D1-grenen: Alfort i Eskilstuna / Rekommenderat

Järnhandlarparet

Michaël Alfort & Marie-Louise Bachman


  Adolf Michaël Alfort (5/8 1829 – 12/1 1912)
  D1-grenen [1.2.11.3.8]
  Son till Adolf Fredrik Alfort & Christina Wilhelmina Almroth
icon-location-arrow  Eskilstuna
  Järnkramhandlare, smideshandlare


  Lovisa Maria ”Marie-LouiseBachman (14/9 1839 – 20/1 1924) (g. 15/3 1864 i Örebro)
icon-home  Dotter till Johan Bachman & Henriette Dieden
icon-location-arrow  Uddevalla
icon-volume-up  Lyssna när Axel Alfort berättar om Marie-Louise
  3 barn


icon-certificate  Primärkällor + levande källor
  25-03-2019


Michaël Alfort och hans fru Marie-Louise f. Bachman.

Michaël Alfort och hans hustru Marie-Louise Bachman.

Michaël växer upp i Eskilstuna. Han flyttar till Jacob & Johannes församling i Stockholm som 16-åring i mars 1845 för att tjäna som handelsbetjänt, tillsynes hos en målar Hesselberg, men han verkar bara vistas i staden 14 dagar, och i juli har han bosatt sig hos handlanden Carl Gustaf Dahlin i Örebro.

1848 återvänder han till Eskilstuna för att vara bodgosse hos handlanden Pehr Jacob Fischer. Inom kort får han dock ett nytt jobb hos handlanden Carl August Groth, där han stannar till 1850. Hans nästa jobb blir som handelsbetjänt hos handlanden Eric Theodor Kraak i Eskilstuna fristad.

Michaels namnteckning 1891 när hans dotter Märta gifter sig.

Michaels namnteckning 1891 när hans dotter Märta gifter sig.


A. M. Alforts Jernbod

1852 grundar Michaël en järnbod i en fastighet i Örebro som tillhört en försvunnen handelsman som antas ha rymt till Amerika för att slippa betala sina skulder. Det hände då och då vid den här tiden.

Nerikes Allehanda 28/4 1852.

Han hade tydligen beslutat at företagets främsta konkurrensfaktorer skulle vara ett reelt behandlingssätt samt goda varor, tankar som så småningom ärvdes av hans son John Alfort när han grundade färghandeln Alfort & Cronholm 1906.

Det verkar som att han redan första året flyttar till nya lokaler; åtminstone säger han sig nu hålla hus i Winrothska och inte Flodinska gården. Michaël är uppfinningsrik och anpassar sortimentet i butiken efter vad som behövs och blir snabbt en av de främsta grossisterna i staden. Han tar också gärna in varor i kommission från andra, även om de inte har någonting med järnkram att göra.


Michael Alforts Jernkramhandel

Michael Alfort & Marie-Louise Bachman. Järnhandlaren sitter i en Garibaldistol, som var en reglerbar järnkonstruktion. Originalet finns på Glimshaga.

Natten mellan d. 22 och 23 mars 1854 brinner hälften av Örebro innerstad i en stor eldsvåda. Michaël börjar då om på mer än ett sätt. Han fortsätter ändå sin verksamhet i butiken på Drottninggatan 39, men börjar nu kalla sig Michaël Alfort i stället för A. M. Alfort, och butiken ändrar därför också namn från A. M. Alforts jernbod till Michaël Alforts jernkramhandel, antagligen i samband med att kvarteret återuppbyggts. Han anställer sin bror Sven som bokhållare i butiken, ett jobb som han behåller tills 1857.

Han håller kontakten till Eskilstuna då flertalet av hans produkter förmodligen fortfarande härrör från järnsmidet där.

1855 börjar han sälja kakelugnar i kommision från C. A. Pettersson i stockholm, och när kakelugnsmästaren Erik Larsson 1856 grundar kakelfabriken Alsnäs lokalt i Örebro är det därför naturligt att det är Michaël som tar sig an försäljningen.

Stadsdelen Skebäck i Örebro där Alsnäs kakelfabrik låg. Inget av detta finns kvar.

Stadsdelen Skebäck i Örebro där Alsnäs kakelfabrik låg. Inget av detta finns kvar.

Han fortsätter förstås sälja järnsmide och mycket annat.

1857 är han med om att starta fabriksverksamhet i Örebro tillsammans med en rad av stadens affärsmän. Flera av dessa är dopvittnen åt Michaëls barn.

Från Post- och Inrikes Tidningar 7/8 1857. Samma information finns också i tidningen Folkets Röst 1/8 1857.

Post- och Inrikes Tidningar 7/8 1857.

Brodern Sven avlöses nu av brodern Oscar som är bokhållare tills 1861. Michaël är även tvungen att anlita en hushållerska och åtskilliga drängar och pigor för att hushållningen ska fungera.


Hustru och barn

1864 gifter sig den 35-årige Michaël med 25-åriga Marie-Louise Bachman (döpt Lovisa Maria) ifrån Uddevalla. Hon är dotter av handelsbokhållaren Johan Bachman och Henriette Carolina Dieden. De vigs av prästen G. W. Gumelius, antagligen en släkting till Samuel Gumelius, som var gift med Gustava Alfort.

Michaël och Marie-Louises bröllop 1864. Uddevalla församling.

Lysning för Michaël och Marie-Louise 1864. Uddevalla församling.

Michaël och Marie-Louises bröllop 1864. Örebro Nikolai församling.

Michaël och Marie-Louises vigsel 1864. Örebro Nikolai församling.

Marie-Louise var både duktig och driftig och hjälpte Michaël mycket i hans affärer. Hon var en mycket troende och varm människa.

Marie-Louise Bachman.

Paret bosätter sig i södra Örebro, där de umgås stadens kulturelit och får 3 barn.

Kort före 1883 verkar de dessutom ha fått en fosterson Axel Teodor/Isidor (?) från ett barnhem.

Dottern Sigrid dör i difteri när hon är sju år gammal.

Sigrid Marias död i Dagens Nyheter 2/12 1872.


Vänkrets

Dopvittneförteckningar kan avslöja mycket om hur folks vänkretsar förändrar sig genom tiden. När dottern Sigrid döps är faster Olivia och farbror Oscar, som då jobbar för honom, vittnen.

Sigrid Marias dop 1865. Vittnen: P.A. Segelberg o Hu, O. Flodin, Fru Elmgren, O. Alfort, C. Backman, F. Westman, Mamsellna H. Westman, O. Alfort. Örebros Nikolai församling.

Sigrids dop 1865. Vittnen: P.A. Segelberg o Hu, O. Flodin, Fru Elmgren, O. Alfort, C. Backman, F. Westman, Mamsellna H. Westman, O. Alfort. Örebros Nikolai församling.

Senare verkar det som att familjen Alfort umgås Örebros kulturelit. När Märta döps, är både Esaias Tegnérs dotter Disa och Carl Larssons svärmor Hilda Bergöo (f. Sahlquist) sålunda vittnen.

Märtas dop 1866. Vittnen: O.P. Melin, W. Asperén, A. Clevander, C.A. Hagendahl, F. Wijnbladh, A. Backman, J.F. Lindqvist, Fru Asperén, Fru Kull(?), Fru Svanell, Hilda Bergöö, Ida Landsort, Disa Tegnér, Gunilda Svanberg. Örebros Nikolai församling.

Märtas dop 1866. Vittnen: O.P. Melin, W. Asperén, A. Clevander, C.A. Hagendahl, F. Wijnbladh, A. Backman, J.F. Lindqvist, Fru Asperén, Fru Kull(?), Fru Svanell, Hilda Bergöö, Ida Landsort, Disa Tegnér, Gunilda Svanberg. Örebros Nikolai församling.

Som gårdsägare i staden var Michael förpliktad att på vissa dagar ”kontrollpatrullera” stadens gator. Natten efter d. 7 februari 1853 hade Alfort denna uppgift tillsammans med distillatorn och handelsmannen Adolf Bergöö, som hade sin butik ett kvarter från Michael. De blev mycket goda vänner.

Adolf Bergöö. Källa: Karinföreningen.se.

