Jon Påfwelsson (Wikström) & Margareta Toresdotter

icon-male  Jon ”John” Påfwelsson/Påhlsson (Wikström) (1661 – 23/4 1738)
icon-leaf  Marie-Louise Bachmans försläkt [1.2.11.3.8_mmmm.ff]
icon-home  Son till Påfwel Tårstensson & Ingebor
icon-location-arrow  Getevikssund/Oxevik, Dragsmark, Bohuslän
icon-wrench  Handelsskeppare, borgare; sexman

icon-user  Margareta Toresdotter (1674 – 14/12 1747) (g. 25/10 1691 i Dragsmark)
icon-home  Dotter till Tore
icon-location-arrow  Hultås, Dragsmark, Bohuslän
icon-play  Minst 7 barn

icon-certificate  Primärkällor
icon-check  06-02-2022

Margaretas namnteckning och sigill 1738 när mannen gått bort.

Jon föds i Getevikssund, även kallat Oxviken (numera Oxevik), i Dragsmarks församling som son til Påfwel Tårstensson och Ingebor. Pappan går bort redan i slutet på 1670-talet när Jon är tonåring, och då flyttar mamman till okänd ort och lämnar Getevikssund öde. Först 1687 är hon tillbaka, ensam. Hon gifter aldrig om sig.

På hösten 1691 blir grannens dotter Margareta Toresdotter i Hultås med barn, och det är Jon som är pappan, så de skyndar sig att gifta sig d. 25 oktober, fast förste sonen Paul föds ändå 33 veckor för tidigt i förhållande til föräldrarnas vigsel, så Jon tvingas böta 16 öre till kyrkan. Barnet döps d. 13 december.

Jon Wikström & Margareta Toresdotters vigsel 1691. NB 33 wechor for tidig i Barnseng. Dragsmarks församling.

Jon och Margareta får minst 7 barn tillsammans.

• 1.  icon-male Paul Jonsson Wikström (13/12 1691 – före 1738)
  •  icon-user Ingebor Ruth icon-play
• 2.  icon-male Peder ”Per” Jonsson Wikström (12/8 1694 – före 1738)
• 3.  icon-female Caisa Jonsdotter Wikström (1695 – 15/9 1734)
  •  icon-user Bernhard Holst icon-play
• 4.  icon-female Maren Wikström (1696 – 27/3 1751)
  •  icon-user Oluf Swensson Bagge/Öbbe icon-play
• 5.  icon-female Anna Wikström (f. 28/7 1700)
• 6.  icon-female Karin Wikström (f. 6/5 1703)
• 7.  icon-female Ingeborg Wikström (30/9 1707 – 26/12 1709) icon-times

Från 1693 är det enligt mantalslistorna Jon som tagit över Getevikssund, fast då är han inte där längre, utan han har lämnat sin mamma där med en tjänare. En möjlighet är att han har blivit handelsskeppare och är bortrest varje gång mantalsräkningen görs, fast i så fall är även hans hustru borta. En annan möjlighet är att de i praktiken flyttat till Uddevalla men ännu inte officiellt blivit borgare. 1695 flyttar de i alla fall officiellt dit och bosätter sig i 1:a roten. Det verkar som att en piga Ingiäll från Hultås flyttar med dem, fast hon är registrerad som ett separat hushåll.

Året efter gifter sig Jons syster Anna Poffuelsdotter med Erich Nilsson, som bosätter sig i Oxviken. Mamma Ingebor bor kvar där tills hon dör 1704, och Margareta är dopvittne i församlingen så sent som 1701.

I Uddevalla är Jon registrerad som sexman år 1700, så han är en högt respekterad man. Han livnär sig som handelsskeppare, förmodligen från början, fast det är inte förrän hans död som detta bekräftas i källorna. Vi vet exakt vem som handlade hos honom, för en lång lista finns bevarad på alla som var skyldiga honom pengar när han gick bort. Åtskilliga av dessa har pantsatt silverprylar (skedar, bägare, tumlare och nålar), så antagligen sålde han silvervaror. Kunderna kom inte bara från Uddevalla, utan även från omnejden, inte minst Gullholmen och Rågårdsvik.

