Livet i Säby i början på 1800-talet

Den 12. mars 1873 satte prästen i Säby sig vid sitt bord och började skriva en liten krönika i kyrkboken där han beskrev levnadssättet i församlingen som det hade varit sedan början av århundradet. Det som han inte själv mindes, frågade han sina föräldrar om. Och han fortsatte skriva under årens lopp. Resultatet är en unik och mycket framsynt liten berättelse om allmogekulturen på landet på den tiden då Gunnarstorpssläkten höll till på traktens gårdar.

Läs mer

De Gyllenståhlska fastigheterna – Dåtidens investeringar

Gabriel Gyllenståhl var mycket förmögen. Hans två äktenskap var förmånliga, men framförallt var han en mycket duktig investor. Det kan mycket väl ha varit en fördel för honom att inte vara belastad av tidigare adelsgenerationer och gods. Han var ny i adelsvärlden, och han förstod att utnyttja sin position till egen fördel. Han adlades mitt i en tid med kraftiga såkallade adelsreduktioner, vilket innebar att adeln måste lämna tillbaka stora delar av deras gods till kronan. Karl X Gustafs reduktioner drabbade adeln 1655 och 1670-1680, och sedan avlöstes de helt enkelt av Karl XI’s reduktioner 1680-1700. Många adelsfamiljer miste sålunda en stor del av deras inkomster under denna tid, och Gabriel Gyllenståhl, som inte drabbas av reduktionerna, lånade en rad av dem pengar och betalade deras skulder mot att de överlät gods till honom. På så sätt lyckades han köpa och överta mer än 60 säterier och gårdar, ofta från ekonomiskt pressade adelsfamiljer. Det var inte så att han själv bodde på gårdarna; tvärtom verkar han ha bott kvar på Södra Linnekulla genom alla åren. Det var även vanligt att byta en gård mot en annan, för egentligen spelade det ju inte så stor roll vilka gårdar man hade. Det var helt enkelt den tidens investeringar – för varje gård man ägde fick man inkomster från lantbruket.

Läs mer

Börgöls Hammare – Släktens järnbruk

Den mest betydelsefulla ägaren av släktgården Liljeholmen i Torpa församling var utan tvekan Gabriel Gyllenståhl (1644 – 1705) till Sommenäs i Tirserum socken, Liljeholmen och Linnekulla i Torpa socken, Aspenäs, Sommevik och Stjernsanden i Malexanders socken samt Stjernevik i Risinge socken. Totalt ägde den förmögne adelsmannen inte mindre än 60 säterier och gårdar i Östergötland och Södermanland, varav 44 låg i området kring Sommen.

Läs mer

Kvärk på Söderåsen

Kvärk på Söderåsen

Kronholmsläkten verkar ha sitt ursprung på Söderåsen, där det låg en betydelsefull gård, Kvärk, i Kvärkaskogen uppe på åsen. Ägarna var dansksinnade snapphaneförare. Under en orolig tid grävde en av dem, Jöns Nilsson, tydligen ner sina värdesaker, och man har sedan hittat en samling silvermynt under en sten på en av åkrarna. Det finns fortfarande många husruiner och gamla stengärdesgårdar i området, som förmodligen alla har ägts av Kvärk gård, som finns kvar.

Söderåsen med Kvärk.

Läs mer

När Maria Catharina Ahlforts föräldrar släpades i rätten för brutet äktenskapslöfte

1724 anhåller bokhållaren Georg Ramberg om Maria Catharina Ahlforts hand, och hennes föräldrar säger ja, förutsatt att han säger upp sitt jobb hos Faktor Mårten Reef i Norrköping, möjligen på gevärsfaktoriet. Maja själv säger sig emellertid eij wara inclinerad till något giftermåhl, så bokhållaren får vänta. Hennes mamma är mycket entusiastisk över honom och uppmanar honom genom åtskilliga brev att bevara hoppet och säga upp jobbet, vilket han slutligen gör. Hon gör även allt för att avvisa en kapten som har kommit på besök och blivit kär i Maja, för att bokhållaren ska kunna gifta sig med henne. Pappa Erik tycker att kaptenen är den rätta, men på den punkten – som på så många andra – är de oense. Hon har redan fått mer än rikligt av sin egen kapten…

Läs mer