Blogg / Frågor & mysterier

Är de släkt?

Trotts mycket forskande finns det fortfarande en del grenar som jag inte har lyckats koppla till familjeträdet – i de flesta fallen förmodligen därför att de inte hör dit, men ibland kan det finnas dolda förbindelser som kan vara svåra att upptäcka efteråt. Dessutom har Alfort i källorna ofta visat sig vara felstavningar eller felläsningar av andra namn, och ibland verkar namnet ha använts som för- eller mellannamn.

Kan du hjälpa med att reda ut de här familjerna? Är de släkt eller inte?


Alfort i Jönköping

icon-user 1 grenmedlem har hört av sig )

Inget släktskap har kunnat konstateras mellan denna gren och Alfortsläkten. Per Axel Andersson verkar ha tagit namnet Alfort strax innan han 1889 flyttade till Örebro där han bosatte sig rakt över gatan från familjen Alfort.

Per Axel Andersson (3/6 1857 – 1905) föds på Gåvarps ägor i Mjölby 10 km norr om Ekeby som son av hemmansägaren Anders Peter Eriksson (16/11 1821-1897?) från Normlösa och Johanna Persdotter (27/11 1833 – 4/2 1880) från Knutsbro Kvarn i Herrberga församling.

Han blir först volontär i andra livgrenadjärregementet i Vifolka kompagni, men han utbildar sig senare till advokat och blir landskanslist. 1886 flyttar han till Kristianstad för att jobba. Han gifter sig (17/12 1887) i Jönköpings Östra församling med Maria Eleonora Hellman, dotter av hattmakaren Nils Hellman (25/5 1831 – 1/10 1882) från Höreda i Jönköpings Län och Lovisa Klementina Liljeqvist från Sigtuna (f. 13/10 1833). Hon är född i Norrköpings St. Olai, har vuxit upp i Södertälje, tjänat i St. Petersburg och återvänt till familjen strax efter att hennes far har dött. Sedan flyttar resten av hennes familj till Svenska Maden 6-7 i Jönköping. Paret gifter sig i Jönköping, men de bosätter sig i Kristianstad, där de får en son: Axel Gustaf Eugen Alfort (16/12 1888 – efter 1900). Sonen drunknar senare i en fartygsolycka.

Notat i Herrberga församlings husförhörsbok från 1889 visar att han ansågs ha anlänt direkt från Kristianstad trotts omvägen över Malmö och Jönköping, men också att han flyttat vidare till Örebro inom kort.

Notat i Herrberga församlings husförhörsbok från 1889 visar att han ansågs ha anlänt direkt från Kristianstad trotts omvägen över Malmö och Jönköping, men också att han flyttat vidare till Örebro inom kort.

Vid flera tillfällen uppger Per Axel en destination, men flyttar i stället till en annan ort, och flera gånger tycks han ha bytt efternamn. Det verkar sålunda som att han försöker dölja sin identitet av någon anledning. 1888 flytter de till Malmö, fast om de någonsinn bott i Malmö så reser de i alla fall vidare mycket snart – innan de registrerats i staden – till Axels föräldrar på Böttestadtorp rusthåll i Herrberga i Östergötland där de hyr in sig. Detta kan förstås ha att göra med att hon under tiden har fött deras son, i sin hemförsamling Jönköpings Östra, förmodligen hos modern i Svenska Maden 6-7.

Namnet Alfort har lagts till i kanten när de anlänt till Örebro. Det finns inga spår av namnet Bergström.

Namnet Alfort har lagts till i kanten när de anlänt till Örebro. Det finns inga spår av namnet Bergström.

I Örebro påstår han sig vara återinflyttad - som om han ursprungligen kom från orten.

I Örebro påstår han sig vara återinflyttad – som om han ursprungligen kom från orten.

1889 påstår han att han tänkt flytta till Jönköpings Östra, men i stället byter han enligt prästen namn till Bergström och flyttar till Örebro. Där dyker han emellertid i stället upp med namnet Alfort på Köpmangatan 10, där han öppnar advokatverksamhet. Han bor nästan exakt rakt över gatan från Oscar och Sven Alfort i nr. 5, så kanske hade han avtalat namnbytet med dem? Alternativt har han sett namnet på andra sidan gatan och utnyttjat det för att underbygga ett påstående om att han kom från Örebro och helt enkelt hade återvänt hem. På så sätt har han återigen förmått dölja sina spår.

I februari 1891 utvandrar Per Axel till Amerika med sina syskon och lämnar sin hustru och deras gemensamma son i Sverige – kanske ett sista desperat försök att få bli anonym. Hustrun och sonen flyttar först till Hinnaredhult i Horreds församling i Älvsborgs Län, nordost om Varberg, där hon hade tjänat innan sitt äktenskap. Där livnär hon sig som hushållerska åt kronolänsman Frans Oskar Stockman tills han dör året därpå. Redan i augusti 1892 måste de flytta vidare till Stenbrohult församling i Jönköpings Län, och senare tillbaka till Svenska Maden i Jönköping. I 1897 föder Maria Eleonora ett oäkta barn: Johan Rudolf Alfort (8/9 1897 – 15/8 1991). Fadern är okänd. För att undvika skandal, anmäls sonen hemligt av barnmorskan och växer upp på ett barnhus i Jönköping, men i juni 1903 adopterar hon sin egen son och ger honom efternamnet Alfort.

Johan Rudolfs dop 1897: Barnet anmält af barnmorskan Thekla Grundelius – Dopatt. i konvolut, lemnad åt modern; Inskrifven å motsvarande sida i församlingsboken. Jönköpings Sofia församling.

Johan Rudolfs dop 1897: Barnet anmält af barnmorskan Thekla Grundelius – Dopatt. i konvolut, lemnad åt modern; Inskrifven å motsvarande sida i församlingsboken. Jönköpings Sofia församling.

Enda skälet att vi alls kan veta vem modern var, är att prästen har noterat hennes födelsedatum, och att barnet fick faderns efternamn Alfort.

I början på 1900-talet driver Maria Eleonora Café Porats i Jönköping. Kaféet låg tydligen i Östra Kvarteret nr. 23-24 som ägdes av Knut von Porat. Ida von Porat hade konditori i slutet på 1800-talet, så det är förmodligen hennes verksamhet som Maria Eleonora har tagit över.

Maria Eleonora är begravd på Tomt­berga kyrkogård i Huddinge söder om Stockholm. Det verkar som Per Axel dör 1905; i varje fall finns det ett skifte efter honom från Jönköping som har upprättats detta år.

När sonen Rudolf Alfort är 18 år gammal gör han den 15-åriga sevitrisen på mammans café Svea Grahn gravid. Hon föder sonen John Rudolf Grahn 1916, men får inte behålla honom, utan han blir fosterson hos Maria Eleonora, barnets farmor. Trotts att de nu bodde tillsammans, erkände Johan Rudolf aldrig att barnet var hans. Alla tre flyttade så småningom till Lisma i Huddinge, där Maria Eleonora köpte en gård.

Rudolf tog hand om sin mamma i  ålderdomen och bodde med henne i många år innan han gifte sig med Rosa Olivia (26/2 1905 – 20/10 1994). Hon föddes i Malmköping som dotter av murare Karl Teodor Forsman (f. 24/12 1872) och Ida Sofia Johansson (f. 16/2 1875). Familjen flyttade till Lilla Malma i 1905, och i 1910 till ett torp på säteriet Östanå i Roslags-Kulla församling i Stockholms Län som ägdes av statsminister Gustaf Samuel Boström. 1916 flyttade de till Strängnäs. Det sista vi hör om henne är att hon flyttar hemifrån till Stockholm i november 1922. Hennes nya hem blir Smålandsgatan 28, 3. sal, som ägdes av Nordiska Kompagniet, så hon har förmodligen jobbat där.

Rudolf dör så småningom i Stockholm i 1991, och båda är begravda på Brännkyrka Kyrkogård.

Rudolf och hans ättlingar är sålunda inte släkt med advokaten som tog namnet Alfort. Huruvida han var släkt på något sätt är fortfarande oklart, men knappast sannolikt.


Ahlforth i Loftahammar och Norrköping

Det är oklart om denna familj har anknytning till Alfortsläkten, men möjligen finns det en icke-genetisk koppling om det skedde ett namnbyte när en man gifte sig med en Alfort.

Anna Christina ”Stina” Andersdotter (f. 13/2 1790) från Solbacken i Vist församling miste tidigt sin far och växte upp under svåra kår. Hon tjänade på det präktiga Säby Slott i Vist, som ägdes av familjen Cederhielm (Även medlemmar av Alfortsläkten har tjänat på Säby Slott, fast endast från Gunnarstorpssläkten där ingen hette Alfort). Där träffade hon en ung man med vem hon året efter fick en oäkta dotter hemma på Skorpa i Vist församling där familjen bodde på den tiden: Anna Sophia (f. 8/8 1816, död som barn). Paret gifter sig inte, utan hon får i stället ytterligare två oäkta barn under de följande åren och hamnar slutligen på Källsätter fattighus. Barnen kallades Inga Maria ”Maija” (f. 15/4 1820) och Nils Fredrik (f. 28/6 1824). Sonen kallar sig Johansson, och det är möjligt att hans far kan ha hetat Johan Ahlforth. Det är sålunda inte omöjligt att fadern kan ha varit Johan/Johannes Samuelsson (f. 7/5 1795) från Högstorp i Säby, som 1829 gifte sig med änkan Lovisa Ahlfort. Detta är helt och hållet hypotetiskt, men det skulle kunna förklara att hans (tänkta) oäkta barns dotters namn kom att ändras från Johansson till Ahlforth. Även några av hans äkta dotters barn återupptog namnet Ahlfort på 1890-talet. Johannes tycks ha kommit till Liljeholmen runt 1820.

Sonen Nils Fredrik Johansson gifter sig 23/5 1867 med Lena Catharina Nilsdotter från Väderskär i Loftahammar församling (dotter till havsfiskaren Nils Börjesson d.y. och Catharina Persdotter). De får minst en dotter: Hilda Elisabeth Johansson (Ahlforth) (2/6 1865 – efter 1939). Efter Nils Fredriks död flyttar hustrun hem till sin dotter och hennes man i Norrköping.

Anmält sig gm frun heta Ahlforth d. 26/1 91. Norrköpings St. Olai församling.

Anmält sig gm frun heta Ahlforth d. 26/1 91.
Norrköpings St. Olai församling.

Hilda Elisabet blir sömmerska och gifter sig 18/8 1889 med tapetserare, sadelmakare och handlande Karl Erik Alfred Johansson från Lunda Larslund i Västra Vingåker församling i Södermanland. De får minst 3 barn i Norrköpings St. Olai församling. Karl Erik Alfred tar namnet Ahlforth genom sin hustru 1891.

Barnen heter Magnhild Maria Elisabet Ahlforth (8/ 1891 – efter 1933), John Harry Alfred Ahlforth (22/2 1893 – efter 1947) och Karin Tyra Margareta Ahlforth (8/7 1897 – efter 1910).

Släkten tycks fortleva än i dag, möjligen både under namnet Ahlforth och varianten Ahlfordt som börjar användas från 1940-talet. Är det någon som vet om det är sant att släkterna Ahlforth och Ahlfordt har gemensamt ursprung i Norrköping?


Enskilda personer

Läs även här om enskilda personer som inte kunnat identifieras – du kanske vet vem de är?

icon-check  28-12-2014

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *