Från koja till slott – Sista Ahlfort på Liljeholmen
Anna Maria Ahlfort & Sven Bergman
Anna ”Annette” Maria ”Marie” Ahlfort/Alfort (5/4 1787 – 25/12 1865)
A-grenen [1.2.3.3]
Dotter till Eric Anders Ahlfort & Ingrid Busser
Liljeholmen, Torpa, Östergötland
Sven ”Svante” Johan Bergman (7/5 1785 – 30/4 1868) (g. 17/6 1814 på Liljeholmen)
Son till Håkan Bergman & Hanna Svan
Kongsbacken, Säby, Småland
Fältkamrer, auditeur, kronobefallningsman, mönsterskrivare vid Jönköpings regemente
3 barn
27-10-2023
Läs även krönikans kapitel 1
Anna växer upp på släktgården Liljeholmen som den äldsta av tre systrar. Hon är bara 13 år gammal när hennes pappa dör, men hon får en god styvfader i löjtnant Boursie. När hon gifter sig med den förmögne mönsterskrivaren Sven Johan Bergman, kallad Svante, är det han som blir arvinge till Liljeholmen.
Paret får 3 döttrar.
- 1. Emelie Elisabet ”Elise” Charlotta Bergman (2/4 1815 – 14/7 1837)
- 2. Mathilda Hanna Augusta Bergman (25/3 1818 – 5/12 1893)
- 3. Adelaide ”Adèle” Carolina Frederika ”Panny” Bergman (3/9 1819 – 18/9 1897)
- Vilhelm Pontin A1-grenen
Liljeholmen ärvs sålunda av släkten Pontin. Schedevi kom senare att ägas av en annan Bergmansläkt som inte var släkt med dem.
Originalet Sven Johan Bergman
Sven föddes 1785 på Kongsbacken Krog i Säby församling som son till smed och senare hovslagare vid kavalleriet Håkan Bergman och hans hustru Hanna Svan. År 1800 upptogs han på en skola i Linköping, och sedan hamnade han 1803 på häradsskrivarekontoret. Från 1810 var han mönsterskrivare vid Jönköpings Regemente, ett jobb som gav högt anseende. Som mönsterskrivare ansvarade han nämligen för arméns räkenskaper och lönelistor. Från 1832 kunde han kalla sig fältkamrer.
Under våren 1814 köper den då 29-årige Sven gården Boarp i Ekeby församling där han efter en kort vistelse på Råås i Torpa bosätter sig med sin 27-åriga brud. De bor sedan kvar på Boarp resten av livet. När han pensionerar sig 1852 köper han dessutom det präktiga godset Schedevi i Tjärstad församling, numera känt som Skedevid Slott, med de underlydande gårdarna Lund, Torsbo, Ytterbo och Övrabo och 622 hektar mark. Priset var 112.333 1/3 riksdaler. Han verkar på det hela taget ha varit en värdig efterföljare till sin hustrus farfars far Gabriel Gyllenståhl. Båda var förmögna jorddrottar och båda var mycket speciella personer.
Det var tack vare honom som Blåviks kyrka byggdes så att släkten slapp den långa och svåra, ibland livsfarliga, resan till Torpa och Ekeby kyrkor. Uppförandet fullföljdes dock först efter hans död. Den skulle så småningom bli känd som Östergötlands vackrast belägna kyrka.
Blåviks Kyrka ligger rakt ut till Sommen. Foto: Esben Alfort 2017.
Han deltog livligt i Ekeby församlings offentliga arbete, särskilt skolan och fattigvården, och han var en generös bidragsgivare som skänkte stora summor till välgörenhet i församlingen. Han grundade bl.a. för egna medel Ekeby sockenbibliotek 1858 med en gåva på 500 riksdaler. I gåvobrevet skriver han själv följande:
Av tacksamhet emot Gud, som välsignat min del, och av välvilja för Ekeby församling, varav jag nu 44 år varit medlem och vilkens väl jag alltid åsyftat, och deltagit i alla kommunala befattningar så länge min hälsa och kroppskrafter därtill kunde användas och sedan detta förhållande några år sedan upphört, anslår jag härmed som fortsättning av mitt bemödande Femhundrade Riksdaler Riksmynt till grundfond för ett lånebibliotek
Han upprättade ytterligare en fond på 1500 riksdaler vars avkastning skulle delas ut till fattiga barns beklädnad och till skolböcker. Därtill kom en sorts pensionsfond på 3000 riksdaler vars avkast skulle delas ut till jord- och stattorpare som hade tjänat oklanderligt i minst 20 år, och slutligen finansierade han som sagt uppförandet av Blåviks Kyrka.
Trots sina många goda gärningar var Sven Johan också en barsk herre, utrustad med stark vilja och bestämda åsikter . Det gick många historier om honom; en av Ekebys invånare har berättat följande:
Bergman var mycket intresserad av förbättrings- och uppbyggnadsarbeten vid gården, men detta försvårades av att pysslingar och otyg om nätterna förstörde vad som byggts upp om dagarna. Särskilt utsatt för otyget var en brännvinskällare vid gården. Där var väggarna flera gånger nedbrutna och stor villervalla rådde därinne. Bergman beslöt därför att tillkalla en klok gubbe för att få råd. Denne förklarade att för att bli av med otyget måste fältkamreraren låta gjuta om gårdens vällingklocka samt lägga i ett ”ort” guld, för att så långt som ljudet hördes från klockan, så långt var gården tryggad för otyg. Klockan nedtogs samt sändes till en gälbgjutare varvid en vigselring smältes in i klockan och ingöts också kamrerns namn i klockan.
Efter det att klockan åter blivit upphängd i sin stapel hade otygen ingen makt vid gården. Sedan kallade den i många år samman gårdens arbetare, dels till arbete, dels till matraster och även till vila efter mödosam dag. Den med guldstänk blandade klockan har av nuvarande ägaren nedtagits, då hennes uppgift numera upphört. Men hon har bevärdigats med en hedersplats i hallen på Boarp och där kan den ännu kalla till måltid men även till andakt.
En f.d. piga på Ekeby prästgård berättade på sine äldre dagar en annan historia om Sven Johan, som kanske säger en hel del om vem han var:
När kamrern på sin ålderdom skulle till att dö var det mycket svårt för honom. Han hade nämligen svurit bort sin själ till den onde, samt lovat denne att om han fick framgång i livet samt blev rikt gift, skulle den onde få hans själ efter döden. Nu var han kommen på sitt 83:e levnadsår och änkling samt svårt besatt av krämpor av många slag. Han kände hur krafterna började svika. Då uppenbarade sig den onde i skepnad av gårdens stora tjur. Men som kamrern inte kände sig färdig med livet och ville leva ännu några år för att få se sin kyrka färdig, befallde han därför att tjuren skulle motas ut. Men då ingen vid gården kunde mota bort tjuren beslöts att tillkalla församlingens präst. Den till socknen nykomne pastorn tillkallades men intet hjälpte. Pastorn hade senare själv förklarat att han var för ung och oerfaren för att utföra en sådan handling. Flera prästmän jämte kontraktets prost tillkallades men resultatet blev detsamma, tjuren var kvar.
Då beslöts att tillkalla biskopen. Gårdens kusk fick sätta för de vita vagnshästarna samt fara till Linköping efter biskopen. Som han var förnämare än alla de andra prästmännen skulle han säkert lyckas mota bort odjuret. I sjukrummet varseblev även biskopen tjuren. Han förklarade: Jag kan hjälpa dig eftersom du gjort så mycket för en kyrkas byggande samt givit bort så många gåvor till de fattiga, men först måste jag döpa dig. Så lät biskopen hämta vatten från en ”upprinnekälla” samt döpte därmed fältkamrern. Biskopen läste sedan en särskild bön som ingen mer än han kunde. Därpå tog han en synål med vilken han gjorde ett hål i fönsterblyet varpå han befallde tjuren att avlägsna sig. Och det har berättats av de närvarande att tjuren med ett hiskeligt vrål sågs krypa genom hålet i blyinfattningen. Den gamle fick sluta sina dagar i lugn och ro.
Det var kanske inte någon slump att Sven Johan var så givmild; det kan verka som att fältrevisorn kände att han hade en räkning att göra upp med Gud innan han lämnade detta livet.
