Anna Maria Ahlfort & Sven Bergman

Han upprättade ytterligare en fond på 1500 riksdaler vars avkastning skulle delas ut till fattiga barns beklädnad och till skolböcker. Därtill kom en sorts pensionsfond på 3000 riksdaler vars avkast skulle delas ut till jord- och stattorpare som hade tjänat oklanderligt i minst 20 år, och slutligen finansierade han som sagt uppförandet av Blåviks Kyrka.

Blåviks Kyrka och skola.

Trots sina många goda gärningar var Sven Johan också en barsk herre, utrustad med stark vilja och bestämda åsikter icon-external-link. Det gick många historier om honom; en av Ekebys invånare har berättat följande:

Bergman var mycket intresserad av förbättrings- och uppbyggnadsarbeten vid gården, men detta försvårades av att pysslingar och otyg om nätterna förstörde vad som byggts upp om dagarna. Särskilt utsatt för otyget var en brännvinskällare vid gården. Där var väggarna flera gånger nedbrutna och stor villervalla rådde därinne. Bergman beslöt därför att tillkalla en klok gubbe för att få råd. Denne förklarade att för att bli av med otyget måste fältkamreraren låta gjuta om gårdens vällingklocka samt lägga i ett ”ort” guld, för att så långt som ljudet hördes från klockan, så långt var gården tryggad för otyg. Klockan nedtogs samt sändes till en gälbgjutare varvid en vigselring smältes in i klockan och ingöts också kamrerns namn i klockan.

Efter det att klockan åter blivit upphängd i sin stapel hade otygen ingen makt vid gården. Sedan kallade den i många år samman gårdens arbetare, dels till arbete, dels till matraster och även till vila efter mödosam dag. Den med guldstänk blandade klockan har av nuvarande ägaren nedtagits, då hennes uppgift numera upphört. Men hon har bevärdigats med en hedersplats i hallen på Boarp och där kan den ännu kalla till måltid men även till andakt.

Här har Bergmans guldring gjutits in i klockan.

En f.d. piga på Ekeby prästgård berättade på sine äldre dagar en annan historia om Sven Johan, som kanske säger en hel del om vem han var:

När kamrern på sin ålderdom skulle till att dö var det mycket svårt för honom. Han hade nämligen svurit bort sin själ till den onde, samt lovat denne att om han fick framgång i livet samt blev rikt gift, skulle den onde få hans själ efter döden. Nu var han kommen på sitt 83:e levnadsår och änkling samt svårt besatt av krämpor av många slag. Han kände hur krafterna började svika. Då uppenbarade sig den onde i skepnad av gårdens stora tjur. Men som kamrern inte kände sig färdig med livet och ville leva ännu några år för att få se sin kyrka färdig, befallde han därför att tjuren skulle motas ut. Men då ingen vid gården kunde mota bort tjuren beslöts att tillkalla församlingens präst. Den till socknen nykomne pastorn tillkallades men intet hjälpte. Pastorn hade senare själv förklarat att han var för ung och oerfaren för att utföra en sådan handling. Flera prästmän jämte kontraktets prost tillkallades men resultatet blev detsamma, tjuren var kvar.

Då beslöts att tillkalla biskopen. Gårdens kusk fick sätta för de vita vagnshästarna samt fara till Linköping efter biskopen. Som han var förnämare än alla de andra prästmännen skulle han säkert lyckas mota bort odjuret. I sjukrummet varseblev även biskopen tjuren. Han förklarade: Jag kan hjälpa dig eftersom du gjort så mycket för en kyrkas byggande samt givit bort så många gåvor till de fattiga, men först måste jag döpa dig. Så lät biskopen hämta vatten från en ”upprinnekälla” samt döpte därmed fältkamrern. Biskopen läste sedan en särskild bön som ingen mer än han kunde. Därpå tog han en synål med vilken han gjorde ett hål i fönsterblyet varpå han befallde tjuren att avlägsna sig. Och det har berättats av de närvarande att tjuren med ett hiskeligt vrål sågs krypa genom hålet i blyinfattningen. Den gamle fick sluta sina dagar i lugn och ro.