1859 bygger de två familjerna till och med hus tillsammans på Stortorget i Örebro, efter det att en stor del av Örebro brunnit ner under en omfattande eldsvåda 1854.

Michaels tomter i Örebro 1859. Tomt no. 139 är nuvarande Drottninggatan 10.

Michaels tomter i Örebro 1859. Tomt no. 139 är nuvarande Drottninggatan 10. I Köpmangatan 5 hade brodern Erik Oscar Alfort sin järnhandel.

Adolf Bergöös tomter i Örebro 1859, nuvarande Drottninggatan 14.

Adolf Bergöös tomter i Örebro 1859. Tomterna 136-137 är nuvarande Drottninggatan 14.

Samma år föds Bergöös dotter Karin, som så småningom ska bli den framgångsrika konstnären Karin Larsson, gift med Carl Larsson.

Hilda Bergöö som Carl Larsson porträtterade henne.

Adolf Bergöös hustru Hilda som Carl Larsson porträtterade henne.

På 1860-talet när Alfort flyttar sin verksamhet till Stockholm, köper Adolf Bergöö förmodligen ut honom och etablerar handelsbod i hans affär.

Michaels tomter i Örebro 1862.

Michaels hyresgäster 1862.

Trotts att familjen Bergöö senare flyttar till Hallsberg, hålls vänskapen mellan de båda familjerna vid liv. Det finns sålunda flera brev bevarade där Karin berättar om sina besök hos Alforts under en period då hon var inackorderad på slöjdskolan i Stockholm (Vänligen inskickade av Curt Fröberg).

Stockholm den 3/3 1874

När jag kom från skrifningen i går så mötte jag tanterna Alfort och Elmgren,
de hälsade mamma så mycket, och bådo mig komma dit, tant Elmgren sade
var hon bodde, jag tror att det var No 2 Tullborgsgatan, hon såg lika glad ut
som jag minns henne sedan förra gången jag såg henne.

Fru Elmgren var vittne när dottern Sigrid döptes.

Stockholm den 10/11 1874

I går qväll sedan jag slutat Slöjdskolan gick jag till moster Ida och var där
till qvällen. I förra veckan träffade jag lilla Märta Alfort en afton på
Slöjdskolan, hon var där för att träffa Anna Elmgren som skulle gå i
räkningen, det vore roligt att få se henne någon gång.

Stockholm den 20/1 1875

I går qväll spelade vi åter öfver våran pjes och om Söndag skola vi spela upp.
Sedan alla gått talade tant om att Märta Alfort varit här vid fyratiden och bedt
mig komma dit och detta talade hon ej om förrän kl. 10 så det nöjet gick jag
då miste om. I dag har jag varit hos moster Ida för att höra efter var de bo och
emnade då gå och tacka för bjudningen men jag kom att stanna der för länge
så att jag skall gå till Alforts i morgon i stället…

Stockholm den 22/1 1875

I går var jag hos fru Alfort, hon helsade mamma och pappa så grufligt
mycket och talade så mycket om hur trefligt det var der hemma. Märta var i
skolan, men lilla gossen fick jag se på, han har nästan alltid varit sjuk sade
tant hon bad mig komma dit upp någon middag eller när som helst jag vore
jemt välkommen. När jag var hos Alforts kom jag att tänka på att jag kanske
borde gå till Cederbloms någon af dagarne, skall jag det? Det var sant, tant
Alfort sade att farbror skulle förbi Hallsberg om måndag och erbjöd mig om
jag hade något att skicka hem att få göra det med honom, men jag sade att jag
ej hade något för inte ville jag besvära honom med silket, jag vet ju hur
mycket pappa har att tänka på och det är väl detsamma med farbror kan jag
tro.

Fridolf Wijnbladh, stadsarkitekt i Örebro 1854-1872.

Fridolf Wijnbladh, stadsarkitekt i Örebro 1854-1872.