Mot slutet
Anna och Sven skrev ett inbördes testamente som säkrade den efterlevande rätten att bo kvar och ärva. I testamentet kallar Anna Maria sin man min Svante Johan Bergman. Ingen annanstans har namnformen Svante påträffats, utom på grötklockan och på hans porträtt som hänger på Boarp. Dessa två ställen är även de enda där Anna Maria kallas Annette Marie, som antagligen var det som hon kallades till vardags. Testamentet låter så här:
Wi undertecknade äckta makar förklara härmed såsom vår yttersta vilja:
Att den af oss som efterlefver den andra, skall till sin död sitta i ostörd besittning och nyttjande rätt af all boets egendom;
Att efter bägges vår död, egendomen lagligen fördelas emellan våra båda döttrar Mathilda Hanna Augusta och Adeel Carolina Fredrika;
Att i händelse en af dem eller bägge då aflidit, den aflidnas lott tillfaller hänners arfvingar;
Att om bägge våra döttrar eller en af dem oss öfverlefver och sålunda komma i åtnjutande af den rätt till vår egendom, som här ofvan blifvit stadgad, den fasta egendom skall efter våra döttrars död tillfalla deras arfvingar till laglig fördelning;
Att all den fasta egendom som efter oss arffaller, skall så länge den äges af våra döttrar och deras närmaste bröstarfvingar, en eller flera, oförskingrad bibehållas, så att den ej får säljas, förpantas eller intecknas; men all afgjäld af egendomen äga våra bemälta arfvingar att efter eget godtfinnande använda;
Att i händelse vid våre döttrars död någon bröstarfvinge efter dem ej skulle finnas och den fasta egendomen, hvarom våra döttrar i dette fall äga genom testamente förordna, komma, i brist af dylikt förordnande, att tillfalla deras sidoarfvingar, varda min Anna Maria Ahlforts syster Eleonora Christina och hännes barn från all arfsrätt uteslutna, lika så min Svante Johan Bergmans systerson, Sven Johan Pettersson från allt arf utesluten, deremot hans Broder och 3ne Systrar eller deras barn får anlott i arfvet.
För att åt detta testamente bereda all möjlig kännedom inför de domstolar, inom hvilkas domvärjo våra fastigheter äro belägne, och sålunda befodra testamentets noga efterlefnad, i afseende å det deri intagna stadgande till förekommande af fastigheternas förskingring af våra barn och deras närmaste bröstarfvingar, framställa vi härmed den önskan, som vi äro förvissade, att våra arfvingar skola uppfylla, nemligen att testamentet, sedan det efter vår död blifvit behörigen bevakat må till upplysning för domstolarna om våra arfvingars rätt till dem efter oss arffallna fasta egendomen, uppvisas och anmärkas i Bouppteckningarna och afskriftena icke alenast efter oss utan ock efter våra döttrar.
Detta förordnande utgjör vår yttersta vilja och underskrifves af oss egenhändit uti tillkallade på en gång närvarande vittnens tillvaro.
Boarp den 31 Augusti 1861
Det skulle dock inte bli nödvändigt att säkra hustrun, för på juldagen 1865 dog hon. Prästen i Ekeby skrev då den notisen som är vår enda källa till Alfortsläktens invandring i Sverige i mitten av 1600-talet.
Bergman, Anna Maria, född Ahlfort, Fältkamrerska i Boarp. Född på Liljeholmen i Torpa d. 5 April 1787. Dotter af vice Häradshöfdingen Erik Anders Ahlfort och hans fru Ingrid Elisabeth Busser från Lyckö; sonsons sondotter af skeppsbyggmästaren Ahlfort, som i midtet af 1600-talet ankom från England till Sverige, hvilkens son, Commandörkapten vid flottan, var gift med Margaretha Gyllenstål; deras son Amiralitetskapten Gabriel Ahlfort var gift med Anna Brita Wetterström, och dessas son var v. Häradsh. E. A. Ahlfort, som afled d. 12 Oct. 1800, efterlemnande, utom älsklingen den 13åriga Anna Maria, de 7årige tvillingdöttrarna, som sedermera blefvo gifta med Prostarna Gumelius och Drotty. 1804 fingo dessa 3 systrar en god styffader uti Lifdrabanten och Löjtn. vid Nylands Regem. F. O. V. Boursie. Anna Maria Ahlfort blef d. 17 Junii 1814 gift med d. v. vice Auditeuren vid Jönk. Regem. sedermera Fältkamereraren S. J. Bergman. De bodde kort tid på Rås i Torpa och sedan d. 6 Dec. 1814 på Boarp. Af deras döttrar afled Emelie 1837 ogift, Mathilda lefver ogift och Adéle är enka efter Kapten och Ridd. Vilh. Pontin.
När Sven dog 1868 skrev prästen en lika lång berättelse om honom.
Bergman, Sven Johan, Fältkamererare från Boarp. Född 6/5 1785 i Säby, son af Hofslag. vid Östg. Cavalleri H. Bergman och h. Hanna Svahn. 1800 intagen i Linköpings Skola. Kom 1803 på Häradsskrifvarekontor, blef 1805 intagen på Landskontoret i Linköping och snart ordin. Kontorist. 1810 Mönsterskrifvare vid Jönköpings Regem. 1824 vice Auditeur med bibehållande af mönsterskr. tjänsten. 1832 Fältkamererare. Gift 17/6 1814 med Anna Maria Ahlfort på Liljeholmen, dotter af v. Häradshöfd. Anders Erik Ahlfort och hans fru Ingrid Elis. Busser. Enkl. 25/12 1865. Af 3 döttrar afled den äldsta 14/7 37, en lefver ogift, en är enka efter Kapten V. Pontin. Köpte och tillflyttade Boarp 1814. Hade nu betydlig egendom i Ekeby, Torpa, Åsbo och Tjerstad. Skänkt 1500 Rdr till fattiga skolbarn, 500 Rdr till Sockenbibliothek, 300 Rdr till Skyddsföreningen, 3000 Rdr till fattiga underhafvande, samt till Blåviks Capellag. Prestbostället Kopparhult och Häggarp, eller 3000 Rdr lösen för det sednare, Kyrkoplan 1½ Tunl. på Blåviks egor, 5000 Rdr till Kyrkobyggnadshjelp.
(Ännu mer finns att läsa om Sven Johan Bergman på Krafttaget.com)
När Sven Johan dör, äger han följande fastigheter:
Ekeby socken: 1 mt. Boarp skatterusthåll, Boarp skatteutjord nr. 3-6, 1 mt. Blåvik frälsegård (utom den delen som skänkts för uppförandet av Blåviks Kyrka), Boxholm ½ kronoutjord nr. 5, Lönstorp, ½ mt. Kopparhult frälsegård (skänkt till Blåviks Kyrka), ½ mt. Lönstorp skattegård, 1/9 mt. Ryckelsby skatterusthåll nr. 1, 4/99 Ryckelsby kvarn och såg.
Åsby socken: ½ mt. Hemmingstorp frälsegård.
Torpa socken: 1 mt. Liljeholmen frälsesäteri, 1 mt. Fiskarp frälsegård, 1 mt. Hårdaholmen frälsegård (utom torpet Häggarp, som skänkts till kyrkan).
Tjärstad socken: 2½ mt. Schedevi frälsesäteri, Schedevi Tegelbruk, Schedevi Bränneri, ½ mt. Forssbo frälsegård, Forssbo 2-bladig tullsåg, 1 mt. Linnäs skattegård, 1½ mt. Lund frälsegård, 1 mt. Rimforsa Västergård frälsegård, 1 mt. Rimforsa Östergård frälsegård, 1 mt. Rimforsa Lillgård frälsegård, ½ mt. Rimforsa Gästgivaregård frälsegård, Hallstad Mellankvarn, ½ Grythult såg, 5/8 mt. Överbo frälsegård, 2 mt. Ytterbo frälsegård.
Många av dessa gårdar har varit viktiga för släkten under många generationer – särskilt Liljeholmen, Hårdaholmen, Blåvik, Kopparhult, Hemmingstorp, Ryckelsby och Boarp.
Ytterligare kuriosa
Anna Maria och hennes svärsons bror Magnus Adolf Pontin har fotograferats vid samma bord. Är det någon som vet var detta bord stod?
Notera hur liten Anna Maria var i förhållande till honom, åtminstone på äldre dar!
Dopnotiser
Det är många släktingar som är närvarande när den första dottern ska döpas.
Löjtnant Boursie är Anna Marias styvfar. Samuel Gumelius gifter sig ett halvår senare med hennes syster, mamsell Gustava. Nora Christina är en annan moster, och fänriken Gustaf, Helena Ahlfort och Lovisa Ögnelod är Anna Marias kusiner.
Madam Bergman är antagligen Sven Johans mamma, och Inga kan vara hans syster Inga-Greta, även om man kan undra varför hon har noterats med sitt flicknamn. Mamsell Busser är Anna Marias mamma.
Läkaren Adolf Fredrik Alfort är Anna Marias kusin, och pastor Fredrik Drotty är gift med hennes syster Nora.