Det var kanske inte någon slump att Sven Johan var så givmild; det kan verka som att fältrevisorn kände att han hade en räkning att göra upp med Gud innan han lämnade detta livet.

Mot slutet

Anna och Sven skrev ett inbördes testamente som säkrade den efterlevande rätten att bo kvar och ärva. I testamentet kallar Anna Maria sin man min Svante Johan Bergman. Ingen annanstans har namnformen Svante påträffats, utom på grötklockan och på hans porträtt som hänger på Boarp. Dessa två ställen är även de enda där Anna Maria kallas Annette Marie, som antagligen var det som hon kallades till vardags. Testamentet låter så här:

Wi undertecknade äckta makar förklara härmed såsom vår yttersta vilja:

Att den af oss som efterlefver den andra, skall till sin död sitta i ostörd besittning och nyttjande rätt af all boets egendom;

Att efter bägges vår död, egendomen lagligen fördelas emellan våra båda döttrar Mathilda Hanna Augusta och Adeel Carolina Fredrika;

Att i händelse en af dem eller bägge då aflidit, den aflidnas lott tillfaller hänners arfvingar;

Att om bägge våra döttrar eller en af dem oss öfverlefver och sålunda komma i åtnjutande af den rätt till vår egendom, som här ofvan blifvit stadgad, den fasta egendom skall efter våra döttrars död tillfalla deras arfvingar till laglig fördelning;

Att all den fasta egendom som efter oss arffaller, skall så länge den äges af våra döttrar och deras närmaste bröstarfvingar, en eller flera, oförskingrad bibehållas, så att den ej får säljas, förpantas eller intecknas; men all afgjäld af egendomen äga våra bemälta arfvingar att efter eget godtfinnande använda;

Att i händelse vid våre döttrars död någon bröstarfvinge efter dem ej skulle finnas och den fasta egendomen, hvarom våra döttrar i dette fall äga genom testamente förordna, komma, i brist af dylikt förordnande, att tillfalla deras sidoarfvingar, varda min Anna Maria Ahlforts syster Eleonora Christina och hännes barn från all arfsrätt uteslutna, lika så min Svante Johan Bergmans systerson, Sven Johan Pettersson från allt arf utesluten, deremot hans Broder och 3^ne Systrar eller deras barn får anlott i arfvet.

För att åt detta testamente bereda all möjlig kännedom inför de domstolar, inom hvilkas domvärjo våra fastigheter äro belägne, och sålunda befodra testamentets noga efterlefnad, i afseende å det deri intagna stadgande till förekommande af fastigheternas förskingring af våra barn och deras närmaste bröstarfvingar, framställa vi härmed den önskan, som vi äro förvissade, att våra arfvingar skola uppfylla, nemligen att testamentet, sedan det efter vår död blifvit behörigen bevakat må till upplysning för domstolarna om våra arfvingars rätt till dem efter oss arffallna fasta egendomen, uppvisas och anmärkas i Bouppteckningarna och afskriftena icke alenast efter oss utan ock efter våra döttrar.

Detta förordnande utgjör vår yttersta vilja och underskrifves af oss egenhändit uti tillkallade på en gång närvarande vittnens tillvaro.

Boarp den 31 Augusti 1861

Det skulle dock inte bli nödvändigt att säkra hustrun, för på juldagen 1865 dog hon. Prästen i Ekeby skrev då den notisen som är vår enda källa till Alfortsläktens invandring i Sverige i mitten av 1600-talet.

Prästens notis när Anna dog 1865. Ekeby församling.