På våren 1704 köper de en gård på Långgatan (nuvarande Kilbäcksgatan) i 2:a roten av avlidne rådmannen Johan Bengtssons änka Karin Arvidsdotter för 330 riksdaler silvermynt – tomt 39 på kartan nedan. Nästan samtidigt köper de ytterligare ett hus för 50 riksdaler silvermynt av Guvernementssekreteraren Johan Seth, som bebos af Olof Ingemarsson. Huset ligger söder om älven på en tomt wid Engebacken som ägs av staden, möjligen nr. 216 på kartan.

Uddevalla 1696. Källa: Lantmäteriet.

Av någon anledning är det inte förrän 1708 som de flyttar till 2:a roten officielt enligt mantalslistorna. Kanske var huset på Långgatan i behov av omfattande renovering efter att den tidigare åbon Hans Olufsson gått bort, eller så hyrde de även ut den tomten åt andra.

1714 köper han en tomt Skiählehagen söder om ån av Christen Heydemarks änka, bredvid rådman Schauws Cappellhage. Samtidigt säger han upp en annan tomt söder om ån om han inte får ett mer förmånligt hyresavtal med staden, fast då kan man undra varför det omtalas som ett köp.

Borgaren Joen Påhlsson Upsade in för Rätten den Stadsens tompt söder öfwer åen belägen som Jöns Ollsson i Båröd åbodde och hans hustro ännu sitter uthi; med påstående, att så frampt honom ingen förmedling Unnes på samma platz leije, will han borttaga sina huus och således lembna platzen ödhe och ledig, men kan han få den för Een dahler S:mt Åhrl: afgift will han framdehles Åhrligen swara och betahla derföre till Staden, hwilket Magistraten will taga i betänkjande.

Genom skärgården utan lots

Efter en farofylld hemresa från England i december 1708 på sitt skepp Emanuel anklagas han i februari 1709 för att ha förbrutit sig allvarligt mot påbudet att skaffa en lots innan man försöker navigera genom skärgården till Uddevallas lastageplats Saltkällan. Det visar sig emellertid att han gjort allt han kunde för att få tag på lotsar, och att ett våldsamt oväder med storm och tät dimma gjort det omöjligt för dem att ta sig till lotsarna på Kärringön, så han var tvungen att själv försöka ta sig genom skärgården med livet som insats. Han har faktiskt betalat för lotsningshjälp trotts att han inte fått någon, så ingen kan påstå att han försökt undslippa utgifterna till lotsningen. Rätten frikänner honom för alla anklagelser.

Emoth Fischalen Oluf Liungwall å Embetes wägnar kiärande, comparerade efter föregående laga stämbning Skepparen på Skeppet Emanuel Joen Påfwelsson swarande, ang:de det Skepparen skall icke wid inkommande med be:te Skepp ifrån Engeland till denne Stadz Lastagieplatz Saltkättlen [dvs. Saltkällan] efter förl. Kongl. CammarCommerceCollegij förordningar och hans Excellences högwälborne H:r Baron Gouverneuren Ammiralen och AmmiralitetzRådet Siöbladz ordres andten wid Käringöen eller dhe närmare öijer anlagdt, eij eller visiteur intagit, ja aldeles gått in genom Skiähren uthan lotz intagande med mera det wardt i rätten och parternes påhör opläst högb:te H:r Gouverneurens Excellences bref daterat den 23 passats till denne Magistrat, hwarutinnest det Magistraten anbefalles ånyo låta af Prädijkstolen upläsas det höga Kongl. Cammar och Collegij resol:n och reglem:te sampt H:r Gouverneurens Excell:s egen pulication och påbudh om angifwandet å behörige orther till visitation eller visiteurs intagande af de Traffiquerandes fartyg och Skeppare, beordrar hans Excellence Magistraten genom StadzFischalen i anledning af Lotzordningarne forderligst låta anklaga och till laga plicht belanga åfwanb:te Skieppare Joen Påfwelsson för sitt förmehnt begångne brott och förseende, sedan Siötullnären i Marstrand H:r Dridrich Bergh genom skrifwelse af den 14 Decemb:r förledit åhr berättat att Skepparen Joen Pålsson kommande från Engeland med sitt anförande Skiepp Emmanuel skall för kortt sidan blifwit attrapperat, directe Uhr hafwet gående gerade wägen till Saltkiättlen utan lotz intagande, hwarken wid Käringöen eller wid dhe öfrige Öijer som som längre inn i Landet äro belägne, fast mindre sig visitera låtit, och oacktat att TulljacktsLieutnanten skall hafwa satt efter bem:te Skieppare med jackten, och fölgt honom tre mijhl åth Siöen med ropande af Upbrasande, skall han lijka fullt tagit kosan åth Salltkiällan, anhållandes fördenskulld H:r Tullförwaltaren att merbe:te Skieppare tillbörligen måtte plichta, för dhet som brutit emot Kongl. Lotzordningarne och hans Excellence H:r Gouverneurens därom utgångne påbudh, lärandes och Skiepparen till stora SiötullsRätten i Marstrand blifwa inciterat för försummelse af angifwandet etc. Fischalen anhåller här hos Rätten att öfwer denne af H:r Siötullnärs Berg angifne beskaffenhet och saak måtte ransakas, och dher Skepparen Joen Påfwelsson bråttzlig befinnes han då med laga corrcetion må ansedd blifwa.
Och som swaranden Skepparen Joen Påfwelsson uppå ansökande ärhållit laga stämbningar till fölliande åberopade wittnen, nembl:n sine Skepzfolck Timmermannen Nills Olufsson af Tryckholan, Matroserne Mickel Pehrsson, Nills Nilsson, Oluf Larsson, och Joen Andersson, dem han begiärt nu få producera till een Eedelig examen, efter dhe äro tillstädes kombne, så wordo de för rätten inkallade, och efter Käranden Fischalen Liungwall eij hade något jäf dhem att emotsättia, admitterades till Eeden, afläggiandes efter bruke:t formulär, med hand å book och dherpå särskillt examminerade.
1:mo Timmermannen Nills Olufsson af Tryckhohlan efter aflagd Eed, refererade att Skeppet Emanuel, kommande ifrån Stockhollm, anlände den 12 Julij 1708 under Kiäringöen, ock wille Skepparen dher inn, ock till den ändan att fåå Lotz Skiötz af Skeppet åtskillige Skott med een Musq[uöt] emedan de inga stycken hade, ock Lowerades med Skeppet af ock ann, ifrån Sohlens upgångh ock in moth Klockan Nijo omtränt förmiddagen, men Lotzarne kommo intet uth, altså efter godt fogeligit wäder war, nödgades Skepparen låta sig sättia, beledsaget af 2:ne sine Skepzfolck, Mickel Pehrsson, ock een annan Matros ben:d Jöns Olsson af Tryckholan i Skepzbåthen och fohro så till Kiäringöen, lembnandes Skeppet under de andre Skepzfolckens wårdh således i Siöen, och när Skepparen och matroserne kommo till landet hafwa dhe funnit Lotzarne Rasmus och Pehr Torsson i sine huus såfwande, och fingo dem sehnt omsijdher medh sig att inlotza skieppet, och dhetta medh stor mödha. 2:do ifrån Käringöen gick Skeppet till Engelandh, ock refererar Nills af Tryckholan, att på hemresan ifrån Engelandh in sept. 1708, som han mehnar war d. 10 sept., hade Skeppet dhen swårighet att den dagen war mäckta hårdt ock mörckt wäder sampt töcken och dimba, så att Skepparen medh sine Skiepzfolck swårligen kunde träffa Landet, sägandes det i Siön ansåge dhe seglande fahrkåster och Skepp för Landh så tiock war dimban, ock i sådan dimba ock hårdt wäder fördrefwe dhe i missgissning så långt Norr att de aldra först fingo Landkänning af Sothehufwud, ock som windhen war till Söd-Söderwäst ock därtill een starck Storm, så war dhem ogiörl:t att gå till Käringöen, säger ock att Skepparen på allt sätt eftersökte att få Lotz, men kunde ingen få, emedan wädret war alt för hårdt, ändteligen när dhe komme woro här innom skiährs klarnade luften opp så att dhe med gudz Nådige hielp utur så stor fahra lyckeligen inkommo till Saltkättlen. Q: om han blef warse JacktLieutnanten eller någon lotz i Siöen, R: det war omöijeligit att JacktLieutnanten kunde fahra med jachten i Siöen, mycket mindre 3 mijhl långt uth, ty om han kommit så långt ut hade han wid så swår wäderlek näppe kommit mer till Landz, ock skall altså det angifwande så mycket orimmeligare wara, som Båtzmännen dels woro sätte på utkijk, att see uth efter lotz el:r någon båth Skieppet till hielp och instyrande, men ingen warse blifwit hwarken JacktLieutnanten eller någon annan, och som wid så beskaffat tillfälle ingen lotz warit att få, så har medelst den Söderlige hårde winden Skiepparen måst dirigera Skeppetz fahrt ända inn igenom Skiähren till Saltkettlen, ock icke annorstädes dristat sättia, wid fahra af förlijsande. Dhe andre Skiepzfolcken Matroserne Mickel Pehrsson, Nills Nilsson, Olof Larsson och Joen Andersson hwar för sig afhörde öfwerensstämbde i allt med Timmermannens förestående relation och bekännelser.

Åter inkallades Fischalen Liungwall och Skepparen Joen Påhlsson, och producerades af Skepparen een attest af visiteurerne wid Saltkiättlen Didrich Westerlindh och Erich Brask, dat. d. 18 sept. 1708 utgifwen hwarmedh han bewijsar sig då redan deponerat till wijdare Lotzpenningarne för inkommande Tre daler 12 öre S:mt, fast han ingen lotz [fått] betiähna sig uthaf.

Rätten lät parterne fischalen Oluf Liungwall kärande och Skepparen Joen Påfwelsson swarande, förekomma, och dem tillfrågades om och hwad dhe yttermera widh saken hafwa att påminna ang:de Skeppet Emanuel etc. hwilcka allena äskade rättens utlåtande genom skriftel:t beskedh eller uthslagh; ty lät Rätten dhem giöra afträde, och härom sedan öfwerlade, stannandes eenhälleligen i fölliande uthslagh: hwarpå Parterne åter inkallades, och under öpne dörrer wardt för dhem opläst fölliande rättens resolution.
Resolution uthi det från GouvernementzCancelliet i hans Excellences högwälborne H:r Baron Gouverneuren, Ammiralen och AmmiralitetzRådhet Siöbladhz Nampn, under des frånwaro hijtremitterade twistige måhl, imellan Stadzfischalen in Loco Oluf Liungwall Latione officii kärande, och Skiepparen på Skieppet Emmanuel Joen Påfwelsson swarande, angående det förseende som swarande skall begångit i sept. Månad 1708 på hemfahrten med samma Skiepp ifrån Engelandt, andten wid Kiäringöen eller Lysekijhl till visiteurs eller Lotz intagande, och jämwähl Skiepparen icke skall wehlat upbrasa när JacktLieutnanten [skall] fölgdt Skieppet efter med Tulljachten på tree Mijhl, uthan gådt geradhe igenom Skiähren till Saltkiättelen gifwen och publicerat på Uddewalla Rådhstugu den 20 febr. A:o 1709.
Såsom genom wittnens Eedelige bekiännelser dhet är intygat, huru swaranden att få Lotz sistledne åhr i Julij Månadh ifrån Kiäringöen, då han kommande med Skieppet Emmanuel från Stockhollm, dijt anlände, måst sielf fahra från Skieppet medh båth till samma Öen Lotzar att utskaffa, lembnandes således Skieppet i Siöen under een stor hazard, dheriempte wittnen Eedeligen verificerat, huru och i hwad fahra swaranden med Skieppet jemwähl war stadd in sept. sistlijdne, då [han] på hemfahrten från Engelandt kommande, [mås]te sökia Landet, uthi een hård, dimbig och mörk wäderleek, hafwandes icke warit hans skulld det han uthan Lotz el:r besökares intagande måste gå till Salltkättelen, medhan han ingen Lotz kunnat få, och att komma till Käringöen war ogiörligit för dhen söderlige windens skulld och som swaranden Lotzpenningar lijkafullt utgifwit och deponerat hos Siötullsbetiänterne fast han ingen Lotzning åthniutit, så slutar [man] dheraf, det han heller welat lotz intaga, om han dhen kunnat få, än således Skieppet genom Skiähren hazardera, warandes dässutan dhen hos GouvernementsCancelliet inbrachte berättelsen som skulle JacktLieutnanten med Tulljachten fölgdt Skeppet 3 mijhl med ropande att upbrasa, efter wittnens uthsagor aldeles ogrundat, fördenskulld i betracktande af desse och dhesflere skiähl in actio pröfwar rätten billigt swaranden ifrån kiärandens tillmähle i detta måhl att frijkänna.

Brandkatastrofen

1720 säljer han huset söder om älven till borgaren Daniel Simonson.

1726 gifter sig dottern Caisa med handelsmannen Bernhard Holst, som flyttar in hos dem. Kanske gör Jon och han affärer tillsammans? 1728 gifter sig dottern Maren med en annan handelsman, som råkar vara Swen Olofsson Bagge och Kirstin Olofsdotters äldste son. De bosätter sig i samma rote.

1738 drabbas Uddevalla av en stor eldsvåda, som förstör 80 hus, och ett av dessa är Jon och Margaretas hem på Långgatan, som brinner helt ner. Jon dör samma år och begravs på nya kyrkogården. Hans fastigheter uppräknas då:

• Huus och gård på Långgatan är under elldswåden uppbränd och tompten allena qwar wärderas till 200,-
• En tompt på Södergatan som Mårten Hijsing bebygt 80,-
• En tompt på samma gata som Swen Wall bebygt 80,-
• Åker och ängjord norr om staden Smörbräckehagen kallad 500,-
• En hage söder om staden Skiählehagen kallad, med derpå stående gl. huus 100,-
• En kiölna [torkrum för malt och livsmedel] stående Söder om Staden 12,-

Smörbräckehagen (157) tycks ha legat där stadsdelen Vännerberg nu ligger. Karta 1696.

Dessutom har han 1/3 part i jagten Ahnan och 3 pråmar.

I hagen har de 3 kor, 1 kviga, 1 liten kalv, och 10 får.

Jon hade följande kläder: En gammal droppetz råck, en d:o hwit klädesråck wänd, en blå skinnwäst med 30 st. små runda sillfwerknappar, ett par gl. blå skinnbyxor med 8 små runda sillfwerknappar, en gammal kappråck af groft kläde, en skinnpäls.

Hustrun Matronan Margaretha Thoresdotter lever till 1747. Sista tiden tillbringar hon hos dottern Maren och hennes man. När hon dör har hon nästan bara svarta kläder, antagligen därför att hon har burit sorgedräkt enda sedan mannen dog.

Wikströmsläkten från Oxviken

Att Getevikssund och Oxviken vid den här tiden var två namn för samma fastighet, bekräftas av att endast namnet Getevikssund används i mantalslistorna, medan prästerna föredrar Oxviken. I Oxviken låg under 1500-talet en kyrka, som sedan flyttades till Fiskebäckskil på Skaftö, kanske i samband med att Dragsmarks kloster lades ner och blev vanlig sockenkyrka. Gården används åtminstone senare som klockarebostad, så det kan inte uteslutas att även Jons pappa kan ha varit klockare.

Namnet Wikström härrör troligen från Oxevik. Äldsta belägget på namnet överhuvudtaget verkar vara sonen Pauls vigsel 1719. Även Jon är belagd med detta namn när han begravs, fast inte under livstiden. Hans syster Elsa Poffuelsdotter gifte 1703 sig med klockaren Assbjörn Poffuelsson i grannförsamlingen Bokenäs (son till klockaren Påvel Esbjörnsson, f. ca. 1640), och när Jons mamma Ingebor gick bort i Oxevik 1704 så var det de som ärvde fastigheten och flyttade dit. Assbjörn blev då klockare i Dragsmark i stället. Även deras släkt kom sedermera att kallas Wikström. Äldsta belägget på släktnamnet i denna gren är äldste sonen Paul Esbjörnsson Wikströms två giftermål 1735 och 1736. Under många generationer fanns det handelsmän i Uddevalla som hette Paul Wikström; dessa tillhörde klockargrenen genom denne skeppare Paul Esbjörnsson Wikström.

Assbjörn själv gifte senare om sig med Torborg Gregersdotter Hammar från den betydelsefulla Hammarsläkten på Dragsmarks klostergård efter att han bott på Fossen bredvid klostergården under många år med sin förra hustru. (Även Pauls dotterdotters mans farmor Maria Hammar tillhörde denna Hammarsläkt). Äldste sonen av detta äktenskap, Johan Wikström, bosatte sig i Hultås och blev själv klockare i Dragsmark. Assbjörn och Torborg bosatte sig i färjeläget Stora Skår under St. Lögås i Bokenäs församling, där barnen av både detta äktenskap och tredje äktenskapet med Gertru Christensdotter växte upp.

Relationen med Hammarsläkten kan ha varit gammal. 1746 vigs nämligen änklingen Hans Gregersson i Oxevik med pigan Maren Nilsdotter, och han har då redan en dotter Rangela. Både Hans, Gregers och Rangela är vanliga namn inom Hammarsläkten, så Hans kan mycket väl ha varit en bror till ovannämnda Torborg Gregersdotter Hammar i Klostergården, ett barnbarn till Hans Hammar. Jon och Margaretas dotter Caisas dotter Magdalena gifte sig 1748 med Rutger Hammar, som även han var bror till Torborg.

∇

Jon Wikströms bouppteckning 1738, del 1.

Jon Wikströms bouppteckning 1738, del 2.

Margaretas bouppteckning 1747.

Dopnotiser

Pauls dop 1691. Vittnen: Gudmoder Sophia i Hultåhs; Jens i Kierringesund, Tore i Hultåhs, Suen Holfast i Berg; Agnes i Baccha, Karen i Hultåhs. Dragsmarks församling.

Peders dop 1694. Vittnen: Gudmoder Elen i Kiärringesund; Tore i Hultåhs, Mårten i Kiättorp, Hans i Öretorp; Anna i Berg, Agnis i Baccka, Sophia i Hultåhs. Dragsmarks församling.

Annas dop 1700. Vittnen: Påske Pehrsson Bagge, Ifwer Torstensson af Rågårswijk, Arfwe Johansson; Nils Olofssons hustru af Båröd, Jöns Olofssons hustru af Båröd, Christenza Olof Halfwarssons af Strand. Uddevalla församling.

Karins dop 1703: Påske Pehrsson, Arfwe Johansson, Zander Clason; Ingierd Jöns Olofssons, Johanna Nils Olofssons, Christentz Olof Halfwarssons. Uddevalla församling.

Zander Clausson var gift med Margreta Paulsdotter, som skulle kunna vara Jons syster.

Ingeborgs dop 1707. Vittnen: Hr Tullförwaltaren Andreas Walldenström, Hr Jeöns Gierdtzon, Anders Knape; Hr Arfwed Johanssons hustru, Magni Wallengreens hustru, Giöns N. N. i Bårödh. Uddevalla församling.

Forskningsdata

•  icon-male namn (andras stavsätt): Jon Poffuelsson (1691-1692); Joon (1691); Jon (1692-1694); Joen (1693-1695); Joen Påfwelsson/Påfwelss. (1696-1725); Sexmannen Jon Påfwelsson (1700); Jon Påfwelsson (1701-1703); Borgaren Joen Påhlsson (1704-1714); Joen Påwelsson (1707); Skepparen Joen Påfwelsson (1709); Skepparen Joen Pålsson (1709); Skepparen Joen Påhlsson (1709); Jon Påfwellsson (1709-1719); Borgaren Joen Påfwelsson (1714); Borgaren Jon Påhlsson (1720); Joen Påhlsson (1722-1730); Jon Påhlsson/Påhlss. (1724-1737); Jon Pålsson (1726-1739); John Pålsson (1727); Joen Pålsson (1728); John Påhlsson (1729-1738); Handelsmannen Jon Pålsson (1738); Handelsmannen Jon Påhlsson Wikström (1738-1747)
•  icon-female namnteckning: Margareta Toresdoter (1738)
•  icon-female namn (andras stavsätt): Margareta Toresdoter/Toresdåtter (1691-1703); Margareta (1693-1700); Magreta Toresdoter (1700); Margareta Pehrsdotter (1707); Enkian dygdesamma matronan Margareta Thoresdotter (1738); Madame Margreta Toresdotter (1747); Margreta Thoresdotter (1747)
•  icon-user g. Dragsmark 1691: v177.b142.s303
•  icon-male d. Uddevalla 1738: v2238.b330.s322
•  icon-female d. Uddevalla 1747: v2238.b358.s350
•  icon-male bou. Uddevalla 1738: v65999.b470.s461
•  icon-female bou. Uddevalla 1747: v66001.b21.s33
•  icon-male mant. 1693-1739 Getevikssund: v224183a.b1010.s556(1693); v224184.b1300.s602(1694); v224185.b1310.s559(1695); Uddevalla: v224186.b1120.s679(1696); v224187.b1690.s605(1697); v224191.b290.s16(1701); v224194.b660.s52(1705); v224195.b530.s46(1708); v224196.b580.s44(1709); v224198.b550.s42(1715); v224200.b550.s42(1718); v224201.b530.s39(1719); v902761.b4470.s627(1719); v224202.b550.s41(1720); v224203.b530.s39(1721); v224204.b520.s38(1722); v902762.b5250.s643(1724); v224207.b1430.s129(1725); v902763.b3530.s455(1725); v224208.b1420.s129(1726); v902764a.b3600.s471(1726); v224209.b2340.s222(1727); v902765a.b3840.s525(1727); v224210.b1810.s168(1728); v902766b.b3590.s476(1728); v224211.b1080.s94(1729); v902767.b3630.s500(1729); v224212.b2220.s207(1730); v902768b.b3740.s472(1730); v224213.b2220.s807(1731); v902769.b4800.s591(1731); v835489.b4050.s506(1732); v902770a.b4010.s500(1733); v224215.b1230.s996(1734); v902771.b3730.s483(1734); v835490.b3600.s472(1735); v224216.b290.s107(1736); v902772.b4000.s498(1736); v835491.b4140.s511(1737); v835492.b5110.s594(1738); v835493.b3590.s457(1739)
•  icon-female mant. 1687-1690; 1696-1747 Hultås: v224177.b860.s553(1687); v224178.b1010.s562(1688); v224179.b1030.s717(1689); v224180.b1180.s633(1690)
•  icon-male dopv. Dragsmark: v177.b15.s9(1692)
•  icon-female dopv. Dragsmark: v177.b15.s9(1693); v177.b16.s11(1695); v177.b18.s15(1700); Uddevalla: v2233.b15.s24(1701)
•  icon-male domb. v557087.b3420.s338(1704); v557087.b3450.s341(1704); v557087.b3480.s344(1704); v557087.b3490.s345(1704); v557087.b3500.s346(1704); v557087.b3600.s356(1704); v557088.b3580.s323fff(1709); v557089.b2150.s327f(1714); v557089.b2170.s329(1714); v557089.b2190.s331(1714); v557089.b2210.s333(1714); v557089.b9980.s1112f(1720)
•  icon-male sock. v177.b11(1692)
•  icon-user barn f. Dragsmark: v177.b14.s7(1691); v177.b16.s11(1694); Uddevalla: v2233.b10.s19(1700); v2233.b38.s47(1703); v2233.b58.s69(1707)
•  icon-user barn d. Uddevalla: v2238.b315.s307(1734); v2233.b211.s252(1709)