Danska familjen på Dragsmarks kloster

Hans Hammar & Torbor Bruhn


  Hans Hammar (1615 – 22/4 1699)
  Marie-Louise Bachmans försläkt [1.2.11.3.8_mmff.mff]
  Son till Niels Hammer & Margrethe Christiansdatter
  Köpenhamn, Danmark
  Bonde; rusthållare


icon-user  Torbor Andersdotter Bruhn (1631 – 24/2 1701) (g. före 1657)
icon-home  Dotter till Anders Bruhn
icon-location-arrow  Buvenäs, Myckleby, Orust
icon-play  Minst 3 barn


icon-certificate  Primärkällor + sekundärkällor (Viss osäkerhet)
icon-check  02-12-2021


Hans sägs vara född i Köpenhamn och påstås enligt en rad mindre pålitliga källor vara barnbarn till Christian IV av Danmark och en inofficiell frilla Margrethe Sehested av holstensk adel. Om det är sant så ska Hammarsläkten härröra från Hammer socken utanför Vejle i Jylland. Denna osannolika historia har jag dock än så länge inte kunnat bekräfta i mer pålitliga källor; årtalen verkar inte riktigt stämma. Kanske är det helt enkelt mammans namn Margrethe Christiansdatter som inspirerat historian?

Att pappan hette Niels Hammer bekräftas delvis av en jordebok 1659, där grannen Gregers Nielssen och hans hustru Ingri i Munkeby är omtalade. Det finns nämligen anledning att tro att Gregers var en broder till Hans, fastän han av någon anledning inte kallas Hammar. Namnet Gregers är mycket vanligt i familjen. Vi vet dessutom att Hans son Christian senare tar över Munkeby, så det känns mycket sannolikt att det redan brukades av familjen innan dess. Gregers i Munkeby dör 1670. Christian äger Munkeby resten av livet trots att han flyttat till Uddevalla och blivit en framgångsrik handelsman där.


Hans är belagd från åtminstone 1659 på det redan då nerlagda och sekulariserade Dragsmarks klostericon-map-marker, som sedan kallades Klostergården eller Kloster, i Dragsmarks församling norr om Orust, där han levde som bonde och rusthållare tillsammans med sin hustru Torbor. Jag har inte lyckats identifiera henne i primärkällorna, men sekundärkällor uppger att hon hette Torbor Andersdotter Bruhn och kom från Buvenäs frälsehemman på Orust, som brukades under Myckleby prästgård. De måste ha gift sig någon gång före 1657.

Klosterbyggnaderna hade rivits redan i början på 1600-talet. När Bohuslän blev svenskt 1658 donerades marken till Generalguvenör Rutger von Ascheberg, och sedan blev Kloster kronohemman och rusthåll. Hans ägde sålunda inte själv gården, utan han hade privilegie att bebo rusthållet mot plikt att prestera rusttjänst för majorens kompani i Riksänkedrottningens Livregemente till häst och betala tionde till Rutger von Ascheberg.

Klosterviken med den karaktäristiska klippan. Källa: Google.

Dragsmark var en ovanligt liten församling med bara ett fåtal familjer (endast 9 fastigheter nämns i de äldsta mantalslistorna, motsvarande klostergodset), och Klostergården är hjärtat i församlingen, så paret Hans och Torbor är ofta dopvittnen åt barn som föds i församlingen. Därutöver är det lite osäkert vilken status de åtnjöt. Hans tituleras W:t (välbemälte) Hans Hammar, vilket tyder på relativt hög status, men det är väldigt sällan som man hör om honom, för det verkar som att han och hans familj höll sig ganska mycket för sig själva ute på Kloster och endast lade sig i när grannen betett sig oaccetabelt. Det är till och med så att när han för en gång skuld blir stämd 1663 så dyker han inte ens upp (Hanss wille eij mötha), så han döms att betala 8 örtug och 13 mark i böter. Då handler det om att han är skyldig Hans Frantsson 50 riksdaler, något som han inte nekar, utan han lovar vid påföljande ting betala gälden innan mickelsdag.

1684 klagar Hans på grannen Thore Mattsson i Kättorp för att han släppt sitt boskap på hans mark höst och vår och hela sommaren, där de trampat sönder hagarna rejält. Grannen nekar inte, utan han säger sig helt enkelt inte kunna föda upp sitt boskap på sina egna magra tegor, så han var tvungen att släppa in dem hos grannen.

Det var nog inte lätt att vara bonde så långt ute i skärgården. Hans och Torbor verkar inte heller ha varit särskilt förmögna, utan vid ytterligare ett tillfälle måste Hans lova att betala så småningom. 1693 gäller det utestående tionde till Rutger von Aschebergs arvingar när han precis gått bort. Han lovar betala 2 tunnor korn med en gång och ytterligare 5 till hösten. Faktiskt verkar det som att Hans 1681-1682 klassas som utfattig i mantalslistan, fast detta gäller inte hans hustru, och även han återvänder senare till sin forna status.

Hans och Torbor får minst 3 kända barn.

  • 1. icon-male Christian ”Christen” Hammar (1657 – 26/4 1741)
    •  icon-user 1. Rangela Pehrsdotter icon-play
    •  icon-user 2. Hanna Radde icon-play
    •  icon-user 3. Johanna Catharina Palmcrona icon-stop
  • 2. icon-male Niels Hammar (1657 – 30/7 1705)
    •  icon-user Annika Jonsdotter icon-play
  • 3. icon-male Gregers/Greger Hansson Hammar (1670 – 1742)
    •  icon-female Anna Catharina Gunnarsdotter Leth icon-play

Niels Hammar verkar ha blivit länsman på Nedre Hällesätericon-map-marker i Krokstad församling med sin hustru Annika Jonsdotter. Han var född ganska exakt samma år som äldste sonen Christen, så kanske var de tvillingar. Niels fick bl.a. två söner som kallades Christian och Hans, vilket stärker misstanken att det är rätt man. Dessutom uppträder han i Dragsmark 1688 och från det följande året dyker han upp i Krokstad, och året efter gifter han sig. Från 1695 kallas han länsman.

Från 1689 beskrivs Hans som utgammal, och 1691 är det därför Niels som på rusthållets vägnar klagar på grannen Sven Hollfast i Kättorp, som låtit bygga en kvarn, som på grund av en damm förorsakar att Klosters åkrar översvämmas kraftigt och förvållar stor skada.


Forskningsdata

Det finns en Hammarsläkt på Stora Askerön i Norums församling söder om Orust, som skulle kunna vara släkt, kanske genom Gregers ättlingar på Hammars salteri i Lahall bredvid Munkeby i Dragsmark.

I Orust och Tjörns häradsrätt 1691 omtalas Rector Scholæ Wyrdige H:r Wilhelm Broun och Rådman Wellwijse Pehr Torgersson Broun, som förmodligen är släktingar till Torbor. De anklagar åborna i Kärr, som delade allmänning med Buvenäs.

  •  icon-male namn (andras stavsätt): Hans Hammar (1659-1699); Hans Hammer (1662-1664); Hans (1671-1697); W:t/W:tt Hans Hammar (1684-1693); Rusthållaren Hans Hammar (1689); Bonden Hans Hammar (1694)
  •  icon-female namn (andras stavsätt): Torbor (1685-1701)
  •  icon-male d. Dragsmark 1699: v177.b156.s333
  •  icon-female d. Dragsmark 1701: v177.b156.s333
  •  icon-male mant. 1659-1697 Kloster: v730026.b3770.s719(1659); v730027.b3630.s707(1661); v730028.b3670.s717(1662); v730029.b3640.s715(1663); v730030.b3770.s731(1664); v730031.b3760.s735(1665); v730032.b3750.s735(1666); v730033.b3780.s735(1667); v730034.b3770.s735(1668); v224163b.b500.s938(1669); v224164.b850.s1238(1670); v224165b.b490.s1088(1671); v224166.b460.s992(1672); v224167c.b250.s988(1673); v224168.b750.s513(1674); v224169.b1130.s986(1675); v224170.b540.s1602(1680); v224171.b930.s1145(1681); v224172.b1090.s1312(1682); v224173.b950.s533(1683); v224174.b920.s563(1684); v730045.b3790.s723(1684); v224175.b910.s559(1685); v224176.b830.s551(1686); v224177.b860.s553(1687); v224178.b1010.s562(1688); v224179.b1030.s717(1689); v224180.b1180.s633(1690); v224181.b920.s560(1691); v224182.b900.s536(1692); v224183a.b1010.s556(1693); v224184.b1300.s602(1694); v224185.b1310.s559(1695); v224186.b1010.s668(1696); v224187.b1570.s593(1697); v730046.b5160.s1076(1697)
  •  icon-female mant. 1669-1697
  •  icon-male dopv. v177.b12.s1(1685); v177.b13.s5(1688/1689); v177.b16.s11(1694); v177.b17.s13(1696); v177.b17.s13(1697)
  •  icon-female dopv. v177.b12.s1(1685); v177.b13.s5(1687); v177.b14.s7(1691); v177.b15.s9(1693); v177.b16.s11(1694); v177.b16.s11(1695); v177.b17.s13(1696); v177.b17.s13(1697); v177.b18.s15(1698)
  •  icon-male domb. v49287.b64(1663); v49287.b66f(1663); v49290.b378(1684); v49300.b468(1691); v49301.b111(1693)
  •  icon-male milit. v48061.b110.s108(1689); v48065.b75.s135(1694)
  • lagmansdom omtalad i lantmäteridokument från 1744: v405054.b910(1664)
  • Wilhelm och Pehr Torgersson Broun: v49300.b421(1691)