Forskningsdata
- namnteckningar: A. M. Ahlfort (1841); Anna Maria Bergman född Ahlfort (1861)
- namn (andras stavsätt): Anna Maria (1787-1860); Demoiselle Anna Maria (1800); Anna (1803-1811); Anna Maria Alfort (1805-1809); Mamsell/Madem. Anna Alfort (1810-1814); Anna Alfort (1814); Fru Anna Maria Ahlfort (1815-1861); Fru Anna Maria Alfort (1819); Fru An. Mar. Ahlfort (1819-1826); Annette Marie Alfort (grötklockan, 1822); Fru Ann. Maria Ahlfort (1826-1832); Fru A. M. Ahlfort (1837); Fru Anna Maria Alforth (1840); Anna Maria Bergman, född Ahlfort (1861-1865); A. M. Bergman, född Alfort (1861); Anna Maria Ahlfort (1862-1866); Fru Anna Maria Bergman född Ahlfort (1866); Anette Marie Bergman f. Alfort (porträtt, okänt år)
- namnteckningar: S. J. Bergman (1841-1866)
- namn (andras stavsätt): Sven Johan (1785-1802); Mönst.skr. S. J. Bergman (1812-1813); UpbördsMunsterSkrifvaren vid Kongl. Jönköpings Regemente S. J. Bergman (1812); Sven Bergman (1814); KronoBefalningsmannen Sven Johan Bergman (1815); f.d. vice KronoBefallningsmannen Sven Johan Bergman (1819); Sven Joh. Bergman (1819-1865); Svante Joh. Bergman (grötklockan, 1822); Auditeur Sven Joh. Bergman (1826-1832); Herr Auditeur Bergman (1830); Fältkamr. S. J. Bergman (1833-1841); Herr Fältkamreren S. J. Bergman (1835-1866); Fältkammereraren Herr S. J. Bergman (1837); Fältkamreraren Sven Johan Bergman (1841-1861); Fältkamreraren Högädle Herr S. J. Bergman (1841); Svante Johan Bergman (1861); Fältkamreraren S. J. Bergman (1840-1868); Fältkamrer s. i. Bergman (1865); Fältkamrer Bergman (1866); S. J. Bergman (1866); Sven Johan Bergman (1868); Fältkamrer Svante Joh. Bergman (porträtt, okänt år)
- f. Torpa 1787: v41300.b383.s749
- f. Säby 1785: v36241.b80.s170
- g. Torpa 1814: v41301.b22.s33
- d. Ekeby 1865: v37228.b234.s457 (slag)
- d. Ekeby 1868: v37228.b256.s501 (-)
- bou. Ekeby 1866: v76712.b78.s141
- bou. Ekeby 1868: v76712.b554.s1077
- husf. 1791-1814;1819-1865 Torpa: v29516.b18.s21(1791-1799); v29517.b56.s95(1800-1804); v29518.b74.s133(1805-1809); v29518.b157.s299(1810-1812); v29518.b233.s451(1812-1814); Ekeby: v25378.b99.s179(1819-1826); v25378.b412.s805(1826-1832); v25380.b103.s92(1833-1841); v25383.b91.s79(1841-1852); v25386.b288.s266(1852-1861); v25388.b270.s522(1862-1865)
- husf. 1789-1802;1812-1813?;1814-1815;1819-1868 Säby: v22033.b74.s63(1789-1798); v22034.b87.s75(1799-1802); v22038.b84.s73(1812-1813?)
- mant. 1803-1809;1811 Liljeholmen: v400964.b1740.s169(1803); v400965b.b138.s134(1804); v400966.b1540.s279(1805); v400967.b470.s38(1806); v400968.b470.s44(1807); v400969a.b1820.s179(1808); v400970a.b155.s151(1809); v400973a.b158.s154(1811)
- arv. v77436.b125.s105(1800); v77461.b120.s229(1841); v77461.b137.s263(1841); v77858.b813.s1619(1860); testamente: v76720.b147.s265(1894); v77017.b13.s19(1898)
- arv. v77713.b258.s423(1812); v77453.b121.s235(1830); v76700.b199.s365(1834); v77458.b121.s235(1835); v77458.b134.s261(1835); v77458.b135.s263(1835); v77461.b120.s229(1841); v77854.b331.s651(1849); v77465.b11.s15(1849); v76983.b687.s1359(1859); v76983.b694.s1373(1859); v77858.b813.s1619(1860); testamente: v76720.b147.s265(1894); v77017.b13.s19(1898)
- 1810 lantm.
- barn f. Ekeby: v37217.b205.s403(1815); v37217.b213.s419(1818); v37217.b216.s425(1819)
Arkiv
- Munga: Dödsnotis för Anna Maria
Anders Ahlford
Sven Johan Bergmans syster hette Inga Catharina Bergman, f. 26/9 1789 i Säby (Säby Dopbok c:5 sid 220 där hennes mor benämns Svansdotter). Gift 12/11 1812 med Peter Pehrsson, f. 24/12 1779? i Ekeby (enl. Säby HFL). Hemmansägare av Romanäs i Säby s:n