En annan av familjen Alforts bekanta, Fridolf Wijnbladh (1826-1872), (se Märtas dopnotis) var stadsarkitekten som fick i ansvar att återuppbygga Örebro som en bättre och mer modern stad än den hade varit innan branden. Gatorna blev breda och raka, och det uppfördes stenhus i centrum. Industri växte fram överallt. Då behovet av tegel var enormt, grundade Wijnbladh ett nytt tegelverk för att sälja tegel till de många hemlösa. Han var sålunda både konstnär och affärsman, och han fick behålla ämbetet som stadsarkitekt livet ut. Michaël Alfort har nog personifierat samma kombination; hans far spelade flöjt, och det är väl sannolikt att Michaël hade ärvt den sidan också. Även pappan umgicks många kulturpersonligheter, bl.a. Adolf Törneros, som också har lämnat brev till och om Adolf Fredrik ”Pygmaeus” Alfort.

Wijnbladhs nya rådhusbyggnad och Nikolai Kyrka 1903.

Wijnbladhs nya rådhusbyggnad och Nikolai Kyrka 1903.

När ”lilla gossen” John föds i Stockholm, är det enbart hans morbror, handlanden Anders Bachman, och Michaëls faster Adèle Asperén (f. Alfort) som är vittnen.

Johns dop 1874. Vittnen: Anders Backman, Fru Adèle Aspegren. Klara församling.

Johns dop 1874. Vittnen: Anders Backman, Fru Adèle Aspegren [Asperén]. Klara församling.


Kristider

Livet som järnkramhandlare visar sig inte vara någon dans på rosor. 1858 drabbas Örebro av en ekonomisk kris, som gör det väldigt svårt att överleva som handlande. I januari beslutar Örebros handelsmän i gemenskap att de inte längre kan ge kunderna kredit, oavsett vilka de är.

Örebro Tidning 5/1 1858.

Även andra yrken som skräddare och garvare offentliggör samma principer med verkan från januari 1858. Det blir många konkurser. Bl.a. verkar Michaël ha varit kurator på Örebro Gästgivaregård när den gick konkurs i februari 1858.

Örebro Tidning 20/2 1858.

Samma år tar han ut ett lån på 4.500 rdr för att bygga ett stenhus i två våningar på Kungsgatan 12. Huset beräknas kosta drygt 20.000 rdr.

1862 ansöker han om att bli omyndigförklarad på grund av sjukdom. Han sätts då under förmynderskap hos kollegerna Clevander och Flodin samt brodern Oscar Alfort.

1866 flyttar Michaël och Marie-Louise till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, men samtidigt öppnar de en ny butik Mich. Alfort & Co. i Örebro, på Drottninggatan 139 bredvid gamla järnboden. Där anställer de bokhållaren Johan Gustaf Ekblad som bodbetjänt. Två år senare reser Michaël och Johan Gustaf till Filipstad tillsammans, där bokhållaren flyttar in hos Michaëls bror Sven Wilhelm, och 1870 blir han själv järnhandlare hos Karl Otto Nysell.

Michaël får jobba hårt för att hålla liv i butiken och utveckla nya produkter, och trots duktig affärsverksamhet går han konkurs 1867 då byggmarknaden kraschat helt och han inte längre kan betala sina borgenärer.

Jönköpingsbladet 20/8 1867.

Han klarar sig dock igenom alla dessa utmaningar och driver vidare butiken i Örebro med succé.

Tidning för Lindesbergs Stad 20/8 1869.

När kungen 1876 besöker Örebro, visar sig hela staden från sin bästa sida, och alla butiker illumineras längs rutten. Michaëls butik framhålles som en av glanspunkterna. Han har två butiksfönster, det ena innehållande en wäl ordnad samling af jernmanufaktur-waror, det andra af nysilfwer och lampor.

Nerike 15/12 1876.

1872 grundar han dessutom ett nytt aktiebolag i Gamla Stan i Stockholm, Jernmanufakturhandels-Aktiebolaget, där han blir vd. Bolaget övertar Hellefors Bruks försäljningslokal på Regeringsgatan 3 och börjar sin järnhandelsverksamhet 1/7 1872.

Östergötlands Nya Tidning 2/5 1872.

Östergötlands Nya Tidning 23/7 1872.

Gotlands Allehanda 12/9 1874.

Från januari 1877 får de en redskapshandel på Drottninggatan 80, som de antagligen köper av Justinus Gartz (förmodligen en släkting till styrelseledamoten Ad. Gartz).