Bergman, Anna Maria, född Ahlfort, Fältkamrerska i Boarp. Född på Liljeholmen i Torpa d. 5 April 1787. Dotter af vice Häradshöfdingen Erik Anders Ahlfort och hans fru Ingrid Elisabeth Busser från Lyckö; sonsons sondotter af skepps­byggmästaren Ahlfort, som i midtet af 1600-talet ankom från England till Sverige, hvilkens son, Commandör­kapten vid flottan, var gift med Margaretha Gyllenstål; deras son Amiralitetskapten Gabriel Ahlfort var gift med Anna Brita Wetterström, och dessas son var v. Häradsh. E. A. Ahlfort, som afled d. 12 Oct. 1800, efterlemnande, utom älsklingen den 13åriga Anna Maria, de 7årige tvillingdöttrarna, som sedermera blefvo gifta med Prostarna Gumelius och Drotty. 1804 fingo dessa 3 systrar en god styffader uti Lifdrabanten och Löjtn. vid Nylands Regem. F. O. V. Boursie. Anna Maria Ahlfort blef d. 17 Junii 1814 gift med d. v. vice Auditeuren vid Jönk. Regem. sedermera Fältkamereraren S. J. Bergman. De bodde kort tid på Rås i Torpa och sedan d. 6 Dec. 1814 på Boarp. Af deras döttrar afled Emelie 1837 ogift, Mathilda lefver ogift och Adéle är enka efter Kapten och Ridd. Vilh. Pontin.

När Sven dog 1868 skrev prästen en lika lång berättelse om honom.

Sven Johan Bergmans död 1868. Ekeby församling.

Bergman, Sven Johan, Fält­kamererare från Boarp. Född 6/5 1785 i Säby, son af Hofslag. vid Östg. Cavalleri H. Bergman och h. Hanna Svahn. 1800 intagen i Linköpings Skola. Kom 1803 på Häradsskrifvarekontor, blef 1805 intagen på Lands­kontoret i Linköping och snart ordin. Kontorist. 1810 Mönster­s­krifvare vid Jönköpings Regem. 1824 vice Auditeur med bibehållande af mönsterskr. tjänsten. 1832 Fält­kamererare. Gift 17/6 1814 med Anna Maria Ahlfort på Lilje­holmen, dotter af v. Häradshöfd. Anders Erik Ahlfort och hans fru Ingrid Elis. Busser. Enkl. 25/12 1865. Af 3 döttrar afled den äldsta 14/7 37, en lefver ogift, en är enka efter Kapten V. Pontin. Köpte och tillflyttade Boarp 1814. Hade nu betydlig egendom i Ekeby, Torpa, Åsbo och Tjerstad. Skänkt 1500 Rdr till fattiga skolbarn, 500 Rdr till Socken­bibliothek, 300 Rdr till Skydds­föreningen, 3000 Rdr till fattiga underhafvande, samt till Blåviks Capellag. Prestbostället Koppar­hult och Häggarp, eller 3000 Rdr lösen för det sednare, Kyrkoplan 1½ Tunl. på Blåviks egor, 5000 Rdr till Kyrko­byggnadshjelp.

(Ännu mer finns att läsa om Sven Johan Bergman på Krafttaget.com)

Sven och Annas porträtt i gamla 1800-talsrummet på Boarp. Foto: Esben Alfort 2018.

När Sven Johan dör, äger han följande fastigheter:

Sven Johan Bergmans fastigheter 1868.

Ekeby socken: 1 mt. Boarp skatterusthåll, Boarp skatteutjord nr. 3-6, 1 mt. Blåvik frälsegård (utom den delen som skänkts för uppförandet av Blåviks Kyrka), Boxholm ½ kronoutjord nr. 5, Lönstorp, ½ mt. Kopparhult frälsegård (skänkt till Blåviks Kyrka), ½ mt. Lönstorp skattegård, 1/9 mt. Ryckelsby skatterusthåll nr. 1, 4/99 Ryckelsby kvarn och såg.

Åsby socken: ½ mt. Hemmingstorp frälsegård.

Torpa socken: 1 mt. Liljeholmen frälsesäteri, 1 mt. Fiskarp frälsegård, 1 mt. Hårdaholmen frälsegård (utom torpet Häggarp, som skänkts till kyrkan).

Tjärstad socken: 2½ mt. Schedevi frälsesäteri, Schedevi Tegelbruk, Schedevi Bränneri, ½ mt. Forssbo frälsegård, Forssbo 2-bladig tullsåg, 1 mt. Linnäs skattegård, 1½ mt. Lund frälsegård, 1 mt. Rimforsa Västergård frälsegård, 1 mt. Rimforsa Östergård frälsegård, 1 mt. Rimforsa Lillgård frälsegård, ½ mt. Rimforsa Gästgivaregård frälsegård, Hallstad Mellankvarn, ½ Grythult såg, 5/8 mt. Överbo frälsegård, 2 mt. Ytterbo frälsegård.

Många av dessa gårdar har varit viktiga för släkten under många generationer – särskilt Liljeholmen, Hårdaholmen, Blåvik, Kopparhult, Hemmingstorp, Ryckelsby och Boarp.

Boarp. Foto: Esben Alfort 2018.

Anna Marias dödsnotis. Munga gårdsarkiv.

Inledningen på bouppteckningen efter Anna Maria.

Inledningen på bouppteckningen efter Sven Johan Bergman.

Anna Maria Bergmans bouppteckning 1866, del 1.

Anna Maria Bergmans bouppteckning 1866, del 2.

Sven Johan Bergmans bouppteckning 1868, del 1.

Sven Johan Bergmans bouppteckning 1868, del 2.

Ytterligare kuriosa

Anna Maria och hennes svärsons bror Magnus Adolf Pontin har fotograferats vid samma bord. Är det någon som vet var detta bord stod?

Notera hur liten Anna Maria var i förhållande till honom, åtminstone på äldre dar!

Anna Maria Bergman. Källa: Krafttaget.com.

Magnus Adolf Pontin, Vilhelms bror. Källa: Krigsarkivet.

Dopnotiser

Det är många släktingar som är närvarande när den första dottern ska döpas.

Emelies dop 1815. Vittnen: Herr Lieutenanten Boursie och des Fru (Den Nyföddas Morföräldrar), Theol. Doctorn A. Ekmark, EnkeFrun Anna Nyrén, Kongl. Hofpredikanten och RegementsPastorn S. Gummelius, Mamsell Nora Christina Ahlfort, Fendrik Gustaf Ahlfort, Magister Cedermark, Mamsell Helena Ahlfort, Apothekaren i Linköping Gustaf Ugla, Fröken Lovise Ögnelo, Apothekaren i Åmål Ludvic Borgström och Mamsell Gustava Ahlfort. Ekeby församling.

Löjtnant Boursie är Anna Marias styvfar. Samuel Gumelius gifter sig ett halvår senare med hennes syster, mamsell Gustava. Nora Christina är en annan moster, och fänriken Gustaf, Helena Ahlfort och Lovisa Ögnelod är Anna Marias kusiner.

Matildas dop 1818. Vittnen: Herr Lieutenant Scharff, Herr Comministern Normelli, KronoBefallningsman Åberg, HäradsHöfdingen Bask; Madam Bergman, Hustro Inga Bergman, Mamsell Busser, Mamsell Scharff. Ekeby församling.

Madam Bergman är antagligen Sven Johans mamma, och Inga kan vara hans syster Inga-Greta, även om man kan undra varför hon har noterats med sitt flicknamn. Mamsell Busser är Anna Marias mamma.

Adèles dop 1819. Vittnen: Fru Pastorskan Normelli, Commissarien Ekenmark och dess Fru, Med. Doctor Ahlfort, Pastor Drotty, Mamsell Ekmarck, Mamsell Nyrén, Herr Lieutenant Wettermark, HofrättsNotarien Svanbäck.
Ekeby församling.

Läkaren Adolf Fredrik Alfort är Anna Marias kusin, och pastor Fredrik Drotty är gift med hennes syster Nora.