet. Källa: Amböke under 400 år.

Kråkehult idag. Källa: Google.

Erik som ärvt vår gård Amböke Övregård 1:3 skriver i sitt testamente 1876 att 500 kr ska lämnas efter honom åt folkskolan i Enslöv som ränta i gården och ska användas på så sätt att 5 kr årligen ska ges som premier åt barn som utmärker sig i räkning och skrivning, 5 kr till barn som utmärker sig för inhämtande av kunskaper i svenska språket, och 15 kr till barn som utmärka sig för inhämtande av kunskaper inom naturlära, skogssådd och skogsplantering. Dessutom ska 500 kr doneras till ett lånebibliotek i Enslöv, som ska anskaffa läsvärda böcker som allmänheten ”mot billig afgift på viss tid” får låna. Han var sålunda en framsynt man som tänkte på mycket annat än den egna åkern.

Gården är det systern Helena Hansdotter som ärver. Styvfar Håkan hjälper med brukningen, och halvbröderna Sven och Johannes Håkansson är som sagt drängar på gården. Tack vare de senares dagböcker vet vi i detalj vad de gjorde på dagarna. I februari 1878 lär sig Johannes snida träskor av en skomakargranne i Amböke 1:18 (ena halvan av det som tidigare varit Amböke 1:7).

Träskomakaran Bengt Svensson och hans hustru Petronilla Jönsdotter ca. 1900. Källa: Amböke under 400 år.

En dag i april när de ska köra ett lass skor till Amböke råkar de ut för ovanligt mycket problem.

Den 3:dje – onsdag:

BS [Träskomakaren Bengt Svensson i Amböke 1:18] – Wi hålde vid vårt gamla arbete till kl. omkr. 5 på e.m., då ”Jönsa” Anna Johanna kom dit för att hemta Bengtsa saker. Wi lagade oss nu till vår hemresa tills i solaqvällen, då vi voro färdiga att begifva oss åstad. Borgen gick raka vägen mot sitt hem [Johannesborg], men vi andre som hadde lasset att styra om, måste taga vägen åt Tafla. Allt gick bra tills vi kommo ett stycke mot Böckarens, då den ena läddan [sidolämmen på vagnen] ”rok sonnor”. Sedan vi vridit ett halft tjog vidjor och bundit om lasset, körde vi åter tills vi kommo midt för Böckarens, der ett par träsko föllo af och blefvo sönderkörda. Efter att hafva kastatt stumparne in i Böckarens hage, körde vi åter ett stycke tills Kalle saknade sitt slättejern, som vi hade tappat. Han gick nu tillbaka för att söka upp det, men vi andre fortsatte vår väg till vi kommo ut på Tafla backar, der lasset välte. Men vi välte snart upp det igen, och sedan gick allt bra tills vi kommo förbi Andersa i Tafla, der lasset åter välte och alla träskorna ramlade af. Sedan Bengt varit framme till Andersa i Tafla och lånat en lykta, lässte vi hela lasset om (öfver 200 par träskor samt en del andra saker), samtagaden drotten [styrstången] som också var ”roken sonnor”. Derefter körde vi ända till vi kommo till Munkabol, der vi laden i 35 par träskor. Sedan körde vi åter tills vi kommo förbi Ullasjö, der lasset återigen välte och vi måste lässa om en del träsko. Sedan körde vi än tills vi kommo till Amböke utan att de välte någon gång, men lyktan släcktes och tändstickorna togo slut när vi voro i Åängslidarna. Vi kommo till Amböke kl. omkr. 3 på natten.

Generalstabskartan 1898. Källa: Lantmäteriet.

Det är ganska sällan som de berättar om själva gården, men de får ofta besök av folk från trakten, och ibland bjuder de in gäster. Påsken 1880 skriver Sven t.ex. så här:

Den 27:de – Påskafton:

(…) Stormöte hölls här följande natt, tillstädt af Kalle på Klippan och Sander Bökman, hvilka följande tisdag skola afresa till Amerika. Wi måste upplösa mötet vid 4-tiden, emedan Backus dyrkades allt för mycket.

Den 28:de – Påskdag:

(…) På kvällen var Kalle på Klippan här efter bränvin och öfriga öfverlefvor från stormötet. Aron Svensson och Borjapojken komme hit och med dem gingo vi till Johanna Stines och voro der ända till kl. 2.30 om natten.

Det är inte den enda tillställningen som hålls under denna tid:

Den 9:de [april] – fredag:

(…) Om middag gingo vi allesammans till auktionen, som denna och följande dag, hölls hos enkan Johanna Kristina. Wi vore der tills midnatt. Om natten samlades hit en mängd auktionsfolk på dans.

Och på hösten:

Den 8:de [augusti] – söndag:

(…) Wi hade bjudit åtskilliga att komma hit och äta stickelbär [krusbär] på em. men eftersom det var starkt regn kommo endast några få och det blef mer dansat än ätit stickelbär.

Foto från år 1900. Hr & Fru Linnesdahl (torpet ”Spydens”, Öknalt), Albin André (Amböke), Johannes Håkansson (Marbäckshult), Alexander Svensson (Keddabygget), Sven Håkansson (Amböke), Träskomakare Bengt Svensson (Amböke) och Sven Bengtsson (Amböke); sittande: Skräddare Anders Jönsson (Amböke), Alexander Bengtsson (Amböke), Emil Jakobsson (Tavla) och Birger Pettersson (Amböke). Bilden tagen av Skräddare Anders Jönssons äldste son Alfred Andrén, som tillfälligt var hemma från Amerika. Källa: Amböke under 400 år.

1884 gifter sig Helena med Alexander Bengtsson (14/6 1854 – 3/4 1941) från Gastensbro. De får 10 barn, varav flera döttrar så småningom blir lärarinnor. 7 döttrar och 1 son överlever.

1. Berta Johanna Alexandersson (f. 26/8 1885)
2. Alma Emerentia Alexandersson (f. 30/11 1886)
- Birger Pettersson
3. Julia Christina Alexandersson (25/12 1887 – 12/6 1895)
4. Agda Paulina Alexandersson (f. 23/1 1889)
5. Gerda Constantia Alexandersson (f. 12/11 1890)
6. Hedvig Otelia Alexandersson (f. 22/9 1892)
- Magnus Lindkvist
7. Ester Charlotte Alexandersson (f. 1/6 1894)
8. Hugo Alexandersson (19/2 1895 – 6/10 1895)
9. Hugo Alexandersson (f. 4/6 1897)
- Anna Jönsson (f. 19/3 1901)
10. Julia Alexandersson (3/6 1899 – 4/1 1994)

Dessutom har de en fosterson Gösta Sigfrid Pettersson.

Helena Hansdotter och Alexander Bengtsson med barn 1900. Källa: Amböke under 400 år.

Helena dör redan 1904, endast 51 år gammal. I bouppteckningen kan man bl.a. läsa att de hade följande kreatur på gården: Ett par oxar, 4 kor, 2 kvigor, 2 kvigkalvar, 4 får, 2 lamm, 1 bagge och 1 grissugga.

Hon hade ganska mycket möbler:

En Säng, 2 Soffer
Ett linneskåp, ett rundbord
Ett mindre rundbord, en tiolettspegel
8 st. tablåer
en Soffa, en säng, 1 slagbord
ett mindre bord, en gl. skänk
sex st. stolar, en skänk
5 st. stolar, 2 soffer
en mindre soffa, 2 mindre bord
ett slagbord, en byrå
ett skåp med bokskåp
en Symachin
en Skänk
en Säng, en tvättkomod
4 st. gl. stolar, 6 pinnstolar
1 Wäggur
1 Wäfstol med tillbehör
1 Kista, 2 spinnerockar
3 Örkar, 1 bord, 1 kista, ett par varpar samt bobinner

Helena Hansdotters bouppteckning 1904.

Alexander låter bygga en ny ladugård och loge 1922.

Boningshuset 1920. Från vänster: Enbom från Karlstorpsstugan, samt Hedvig, Hugo och Julia Alexandersson med hästarna Lotta och Bella. Källa: Amböke under 400 år.

Enda sonen Hugo Alexandersson övertar gården 1930 och får lagfart 1931. Han gifter sig 21/3 1932 med Anna Jönsson (f. 19/3 1901) från Keddabygget.

Anna Jönsson och Hugo Alexandersson 1965. Källa: Amböke under 400 år.

De får 2 söner:

1. Nils Alexandersson (f. 1933)
2. Ingvar Alexandersson (f. 1936)
- Karin Eriksson

Amböke 1:3 på 1930-talet. Källa: Amböke under 400 år.

1937 bygger de till logen, och 1951 bygger de även ett nytt boningshus. Gamla huset står till en början kvar precis bredvid det nya 50-talshuset, där en byggmästare får syn på det.

Amböke 1:3 med nya boningshuset 1976.

Amböke 1:3 med nya boningshuset 1982.

Amböke 1:3 med nya boningshuset 1986.

Amböke 1:3 med nya boningshuset 1997.

Amböke 1969 efter att boningshuset ersatts. Källa: Lantmäteriet.

1951 till idag (Onsjöberg)

Byggmästaren har fått i uppdrag utav Axel Alfort och Inga Karlsson att ordna en sommarstuga åt dem och inser omedelbart att det gamla boningshuset skulle vara perfekt om man kunde flytta det. Axel och Inga håller med, och de får tillåtelse at flytta huset till tomten som de köpt på Onsjöberg. Vissa förändringar görs dock vid återuppbyggandet.

Både bilden från 1920-talet och den från 1930-talet ovan verkar vara tagna från husets baksida, och man ser att det på 1930-talet har byggts på två utbyggnader. Dessa togs bort när huset senare flyttades, och detta förklarar varför baksidan har förändrats så mycket – nya fönster har satts dit där utbyggnaderna varit, och det stora fönsterpartiet ersattes med en inbyggd uteplats.

Axel och Inga vid Ingalunda på Onsjöberg.

Huset får namnet Ingalunda efter Inga. Senare bygger Axel ytterligare ett hus som de kallar Annorlunda.

16-01-2023

Forskningsdata

Primärkällorna har utökats med mängder av information från boken Amböke under 400 år av Håkan Håkansson och Birgitta Wiman.

mant. 1669-: v897543.b1090.s959(1669); v897544.b1160.s873(1670); v897545.b420.s24(1671); v897546.b1330.s231(1672); v897547.b1350.s247(1673); v897548.b2140.s1093(1674); v897549.b420.s783(1675); v897550.b360.s1114(1676); v897552c.b370.s1188(1678); v897553.b300.s828(1679); v897554.b380.s922(1681); v897555.b380.s1183(1682); v897556.b430.s1715(1683); v897557.b560.s2375(1684); v897559.b1710.s2554(1686); v897560.b1910.s3368(1687); v98653a.b3940.s3351(1688); v98654a.b9500.s4036(1689); v98655a.b8510.s4295(1690); v98656b.b10560.s5263(1691); v98657a.b10550.s2337(1692); v98658a.b15070.s3843(1693); v98660c.b6560.s3781; v98528a.b140(1694); v98661b.b8490.s4637(1695); v98662a.b4030.s4425(1696); v98664a.b13000.s7111(1697); v98665a.b18870.s8520(1698); v98666b.b13450.s2671(1699); v98667a.b19610.s4217(1700); v98668a.b18690.s4045(1701); v98669a.b13180.s7591(1702); v98670a.b14110.s2821(1703); v98671a.b13420.s7687(1704); v98672a.b12120.s2419(1705); v98673a.b710.s131(1706); v98674a.b2670.s515(1707); v98675b.b11140.s2181(1708); v98676a.b13080.s2608(1709); v98677a.b13610.s2783(1710); v98678a.b16910.s3663(1711); v98679a.b14920.s3835(1712); v98680a.b12050.s2445(1713); v98681a.b15790.s3441(1714); v98682a.b12930.s2999(1715); v98683d.b7640.s1897(1716); v98684a.b2590.s501(1717); v98685a.b9570.s2003(1718); v98686a.b6520.s4869(1719); v98528a.b1430.s2687(1720); v98530a.b720.s4049(1721); v98531a.b880.s2287(1722); v98534a.b190.s1939(1725); v98688a.b5690.s4729(1730); v98689a.b860.s4177(1731); v98690a.b11920.s2467(1732); v98692a.b960.s4475(1733); v98696a.b10310.s6013(1737); v98611a.b1880(1800); v897590.b2090.s220(1820)
jordb. 1646;1825: v98445.b52.s48(1646); v1006834.b2380.s230(1825)
husf. 1785-1950: v91878.b21.s35(1785); v91878.b53.s31(1789-1790); v91878.b86.s33(1791-1792); v91878.b116.s33(1795-1796); v91878.b146.s37(1797-1798); v91878.b175.s33(1799-1800); v91884.b23.s39(1801-1802); v91884.b55.s37(1805-1806); v91884.b90.s35(1807-1808); v91884.b123.s35(1810-1811); v91884.b143.s9(1812-1813); v91884.b165.s9(1814-1815); v91884.b189.s11(1816-1817); v91885.b8.s9(1818-1819); v91885.b31.s9(1820-1822); v91885.b62.s11(1823-1825); v91885.b112.s12(1826-1829); v91886.b14.s15(1830-1834); v91886.b57.s14(1835-1838); v91886.b154.s57(1838-1845); v91887.b150.s166(1846-1851); v91888.b174.s171(1851-1857); v91889.b277.s272(1857-1862); v91890a.b60.s2(1862-1869); v91879a.b60.s2(1870-1880); v91881a.b70.s3(1881-1898); v337366.b90.s3(1898-1905); v337368.b150.s3(1905-1918); v337377.b80.s453(1918-1930); v337382.b110.s603(1931-1950)
domb. v49408.b41.s38(1668); v452567.b810.s77(1675); v452567.b870.s83(1675); v452567.b990.s95(1675); v452567.b1000.s96(1675); v452567.b1030.s99(1675×2); v452567.b1110.s107(1675); v452567.b1120.s108(1675); v452567.b1230.s119(1676); v452567.b1430.s139f(1676); v452567.b1470.s143(1676); v452567.b1540.s150(1676); v452568.b110.s9(1678); v452568.b420.s40f(1678); v452568.b500.s48(1678)
sock. v91896a.b1240.s235f(1696); v91896a.b1250.s237(1696)
Hallandsfars Landsting 1647: v97605.b58.s111ff; v97605.b81.s157f; v97605.b82.s159ff; v97605.b136.s267ff; v97605.b166.s327ff; v97605.b233.s461ff; v97605.b250.s495ff

Relaterade

Amböke Ingalunda

Ingalunda

Medeltiden till 1729

1729-1856

1856-1951

1951 till idag (Onsjöberg)

Forskningsdata

Relaterade

Lämna ett svar
Avbryt svar

Lämna ett svar

Medeltiden till 1729

1729-1856

1856-1951

1951 till idag (Onsjöberg)

Forskningsdata

Relaterade

Lämna ett svar Avbryt svar

Lämna ett svar

Lämna ett svar
Avbryt svar