Dagens Nyheter 5/2 1877.

Senare samma år flyttas redskapshandeln till Mäster Samuelsgatan 67 och blir Jernmanufakturhandels-Aktiebolagets Magasiner.

Dagens Nyheter 28/9 1877.

Dagens Nyheter 10/10 1877.

Möjligen var antingen detta butiksköp eller flytten ett misstag. I alla fall kan man redan samma höst läsa i tidningen att verkställande direktören i jernmanufaktur­bolaget, M. Alfort blifvit skilld från sin befattning för “oregel­bundenheter i bolagets räkenskaper”. Han är inte den enda; ett annat offer för tidens kris nämns i artikeln, som har titeln Trakasserier i affärsverlden. Författaren avslutar med att understryka att Båda desse hrr voro “hedersmän” af första ordningen.

temp9

Wernamo Tidning 16/11 1877.

Michaël hade tydligen på grund av krisen känt sig tvingad att ta några olyckliga beslut som gjort att bolaget mist 40.000 kr. Med hjälp från goda vänner lyckas Michaël skrapa ihop 20.000 kr, som han erbjuder att betala till bolaget som ersättning för detta. Förslaget accepteras, varvid han blir skuldfri.

temp10

Lindesbergs Allehanda 7/12 1877.

Ändå måste han återigen konkursförklaras i januari 1878.

Tidning för Wenersborgs stad och län 24/1 1878.

Tidning för Wenersborgs stad och län 24/1 1878.

D. 13 maj 1878 döms till boskillnad mellan Michaël och hans hustru. Orsaken är oklar, men är förmodligen kopplad till konkurserna.

1882 gör även Örebrobutiken konkurs igen. Orsaken uppges ha varit ett gammalt, tyngande och stort lager. Butiken tycks ha ägts av en Hr. Lindqvist (förmodligen bordern Oscars svärfar), så kanske var det han som skaffat startkapital och ägde bolaget, medan Michaël var direktören som drev det. Michaël hade dock vid den här tiden börjat koncentrera sig på huvudstaden, där han hoppades kunna sälja mera.

temp8

Tidningen Kalmar, 1/3 1882.

temp12

Gotlands Tidning 4/3 1882.

Michaël ger dock inte upp. Det är samma år som han tar ut patent på förbättring av isskåp.

Sedan fick han en agenturverksamhet som de klarade sig med, men trots hans uppfinnerikedom lär det ha varit hans duktiga och driftiga hustru som säkrade att deras verksamhet överlevde. Hon började bl.a. med inackorderingar för att supplera intäkterna.


Omställningsparat och uppfinningsrik

Michaël ger sig gärna på de nyaste produkterna och är en ambitiös och omställningsparat affärsman som förstår att utnyttja nya nischer. Senast 1858 jobbar han som kommissionsförsäljare av John Brandt & Co’s galvanoplastiska produkter, och 1859 är han en av de försäljarna som säljer Högbo Bessemer-stål, ett nytt material som används vid tillverkandet av verktyg. Stålet produceras av Dan:l Elfstrand & Komp. i Gävle (se annonserna härnedan).

Hans skiftande urval framgår tydligt av de stockholmska adresskalendrarna genom åren:

