Arvid Alforn & Märta Persson

  Carl Arvid Adolfsson Alforn (2/4 1887 – 25/9 1930)
  C3a-grenen [1.2.10.3.4.1.1]
  Son till Charlotta Gustafsson & Oscar Adolfsson
  Vadstena, Östergötland
  Kustartillerist; folkskolelärare; bokhållare; organist, klockare, kantor, pianostämmare

  Anna Märta Elisabeth ”Lisa” Persson (8/1 1896 – 5/4 1978) (g. 23/6 1916 i Växjö)
  Rude, V. Vingåker, Södermanland
  2 barn

  Primärkällor + levande källor
  20-12-2021
icon-book  Läs även krönikans kapitel 1

Arvid Alforn.

Arvid (som ibland även kallades Carl) tog efternamnet Alforn d. 4. mars 1913. Anledningen till att denna namnform valdes i stället för det ursprungliga Alfort som han egentligen velat återta, var en ny namnlag som gjorde att man inte fick ta ett namn som redan var i bruk som släktnamn. Arvid löste problemet genom att ändra slutbokstaven. Med tanke på att han i slutändan valde namnet Alforn (utan h), så hade han antagligen velat heta Alfort (utan h), som sin mormors mor Lovisa Alfort och hennes syskon. Det fanns emellertid vid denna tid endast en kvarlevande familj med den namnformen, nämligen John Alfort med familj i Stockholm, och han hade nyligen grundat företaget Alfort & Cronholm och tyckte antagligen inte att det var lämpligt att ha en annan Alfortfamilj utan direkt koppling (senaste gemensamma förfadern var Gabriel Ahlfort, Arvids mormors mors farfar). Arvid fick följaktligen ändra slutbokstaven. Frågan är förstås varför han då inte kunde ta namnet Ahlfort precis som hans mors syskon hade gjort. Förutom dem fanns emellertid även med denna namnform endast två par kvar, nämligen prosten i Jokkmokk David Ahlfort, som själv hade återtagit namnet genom sin mor, och Karl Gustaf Ahlfort på Ryckelsby i Ekeby hemma i Östergötland, som var född Ahlfort.

Arvid gifte sig (23/6 1916 i Växjö) med Märta Persson från Rude i Västra Vingåker (dotter till Olof Persson och Anna Augusta Johansson).

Arvid och Lisas vigsel 1916. Växjö församling.

De fick 2 barn.

• 1.   Carl Olof Torsten Ahlforn (6/10 1917 – 23/2 1985)
  •  Greta Anna Elise Andersson
• 2.   Anna Gunnila Elisabet Alforn (14/2 1920 – 21/8 2006)
  •  Carl Edvin Thelander

Arvid

Arvid Alforn.

Sonsonen Göran berättar om Arvid:

Min farfar Karl Arvid Adolfsson var född den 2 april 1887 på Östergatan 1 i Vadstena i Östergötland. Arvid bodde från 1890 i Tranås, där hans far till en början hade ett bryggeri, och sedan verkade som en liten affärsman.

Det är intressant att notera att Arvid växte upp i Tranås, som ligger mitt emot Liljeholmen där hans mormors mors släkt Ahlfort hade sitt ursprung. Jag undrar om han visste det.

Arvid var som barn mycket vig och kunde slå frivolter. Han lärde sig även simning och tog simmagisterexamen med högsta betyg i alla grenar, även höga hopp. Arvid påstod att han fått sin begåvning i arv av sin farmor. Han hade också fin sångröst, och var som pojksopran mycket engagerad i olika sammanhang i Tranås, där han växte upp.

Arvid Alforn ca 1910.

1905 blev han bokhållare åt handlanden Karl Oskar Karlsson i Heden under Norrby i Asby församling söder om Tranås, men 1907 flyttade till Stockholm, där han bodde hos sin morbror, möbel- och antikhandlaren Axel Ahlfort på Malmskillnadsgatan 7 i Klara församling. Där försvinner han ur syne i dokumenten under några år, men 1910 återvänder han hem från Vaxholm som kustartillerist. Han blev korpral med tjänstgöring både i Karlskrona och i Oskar-Fredriksborgs fästning (på östra Rindö i Vaxholms kommun), troligen mellan 1909 och 1910.

1911 sökte Arvid in på folkskolelärareseminariet i Växjö. Han kom ut som lärare 1914, när första världskriget bröt ut och blev därför inkallad.

Det var i slutet av seminarietiden som Arvid gjorde namnbyte från Adolfsson till Alforn. Det var populärt bland seminaristerna att byta ut sina ”-sonnamn” mot andra namn, som fanns i släkten. Flera av hans morbröder och en moster hade redan bytt till Ahlfort efter hans mormor Lovisa, som var född Alfort/Ahlfort och levde mellan 1790 och 1837.

1914 flyttade han till fastigheten Nyköping nr. 9-10 i Karlshamns församling, där han livnärde sig som skollärare. Efter ett år flyttade han dock till fastigheten Linköping nr. 7 i samma församling, och i mars 1916 vidare till skolhuset i Össjö i Södra Ljunga församling i södra Småland, där han fått en lärartjänst.

Märta

Anna Märta Elisabeth Persson. Bilden vänligen inskickad av Göran Ahlforn.

Min farmor hette Anna Märta Elisabeth Persson och var född i Rude by (ett par km från Baggetorps järnvägsstation) i Västra Vingåkers församling i Södermanland den 8 januari 1896. Hon hette som gift Märta Alforn och sedan Märta Borgefors. Hon var enda barnet i familjen. Märta växte upp på en gård som pappan arrenderade i Västra Vingåker och som hette Gunviken.

Som barn hade Märta en halv mil till skolan och dit fick hon promenera varje dag. Hon behövde gå hemifrån halv sju för att komma till skolan kl 8. Det var sex timmars undervisning, och två timmars slöjd två dagar i veckan efter skoldagen. De hade en timmes middagsrast, då de fick äta medhavda smörgåsar och mjölk. Dessutom fick de långa läxor. Förutom läsning, skrivning, räkning, naturlära, geografi m.m. fanns två ämnen som vi inte har längre i skolan, men som fanns med då. Det var ”Biblisk historia” och ”Katekesen”.

I småskolan samlades två årskurser i samma klass, men i folkskolan var det fyra årskurser i samma klassrum för en och samma lärare. Första timmen var det alltid kristendomsämnet. Skolan som Märta gick i hette Sjögöle, nära Baggetorp, och den finns kvar än idag. Eftersom det var så lång väg att promenera till skolan fick Märta börja först när hon var 8 år gammal. När hon var 14 år gammal fick hon en cykel. Märta såg den första bilen år 1904 då ett turkiskt sändebud, som skulle besöka greven på Sjöholm som ägde Gunviken, kom med bil. Märta och ett par andra flickor fick gå en halvmil för att titta på bilen. Bilarna på den tiden dånade och skrämde bl.a. hästar, som kunde börja skena, och många äldre gillade inte detta nya påfund. Men genom att de hördes långväga omkring kunde de nyfikna barnen springa och titta när en bil kom.

Omkring 1910 kom de första telefonerna i bruk på landsbygden. Det var stora klumpiga väggtelefoner. Men Märta har berättat hur rädd hon var första gången hon skulle gå ett ärende och låna en telefon och ringa på uppdrag av sin mamma.

Märta konfirmerades den 31 juli 1911. Några dagar senare, när Märta kom hem från konfirmationen, insjuknade hennes pappa, Olof Persson, och dog plötsligt den 9 augusti 1911 i sitt hem i Gunviken. Det var ett stort trauma, som kom att förändra hela livet för Märta.

Hennes mamma Anna Persson med dotter Märta, som nu var 16 år gammal, flyttade därför 1912 till Växjö, där Lailas föräldrar dvs. Märtas moster Emma och morbror Per bodde.

Anna hyrde en trerumslägenhet utan värme och el utanför stan med en hyra på 250 kr om året. Märtas mormor Charlotta flyttade nu till Anna och Märta i deras lägenhet. Charlotta hade haft en hjärnblödning och var invalidiserad. Märtas mor tyckte att dottern borde skaffa sig en utbildning, och att småskoleseminariet kunde vara lämpligt. Som förberedelse till detta fick Märta gå på en aftonskola under hösten. I Växjö fanns också ett folkskollärarseminarium, där Arvid Alforn gick. Märta gick på samlingarna i ungdomsföreningen i Missionskyrkan, dit flera unga seminarister också gick, däribland Arvid. Det ledde fram till att Märta och Arvid började sällskapa och de förlovade sig sommaren 1914, när Arvid avlagt folkskollärareexamen. Märta var då 18 år och Arvid 27 år.

För Märta kom första världskriget som en blixt från en klar himmel. Hon minns att då ringde alla kyrkklockor i hela Sverige i 3 timmar och kom att fungera som inryckningsorder.

Mycket hände nu för Märta. Den 1 november 1914, Allhelgonadagen, dog hennes mor Anna i lunginflammation. Nu stod hon utan både sin pappa och mamma och inga syskon hade hon heller. Hon var ensam i livet, 18 år gammal. Märta fortsatte emellertid sin praktiska utbildning med tjänst en kort tid i Nyköping hos släktingar, därefter en barnavårdskurs under en månad i Stockholm och sedan på Karlskoga praktiska skola. Därefter ansågs det lämpligt att Märta skulle gifta sig med Arvid när hon fyllt 20 år.

Familjen Ahlforn

Arvid Alforn.

Märta och Arvid gifte sig på midsommarafton den 23 juni 1916 med fest hos Arvids moster Anna Ahlfort i Tranås. Anna Ahlfort hade ett konditori och servering i Tranås. Märta var då 20 år gammal och Arvid 29 år.

Arvid bodde då i Skolhuset i Össjö i Södra Ljunga, dit han flyttat från Karlshamn den 10 mars 1916, och där han fått en ordinarie lärartjänst. Den 10 november flyttade hans hustru in från Växjö. Arvid fick ansvar för fyra klasser från årskurs 3 till 6 i en s.k. B-skola.  Lärarlönen var då 900 kr per år. Familjen bodde i samma hus som skolan. Det fanns ingen el, värme eller vatten inne. Arvid hade dock bostad och ved som löneförmån.

Familjen bodde i Össjö skola i ca ett och halvt år. Det var en svår tid med matransonering och det var dyrtider pga. första världskriget som pågick, även om inte Sverige direkt var inblandat. Märta väntade nu också barn. Det var givetvis även ransonering på fotogen som användes till lampor, eftersom det inte fanns elektriskt ljus. Märta sparade 2 liter fotogen för att kunna lysa upp i mörkret under den kommande förlossningen i oktober. Det fanns inget BB då, utan förlossningen skulle ske hemma. Eftersom de måste spara den lilla mängd fotogen som fanns till förlossningen och för den första tiden med barnet, fick de istället använda rovoljeljus som ljuskälla, som lyste ungefär som ett julgransljus.

Den 6 oktober 1917 födde Märta en son. Det var Karl Olof Torsten, som sedan skulle bli min pappa. Namnet Karl fick han efter sin far och Olof efter sin morfar. Det var förlossning i hemmiljö. Nu fick de ett ransoneringskort till för Torsten, och maten började räcka bättre.

När kriget tog slut upphörde ransoneringskorten, men det blev ockerpriser på allt. Som tur var bodde de på landet och kunde köpa t.ex. mjölk direkt hos en bonde. Spanska sjukan härjade svårt 1918 och småskollärarinnan som bodde i samma hus som dem blev smittad och dog redan efter ett par dagar. Som genom ett under klarade sig familjen Alforn.

För att förbättra ekonomin flyttade de 1917 till Öggestorp öster om Jönköping, där Arvid fick en lärartjänst och klockartjänst, som gav en extra förtjänst av 600 kr om året. På så sätt fick de en årsinkomst på 1500 kr. Trots att Arvid inte tagit organistexamen, kunde han alltså upprätthålla en vikarierade klockar/kantorstjänst i Öggestorp.

De flyttade i slutet av januari 1920 till Hallstahammar (Svedvi församling), där Arvid fick en ny tjänst som folkskollärare, först ett vikariat och sedan en ordinarie tjänst. Där fick familjen elektriskt ljus för första gången, men de hade till att börja med bara en enrumslägenhet, som värmdes upp av en järnspis. I denna lägenhet föddes trots detta dottern Anna Gunnila Elisabet den 14 februari 1920. Familjen flyttade flera gånger i Hallstahammar, innan Arvid fick en ordinarie tjänst och familjen kunde skaffa sig en bra trerumslägenhet.

Musiken intresserade Arvid mycket. De hade piano hemma och Arvid spelade mycket. Han ledde en tid en arbetarsångkör i Hallstahammar. Arvid startade också den första simskolan i Hallstahammar under sina första år där. Han spelade även fiol i sin ungdom. Han gick också pianostämmarutbildning på Musikaliska Akademien i Stockholm i mitten av 1920-talet, samt en pianostämmarkurs i Arvika 1924 på sommaren. Hans förmåga att stämma pianon blev så utmärkt, att han hade fullt upp att göra med en kundkrets över hela Västmanland under sina sista år.

Både Arvid och Märta var under hela livet aktiva medlemmar i Svenska Missionsförbundet (Missionskyrkan), som var ett av de större frikyrkosamfunden. De bodde också nära den lokala Missionskyrkan, där både Märta och Arvid var medlemmar.

1922 började radion så smått komma och man kunde bygga sin egen radio (s.k. kristallmottagare), där man kunde lyssna på program från utlandet. Sedan började svenska sändningar från Motala. Det var i Hallstahammar som Märta hörde radio första gången. Hon var då i 26-års åldern. Här såg Märta också ett flygplan första gången på Tuna gärde.

1928 flyttade familjen till Västerås för att Torsten skulle börja på Läroverket och även Gunnila så småningom skulle kunna studera vidare, men Arvid behöll sin tjänst som folkskollärare i Hallstahammar och familjen var kyrkobokförd där tills Arvid dog 1930. De skaffade sig en stor femrumslägenhet på Herrgärdsgatan 10 och hyrde ut 1-2 rum för att få pengar till hyran, som var 2000 kr per år.

Arvid köpte familjens första bil år 1923-24. Det var en gammal T-Ford, som senare byttes mot en Dodge. De skaffade också telefon för att kunna komma i kontakt med kunderna bättre. Allt verkade nu gå så bra för familjen.

Familjen gjorde många och långa resor med bilen, vilket var ovanligt på den tiden. Sista sommaren Arvid levde, dvs. 1930, gjorde familjen en lång bilfärd till Lappland. Arvid var också intresserad av upprustning av skolan och var pigg på att införa nyheter.

Anna Märta Elisabeth Persson.

Arvid hade under många år haft problem med magen. Läkarna sade att det var kronisk blindtarmsinflammation, och att han därför måste opereras. Det skulle dock inte vara en svår operation. Han opererades och operationen gick bra, men efter ett par dagar tillstötte komplikationer, som inte kunde bemästras. Det fanns inte antibiotika på den tiden. Hans liv kunde inte räddas, och han dog den 25 september 1930, bara 43 år gammal. Torsten var då 13 år gammal och hans syster Gunnila 10 år.

Det blev begravning den 4 oktober på Hovdestalunds kyrkogård i Västerås. Graven finns kvar och gravplatsnumret är 02 03 112-2 . Graven är återtagen 1993, men av kulturhistoriskt intresse, så stenen ska vara kvar.

Carl Arvid Alforn, dödsannons.

Märta gifter om sig

Göran fortsätter berättelsen:

När Märta blev änka med två barn hemma fick livet återigen en ny vändning. Pensionen från Arvid var mycket liten. Så började en ny epok i familjen Alforns historia. Märta fick nu börja hyra ut 3 eller 4 av rummen i den stora femrumslägenheten, som de hade sedan tidigare. Hon hyrde ut rum med eller utan helinackordering till ungkarlar- Det var mycket svårt för ensamstående på den tiden att få tag i egna lägenheter, så man hyrde ofta ett rum hos någon annan. Barnen fick också ”friplatser” i skolorna och Torsten fick premier i de högre klasserna, men skolböckerna fick de bekosta själva.

Märta gifte om sig 1937 med pastor Simon Alex Borgefors. Han var född 1 juni 1904 och kom från en enkel familj i Forsbacka utanför Sandviken, där han växte upp med 11 syskon. Även om han inte var min biologiska farfar så var han i själ och hjärta min farfar, och jag upplevde att han verkligen tog farfarsrollen mot Märtas barnbarn. Alex dog 14 december 1998, 94 år gammal.

Märtas namnteckning 1930 när Arvid gått bort.

∇

Arvids död 1930. Västerås församling.

Bouppteckningen efter Arvid Alforn.

Dopnotiser

Torstens dop 1917. Vittnen: Godsäg. Arvid Myrhman och h.h. Hulda, Södertälje; Handl. N. P. Persson och hans dotter Lajla Persson, Vexiö. Södra Ljunga församling.

Gunillas dop 1920. Vittnen: Edvin och Ida Sivards, Helsingborg; Teodor Alforn och Anna Ahlfort, Köpenhamn. Hallstahammar (Svedvi) församling.

Forskningsdata

Varmt tack till Göran Ahlforn för text och bilder!

•  namn (andras stavsätt): Karl Arvid (1887-1913); Karl Arwid (1890-1891); Carl Arvid (1892-1894); Karl Arvid Adolfson (1905-1907); Karl Arvid Alforn (1913-1930); Folkskolläraren Karl Arvid Alforn (1917-1930); Arvid Alforn (1930-1940); Carl Alforn (1930); folkskolläraren Carl Arvid Alforn (1930); folkskoleläraren Carl Arvid Ahlforn (1930)
•  namn (andras stavsätt): Anna Märta Elisabet Persson (1916-1930); Anna Märta Elisabet, f. Persson (1916-1917); Märta Alforn f. Persson (1920); Anna Märta Elisabet Alforn, f. Persson (1930-1937); Anna Märta Elisabet Borgefors, f. Persson (1937-1950)
•  f. Vadstena 1887: v41715.b104.s199
• icon-female f. V. Vingåker 1896: v165573.b370.s28
•  g. Växjö 1916: v168357.b9.s3
•  d. Västerås 1930: v261133.b1750.s170 (akut blindtarmsinflammation + tarmskador)
• icon-male bou. Snevringe 1930: v720065.b190.s6
•  husf. 1887-1907;1910-1930 Vadstena: v27555.b144.s354(1887-1890); Säby: v22068.b123.s1011(1890-1891); v22071.b224.s1113(1892-1894); v172343.b217.s1508(1895-1902); v172349.b185.s2275(1902-1905); Asby: v175533.b138.s118(1905-1907); Säby: v172349.b185.s2275(1910-1911); v172357.b216.s2700(1911-1914); Karlshamn: v235427.b300.s3700(1914-1915); v235419.b1920.s1559(1915-1916); Södra Ljunga: v167414.b385.s375(1916-1917); Öggestorp: v172846.b3050.s295(1917-1920); Hallstahammar: v261059.b970.s389(1920-1929); v261061.b1380.s495(1929-1930)
•  husf. 1896-1900;1916-1937 V. Vingåker: v165508.b650.s266(1896-1900); Västerås Domk.: v260749.b2240.s2969(1930-1937)
• icon-female mant. 1940-1950
•  barn f. S. Ljunga: v167418.b160.s12(1917); Hallstahammar: v261166.b1340.s128(1920)