  • 1882: jernkramh., Odensg. 3; kommissionsaffär för jernvaror, firma; eges af M. L. Alfort. Bod: Regeringsgatan 3. Lager af jern, spik, stål, gjutgods och alla slags jernvaror; förestås af Mich. Alfort.
  • 1883: jernkramh., Odensg. 3; träffas Regeringsgatan 3; kommissionsaffär för jernvaror, firma; eges af M. L. Alfort; kontor: Jakobs Kyrkogata 9; representeras af Mich. Alfort.
  • 1884: jernkramh., Mäster-Samuelsgatan 52; kommissionsaffär för jernvaror, firma; eges af M. L. Alfort; kontor: Jakobs Kyrkogata 9; representeras af Mich. Alfort.
  • 1885: jernkramh., Brunkebergstorg 11, bod: Klara vestra Kyrkog. 3. Utställning och försäljning af B.H. Lundgrens kakelugnar, jernvaror af alla slag samt byggnadsmaterialier m.m.
  • 1886: jernkramh., Brunkebergstorg 11, kontor: Klara vestra Kyrkog. 3. Utställning och försäljning af B.H. Lundgrens kakelfabriks tillverkningar, jernvaror af alla slag samt byggnadsmaterialier m.m.
  • 1887: jernkramh., Brunkebergstorg 11, bod: Klara vestra Kyrkog. 3A. Utställning och försäljning af B.H. Lundgrens kakelugnar, jernvaror af alla slag samt byggnadsmaterialier m.m. Virke för Svartå bruk. Ombesörjer brand-, lif- och glasförsäkringar.
  • 1888: jernkramhandl., agentur-expositionsaffär, Vasagatan 22A. Försäljer och upptager ordrer å alla slags artiklar inom jern och metallvarubranschen, samt hvad som rörer byggnads- verksamhetens behof. Ombesörjer brand- och lifförsäkringar m.m.; bostad: Beridarebansg. 19.
  • 1889-1891: jernkramhandl., Beridarebansg. 19; agentur-expositionsaffär, Vasagatan 22A.
  • 1892-1899: jernkramh., Kh Pipersg. 20; agenturaffär: Vasag. 22A.
  • 1900-1903: agent för jernvaror, jernkramhandl. Kh Pipersg. 20.
  • 1904-1907: agenturaffär, jernkramh., etablerad 1852, upptager order å alla slags järnvaror, Kh Pipersg. 28.

Särskilt i andra hälften av 1880-talet utvecklas sortimentet tydligt, först läggs kakelugnar och byggmaterial till, och sedan försäkringsverksamheten. Från och med 1889 tycks han dock ha koncentrerat sig på järnkramet, som alltid varit centrala produkttypen. Han är då 60 år, men butiken hålls i gång i ytterligare 20 år.

En av Michaël Alforts patentstämplar. Eskilskällan.se.

En av Michaël Alforts patentstämplar. Eskilskällan.se.

Michaël är även uppfinnare. Han tar flera patent genom åren, 1871 på så kallade isklyfvare af framställd beskaffenhet, 1875 på framstäldt verktyg, benämndt väggborr (förmodligen av bessemer-stål), och 1882 på framställda förbättringar af isskåp.

Gotlands Allehanda 18/7 1882.


Bostäder i Stockholm

Marie-Louise tyckte om att flytta. Deras första address i Stockholm var Västerlånggatan 40 i Gamla Stan, där de tycks ha öppnat första butiken 1866. Undervåningen lär ha använts av silkeskramhandlanden Gottfried Mellbin, så Michaëls butik har nog varit på andra våningen. I deras våning bor även tre bodbetjänter, en dräng och tre pigor, samt änkefru Dahlin från Örebro.

Oxtorgsgatan 1899. Numera tudelas Oxtorgsgatan rakt genom Michaëls dåvarande butik, og västliga halvan har omdöpts till Hötorget.

Oxtorgsgatan 1899. Numera tudelas Oxtorgsgatan rakt genom Michaëls dåvarande butik, og västliga halvan har omdöpts till Hötorget.

Redan samma år flyttar de till en ny address i Gamla Stan, men i november 1870 flyttar de till Oxtorgsgatan 7A i kv. Uppvaktaren i Klara. Denna egendom har sedan rivits och genomskärs numera av Sveavägen på hörnet till Hötorget. Döttrarna bor vid denna tid i Örebro.

1875 har de dessutom adress på Grytgjutargatan, som sedan kom att uppslukas av Jakobsbergsgatan och som så småningom även den försvann när Sveavägen anlades. Ett år senare har de flyttat till Jakobs Kyrkogata 14 (idag ungefär Jakobsgatan 10-12) i kv. Sankt Per, och samma år vidare till Drottninggatan 38 i kv. Skansen (ungefär Drottninggatan 34). 1880 flyttar de tillsynes vidare till Brunkebergsgatan 3 i kv. Frigga och dåvarande Odengatan 3 (som sträckte sig från  Klara Kyrka till Brunkebergstorg). Butiken ligger på Regeringsgatan 3 i kv. Vinstocken.

1883 får de förutom butiken också ett kontor i Jakobs Kyrkogata 9. I december detta år flyttar de till Klara Norra Kyrkogata 12 och Mäster Samuelsgatan 52, fast 1884 vidare till Stora Vattugatan 1 och Brunkebergstorg 11, med butik i Klara Västra Kyrkogata 3A. Här bor de kvar tills 1887, då de flyttar till Beridarebansgatan 19 i kv. Skansen, med butik på Vasagatan 22A. Då har de inte längre tjänstefolk hemma.

1891 gifter sig dottern Märta, och familjen flyttar till Pipersgatan 20 (nu 28), 3.,icon-map-marker på Kungsholmen, men de behåller ändå butiken på Vasagatan. En ny piga flyttar in. De två äldsta barnen föds där.

Från oktober 1911 bor familjen på S:t Eriksgatan 18icon-map-marker och 38-40icon-map-marker, samt Flemminggatan 61icon-map-marker. Michaël dör 1912 med address på S:t Eriksgatan 18B, men hans änka bor kvar i Flemminggatan 61, och senare S:t Eriksgatan 40.

John och hans familj bor emmellanåt på Agnegatan 16 och Flemminggatan 23B. I oktober 1914 flyttar alla tre generationer dock till Grev Turegatan 35icon-map-marker, och i 1922 vidare till Linnégatan 9-11icon-map-marker, båda i Hedvig Eleonora församling. 1923 flyttar de till Nybrogatan 41icon-map-marker.


Ålderdom

Michaël blir 82 år gammal. Han dör i cancer på Halds Sjukhem och är begravd på Norra Begravningsplatsen med sin hustru, samt Märta och hennes man och John och hans hustru. Marie-Louise dör 1924 på Nybrogatan 41.

Marie-Louise Bachman syr. Detalj av originalfoto på Glimshaga.

Michael Alfort läser tidningen. Detalj av originalfoto på Glimshaga.


Michaëls död 1912. Kungsholm församling.

Michaëls död 1912. Kungsholm församling.

Marie-Louises död 1924. Hedvig Eleonora församling.

Marie-Louises död 1924. Hedvig Eleonora församling.

Michaël Alforts bouppteckning 1912 är ovanligt ointressant. Förmodligen hade hustrun ärvt allt utom det som han hade på sig: ringen, klockan och kläderna.

Marie Louise Bachmans bouppteckning 1926.

Sigrids död 1872. Klara församling.

Sigrids död 1872. Klara församling.


Forskningsdata

  •  namnteckningar: A. M. Alfort (1852-1854, tidn.); Mich. Alfort (1854-1908); Mick. Alfort (1854, tidn.); M. Alfort (1858, tidn.)
  •  namn (andras stavsätt): Adolf Michaël (1829); Adolph Michaël (1829-1855); Adolf Michael (1836-1843); Adolf Michael Alfort (1845-1874); Handelsbetjenten Adolf Michael Alfort (1845-1847); Bodg. Adolf Michaël Alfort (1848); Adolf Michaël Alfort (1848-1912); Handelsbetj. Adolf Michaël Alfort (1849-1852); Smides-Handlanden/Jern-Kram-Handl. Adolf Michaël Alfort (1852-1860); A. M. Alfort (1852); Herr A. M. Alfort (1852); C. M. Alfort (1852); Alfort (1852-1853); Mich. Alfort (1854-1858); Jernkramhandlanden/Handlanden Alfort (1854-1858); Handlanden/Handl. Ahlforth (1854); Herr M. Ahlfort (1855); Handlanden Adolf Michael Ahlfort (1856); Michael Ahlfort (1856); Handlanden Alforth (1856); Handland./Jernhandl./Jernkramhandlaren Mich. Alfort (1857-1874); Herr Jernkramhandlaren Mich. Alfort (1857); Jern-Kram-Handl./JernKram-Handl./Järnhandlaren/Handlanden Adolf Michael Alfort (1861-1926); Michael Alfort (1865); Jernkramh. M. Alfort (1870); Adolf Mikael Alfort (1870-1891); Michaël Alfort (1872); Hr Mikael Alfort (1872); Jernkramh. Adolf Mich. Alfort (1872); Jernkramh. A. M. Alfort (1872); Jernkramh. Ad. Mich. Alfort (1873); Direktör M. Ahlfort (1876); M. Ahlfort (1876); Axel Michael Alfort (1877); Handl. Mikael Alforth (1892); f. d. Handlanden Adolf Michaël Alfort (1912)
  •  namn (andras stavsätt): Lovisa Maria (1839); Maria Lovisa (1850-1876); Marie Louise Backman (1855); Mamsell Marie Louise Backman (1855); Maria Lovisa Bachman (1855-1865); Jungfru Maria Lovisa Bachman (1864); Maria Lovisa Backman (1861-1914); Marie Louise (1871-1873); M. L. Backman (1872); Marie Louise Alfort (1872); Maria Lov. (1874); Maria Lovisa Alfort, född Bachman (1912); Maria Alfort, f. Backman (1914); Maria Lovisa Alfort, född Backman (1914-1926); Marie Louise Alfort f. Bachman (1924)
  •  f. Eskilstuna 1829: v54895.b156.s301
  •  f. Uddevalla 1839: v2245.b176.s345
  •  g. Örebro N 1864: v52807.b20; v2247.b245(lysn. Uddevalla)
  •  d. Kungsholm 1912: v254833.b1810.s176 (cancer recti)
  •  d. Hedvig Eleonora 1924: v85688.b1640.s161 (pneum acuta)
  •  bou. Stockholm 1912: v770789.b180.s177
  •  bou. Stockholm 1926: v505037.b14410.s277
  •  husf. 1829-1867;1870-1874;1876-1877;1891-1912 Eskilstuna Kloster: v54757.b66.s57(1829-1831); (v54758.b70.s56(1832-1835); v54758.b6(1833)); v54759.b76.s66(1836-1839); v54760a.b1020.s91(1839-1843); v54761.b121.s110(1844-1845); Jakob & Johannes: v86262.b2510[1845]; Örebro Nikolai: v52730.b33.s24(1845-1847); Eskilstuna Kloster & Fors: v54761.b119.s108(1848); v54761.b108.s97(1848); v54762.b102.s90(1849-1850); v54812.b166.s162(1850-1852); v52735.b196.s183(1852-1855); v52739.b219.s204(1856-1860); v52744.b305.s294(1861-1865); v52750.b322.s304(1866); Stockholms Storkyrkoförsamling: v90534.b58.s107(1866-1867); Klara: v87286.b20[1870]; v87252.b106(1870); v87253.b120(1871); v87254.b107(1872); v87257.b104(1873); v87260.b94(1874); v87266.b27(1876); Jakob & Johannes: v86197.b16.s13(1877); Klara: v87340.b17.s13[1891]; Kungsholm: v87556.b21.s17[1891-1912]
  •  husf. 1850-1867;1870-1874;1876-1877;1891-1924 Uddevalla: v2195.b117.s223(1850-1854); v2195.b116.s221(1855); v2225.b58[1855]; v2208.b95.s89(1855-1865); Kungsholm: v87556.b21.s17[1891-1914]; v254684.b100.s5[1914]; v244757.b110.s8[1914-1924]
  •  arv. v147608.b5050.s134(1853); v205255.b1160.s120(1855); v205255.b1210.s125(1855); v205255.b1220.s126(1855); v223279.b3830.s67(1856); v223279.b3870(1856); v147988.b3820.s377(1865); v150445a.b12230.s1192(1892)
  •  barn f. Örebro: v52801.b75(1865); v52801.b100(1866); Klara: v87365.b344(1874)
  •  barn d. Klara: v87414.b246.s286(1872)

Arkiv

  •  icon-camera  Michael porträtt som yngre. Källa: Bachmanskrönikan
  •  icon-camera  Marie-Louise porträtt som yngre. Källa: Bachmanskrönikan
  •  icon-camera  Foto av Marie-Louise och Michael i vardagsrummet. Arkiv: Glimshaga
  •  icon-camera  Patentstämpel. Källa: Eskilskällan.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *