Anna Catarina Alfort & Anders Landelius

  Anna Catarina ”Kaisa/Carin” Alfort (10/7 1786 – 24/1 1864)
  C-grenen [1.2.10.1]
  Dotter till Gustaf Ahlfort & Catarina von Gertten
icon-location-arrow  Liljeholmen, Torpa, Östergötland

  Anders Nilsson Landelius (18/3 1781 – 12/9 1834) (g. 22/4 1808 i Åsboicon-map-marker, sk. 1824)
icon-home  Son till Nils Svensson & Ingrid Jacobsdotter
icon-location-arrow  Åsbo, Östergötland
  Kronoskogvaktare, lantjägare
  5 barn – Stamföräldrar åt C1-grenen

icon-certificate  Primärkällor
  03-05-2020

Anna Kaisa, som väl är uppkallad efter sin fars storasyster som dog som liten, växer upp på Skurebo Säteri i skogarna norr om Malexander.

Skurebo Säteri.

Hon är en av flera systrar som gör skandal i det förmögna hemmet genom att bli med barn och vara tvungen att gifta sig hastigt 1808. Brudgummen är lantjägaren och kronoskogvaktaren Anders Nilsson från Hovgården i Åsbo.

Anna Catarina och Anders’ vigsel 1808. Åsbo församling.

Anders Landelius 1833. Lantmäteriet.

Efter vigseln kallar han sig Anders Landelius, men det är inte alls klart varifrån det namnet kommer i hans släkt. Landeliussläkten kommer ursprungligen från Landeryd söder om Linköping.

Paret flyttar till en början till Gärdslätt Kronoskogvaktarboställe ägor i Rinna, i utkanten av stora skogsområdet Hålaveden, som än i dag är ganska så öde. 1816 flyttar de till hans barndomsgård Hovgården, och 1818 vidare till Tuddebo. Två år senare återvänder de dock till Gärdslätts Boställe.

Utsikt mot Gärdslätts Skattegård och Rusthåll idag mitt i de vackra blomsterängarna. Foto: Esben Alfort 2019.

De får 5 barn.

• 1.   Carl Gustaf Andersson Landelius (6/9 1808 – 4/6 1844)
  •  Anna Sophia Söderberg
• 2.   Anna Cattrina ”Carin” Landelius (29/12 1809 – 23/1 1888) icon-play
  •  Carl Bollström
• 3.   Peter ”Per” Johan Landelius (9/4 1815 – 10/2 1901) icon-play
  •  1. Charlotta Samuelsdotter
  •  2. Agnes Jonsdotter
• 4.   Anders Gabriel David Landelius (14/5 1817 – 26/3 1880) icon-play
  •  Martha Sophia Nilsdotter
• 5.   Nils Fredric (5/11 1821 – 30/8 1822)

Deras första barn föddes mindre än 5 månader efter vigseln, så kanske var det mer av nöd än lust de gifte sig. Hur som helst så ångrade hon sig och ville skiljas. Mannen var nämligen grymsint och bitter och hård emot henne, fastän han utåt verkade saktmodig och anständig.

De skildes 24/11 1824, och 1826 flyttade hon till Fallsbergs Västergård i Allhelgona församling med barnen. Hon hade säkert varit där förrut, för hennes syster hade nyligen bott på gården.

Dottern Anna Carin fick en tjänsteplats på gården. Sonen Gustaf hade tjänat i V. Harg, men hade återvänt till Gärdslätt innan flytten. Mor och dotter flyttade inom kort in hos hennes lika skandaldrabbade syster Eva Christina och hennes man Adam Rudebeck i deras nya hem på Hovaregårdens Norrgård i Bjälbo. Adam blev förmyndare för Anna efter skilsmässan.

Post och Inrikes Tidningar 27/7 1826.

Det var en skilsmässa på ojämlika villkor: Mannen har löfte till ägtenskap, men Hustrun icke förrän Mannen är död eller gift.

Skilsmässa på ojämlika villkor.

Hon kom dock inte att lida under den bestämmelsen resten av livet, för 12/9 1834 sköt sig Anders Landelius med en pistol.

Anders Landelius: Från Hustrun skiljd, afhände sig lifvet medelst pistolskott 12/9 1834.

Anders Landelius’ död 1834. Skiljd från sin Hustru. Efterlemnar 3ne söner och En Dotter. Sjuklig sista året. Sängliggande till slut. Lärer inomhus varit grymsint. Lömskat kom han åt en Pistol, och medelst ett skott derutur afhände han sig lifvet. Begrofs d. 20 Octob. Å Kyrkogård i stillhet enl. utsago. Rinna församling.

Han hade länge varit sjuklig och inkapabel, och det var ingen tvekan om att han var ganska deprimerad och uppgiven under sista tiden.

Var det självmord?

Så här skriver Göta Hovrätt om undersökningen som gjordes efter händelsen:

KronoLänsmannen C. G. Fjetterström företrädde och, under tillkännagifwande att LandtJägaren A. Landelius i Järdslätt den 12 sistl. Sept. medelst ett pistolskott afhändt sig lifwet, anhöll om undersökning i ämnet för bestämmande af Landelii begrafningssätt. Fjetterström förmälte att straxt efter det berörde händelse timat han infunnit sig i Järdslätt och i närwaro af [?] Nils Svensson derstädes jemte flere personer anställt ransakning om förhållandet och det deröfwer förda Protocoll till Kngs Bfde insändt med begäran om obduction och besigtning af den döda kroppen, hkt äfwen den 18. i samma månad werkställts af BataljonsLäkaren o Riddaren Herr Doktor H. W. Werner, som deröfwer afgifwit en så lydande attest:

”År 1834 den 18 September inställde sig undertecknad på Vällofl. LandshöfdingeEmbetet här i Länet gifne förordnande i Gärdslätt i Rinna Socken för att anställa undersökning å LandJägaren Landelii döda kropp, och får jag till följd af hvad vid denna undersökning blifvit utrönt, härmedelst förklara att förbemälte Landelius ljutit döden af ett sig sjelf tillfogad hagelskott ur en pistol i Hufvudet, och att denna blessuren varit den ende och ovilkorlige Dödsorsaken, och att efter all öfvertygelse, dess under en längre tid visade Hypokondri varit en följd af de i Mjelten och lefvern fundne innormaliteterna samt att Landelius uti ett till sinnesförvirring gränsande tillstånd skridit till detta företag. (…)”

I dag kanske man skulle vara mera benägen att tro att dessa innormaliteterna hade förorsakats av alkohol; Anna Greta Atterbom-Forling skriver nämligen så här om familjen under skandalåren (1814):

nu går det på tok med östanå herrskap, frun och gubben super som de voro galna, i vinter har Rubeck och hans fru lefvat på [hjelp från?] fadern och nu med det första skall de flytta till Kårarp, Landelius och den andra mågen [Rudebeck] är hemma alt som oftast och super och slås om bitarna. (Källa: Elisabeth Tykesson: Atterbom – En levnadsteckning)

Båda mågarna tog upp ett lån av deras svärmor på en och samma dag när de var ”hemma”.

Undersökningsrapporten fortsätter:

För att höras woro inkallade och nu tillstädes den aflidnes son Per Johan Landelius, KronoFjerdingsman Joh. Hofstam, Rusthåll. Swen Swensson, Drängen Anders Gustaf Pettersson, Hushållerskan Johanna Krutmeijer, Pigan Brita Stina Persdotter och Hustru Anna Greta Johansdotter, alla i Järdslätt, hka enstämmigt intygade att Landelius i flere år warit plågad af mjältsjuka, hk:n stundom angrep honom till den grad att han gret och wred händerne och tro att detta tillstånd varit orsaken till hans sorgliga slut, då inga motgångar eller andre omständigheter inträffat, som kunnat wålla hans beslut att afhända sig lifwet.

Prestbetyg om den aflidne ingafs och lyder sålunda:

”I lifstiden LandtJägaren Anders Landelius, uti Gärdslätt i denna Församling, som den 12:te dennes medelst ett pistolskott afhände sig lifvet, var född den 8:de Mars 1781 uti Åsbo Socken, kom till Rinna Församling år 1820 och har alltsedan varit här boende. Han ägde försvarlig Christendomskunskap och begagnade Salighetsmedlen. På hans åstundan den 28:de sistförslutne Augusti meddelade jag honom den Heliga Nattvarden, den han tycktes med hjertats deltagande annamma. Han var då sängliggande och klagade öfver svåra krämpor i mage och bröst. Sedermera, utan att vara kallad, infann jag mig hos honom Söndags eftermiddagen den 7:de dennes, då kroppskrafterna tycktes betydligen försämrats sedan förra gången, men hans förstånd var äfven denna gång fullkomligen redigt. Han yttrade då dessa orden:

”Äfven den störste Bandit borde under svår sjukdom kunna bli omvänd.”

Tillika frågade han mig då huru länge en menniska kan lefva utan mat, ty han sade sig ej nu kunna förtära någon föda; derpå kunde jag ej gifva något tillförlitligt svar. Vid mitt afsked från honom sade han vi ej mer kunde träffas, ty han nämnde, huru han kände, det sjukdomen skulle snart och hastigt sluta hans dagar. Hvad hans egentliga tanke var vid dessa yttranden, derom må Gud döma. Omöjligen kunde jag deraf sluta, det han hade i sinnet att bringa sig sjelf om lifvet. För öfrigt böra hans Grannar säkrast kunna vittna om hans uppförande, äfven under hans sista lefnadsdagar. För kortt tid har jag varit inom denna Församling att rätt kunna känna hans tänkesätt och lefverne. I min närvaro var han alltid saktmodig och anständig. Nu efter hans död är det mig sagdt, att han i sitt husliga lefverne under sammanlefnaden med sin Hustru, vid hvilken han sedan blifvit skiljd, varit bitter och hård.

som uplästes, hwarefter HR:n Afsade:

Att med afseende å så väl Herr Doctorn och Riddaren Werners afgifne attest, som äfwen de nu hörde personers utsago, enstämmigt intygande att afl. LandtJägaren A. Landelius warit plågad af mjältsjuka i hög grad under flere års tid, som ansetts warit orsaken till hans företag att afhända sig lifwet, HR:n sinner skäligt tillåta att Landelii döda kropp må i stillhet i kyrkogård begrafwas.

Hustrun återvände till Kronoskogvaktarbostället under Gärdslätt, där hon bodde hos sin son Per Johan tills 1840. Sedan hyrde de in sig på Gärdslätt Rusthåll, som ägdes av Landelius’ arvingar.

Mera skandal – Och var det då självmord?

Sonen Anders David for till Stockholm 1835, men återvände samma år utan arbetsbetyg. Inte nog med det; han tycks ha dömts för mord. En dödsdom kunde benådas och ersättas med böter och kyrkoplikt, vilket innebar att han måste bikta sig och bekänna sitt brott inför sin hemförsamling. I vissa fall kunde det utföras som enskild kyrkoplikt där man enbart behövde erkänna framför prästen och et urval av församlingsmedlemmarna. Kanske var det denna form av straff prästen hänvisade till när han noterade att Den 4/12 36 undergick han hemlig Kyrkoplikt för brott vådat mot 5^te budet.

Anders David Landelius: Den 4/12 36 Undergick han hemlig Kyrkoplikt för brott vådat mot 5te budet.

Frågan är förstås om det var hans far som han hade skjutit. Om så vore fallet, var det kanske barmhärtighetsmord, för hans far var sjuk och hjälplös på sista tiden och blev mer och mer argsint. Man trodde att han hade gripit vapnet i förtvivlan över sin hjälplöshet; förmodligen kände han sig även förödmjukad av skilsmässan och den därpå följande inkapaciteringen. Mera sannolikt är nog ändå att det var inte var fadern han hade dödat, utan någon i Stockholm. Tyvärr så har jag ännu inte lyckats tillgå domböckerna från det året.

Anders David måste böta trots överstådd kyrkoplikt. Åsbo församling.

Vad hände sen?

Det var för sent för Anna Kaisa att skaffa ny familj. 1841 tog Anders David över Ljungstorp Rusthåll omedelbart öster om Gärdslätt och hans mor och hans äldre bror Per Johan, som inte längre var skogvaktare, flyttade in hos honom. Ett år senare tog han i stället över Kårarps Tullkvarn i Rinna och hans mamma hyrde in sig på gården Sillekullen. 1843 tjänade han till födan på Hultekil Rusthåll i Åsbo, medan hans bror kom på understöd och flyttade till Allhelgona. Det följande året drabbades han av samma öde och flyttade till Mjölby. Snart dyker han upp på Biskopstorp i Rök församling, där han träffar pigan Martha Sophia Nilsdotter som han gifter sig med. Även Per Johan hade träffat en piga på gården, Agnes Jonsdotter, med vem han hade fått en dotter och hade gift sig. Båda familjerna etablerade sig som jordbrukare på Biskopstorp, och runt 1850 flyttade också mamman in.

Den äldste sonen Gustafs bostad var inte familjen känd när fadern dog 1834. Kanske hade han blivit osams med sin argsinta far; i varje fall var det bara Per Johan och Anders David och faderns systerson Johan August Nilsson som ärvde honom. Familjen var relativt förmögna; när Anders dog ägde han bl.a. 3 hästar, 1 sto, 4 par oxar, 2 par stutar, 3 tjurar, 6 kor, 1 kvigkalv, 28 får, 15 höns, 14 grisar och en sugga med 5 grisar.

∇

Anna Caisas död 1864. Rök församling.

Bouppteckningen efter Anna Catarina. Värderingsmannen hade tydligen lite problem med dubbelkonsonanter. Notera att hennes enda ägodelar (utom möbler och linne) var en gryta med lock och en munkbase.

Bouppteckningen efter Anders Landelius.

Dopnotiser

Carl Gustafs dop 1808. Vittnen: Förra Kronoskogv. Anders Lindal och dess hustru Stina Vetterström, Rusth. Samuel Gustafson och dess hustru Anna Olsdr, dr. Carl Carlsson och pig. Anna Svensdr, alla fr. Gärdslätt. Rinna församling.

Anna Catharinas dop 1809. Vittnen: Bond. Anders Nilsson och dess h., Bond. Jonas Gabrielsson med hustru, Fendr. A. A. Lindal och pig. Brita Stina Andersdr i Gärdslätt. Rinna församling.

Per Johans dop 1815. Vittnen: Fendr. Lindahl och dess fru Lovisa Alfort, B. Sven Svensson och h. Anna Stina Isaksdr, dr. Nils Andersson och pig. Maria Eriksdotter. Rinna församling.

Nils Fredrics dop 1821. Vittnen: Bond. Nils Svensson, i Gärdslätts Rusthåll; dr. Jonas Persson, ibm; Hustru Greta Gabrielsdotter, i Rinna skatteg.; Pig. Brita St. Persdotter, i Gärdslätt. Rinna församling.

Forskningsdata

•  namn (andras stavsätt): Anna Catarina (1786); Mademois. Anna Cath. (1786-1790); Anna Catharina (1789-1798); Anna Catrina (1791); Anna (1802-1804); Anna Katharina (1805-1808); Anna Katarina Alfort (1808); Anna Carin Alfort (1808-1814); Anna Kajsa Alfordt (1808); Anna Katrina Alfort (1809); Anna Catharina Alfort (1815-1830); Fru Anna Cat. Ahlfort (1815-1816); Fru Anna Catr. Alfort (1817-1818); Fru Anna Cat. Alfort (1819-1820); Fru Anna Cath. Ahlfort (1820-1823); Anna C. Ahlfort (1821); Anna Ahlfort (1822); Anna Cath. Ahlfort (1823-1826); Anna C. Alfort (1826); Fru Anna Cath. Landelius född Ahlfort (1826-1829); Fru Landelius född/f. Ahlfort (1826-1830); Anna C. Landelius (1830-1834); Fru Anna Catarina Ahlfort (1834); Enkefru Anna Catharina Ahlforth (1834-1837); Enkefru Anna Catharina Landelius född Ahlforth (1838-1840); Enkefru Catharina Landelius född Ahlforth (1840-1842); Enkefru Catharina Landelius född Ahlfordt (1840-1851); Enkefru/Enkan/Enka Catharina Landelius (1857-1864); Catharina Landelius (1864); Anna Chatrina Landelius född Ahlfot (1864)
•  namnteckningar: And. Landelius (1833)
•  namn (andras stavsätt): Anders (1781); Anders Nilsson (1789-1808); Anders Landelius (1808-1834); KronoSkogvaktaren And. Landelius (1808); Kr.Skogv. Anders Landelius (1808-1814); Skogvaktaren Anders Landelius (1809); Landtjägaren/Landtjägar Anders Landelius (1815-1834); Landtjägaren/Landj. A. Landelius (1815-1826); Landtjägar/Landtj. And. Landelius (1817-1826); Landtjägaren/Landtjägar Landelius (1822-1830)
•  f. Torpa 1786: v41300.b381.s745
•  f. Åsbo 1781: v42491.b134.s229
•  g. Åsbo 1808: v42490.b213.s414
•  d. Rök 1864: v40051.b51.s97 (ålderdomsbräcklighet)
•  d. Åsbo 1834: v39913.b305.s599 (sjelfmord)
•  bou. Rök 1864: v77097.b756.s1469
•  bou. Rinna 1834: v76700.b190.s347
•  husf. 1786-1864 Torpa: v29515.b41.s63(1786-1790); v26838.b51.s85(Åsbo 1789-1798); v29516.b19.s23(1791); v29517.b56.s95(1803); Åsbo: v26839.b57.s101(1805-1808); Rinna: v28668.b59.s105(1808-1814); v28669.b91.s169(1815-1816); Åsbo: v26841.b27.s18(1817-1818); v26841.b112.s103(1819-1820); Rinna: v28669.b275.s537(1820-1823); v28670.b93.s173(1824-1826); Allhelgona: v24007.b76.s70(1826-1829); Bjälbo: v25010.b16.s21(1826-1829); v25011.b12.s13(1830); Allhelgona: v24008.b13.s7(1830-1834); Rinna: v28671.b123.s231(1834-1837); v28672.b129.s243(1838-1840); v28672.b113.s211(1840-1841); v28672.b53.s91(1841-1842); v28672.b169.s323(1842-1845); v28673.b162.s297(1845-1851); Rök: v28834.b17.s11(1857-1860); v28834.b40.s57(1860-1861); v28835.b34.s23(1861-1864)
•  husf. 1787-1798;1805-1834 Åsbo: v26838.b26.s35(1789-1798); v26839.b26.s39(1805-1808)
•  mant. 1802-1804 Östanå: v400963.b10740.s1061(1802); v400964.b12080.s1202(1803); v400965b.b1123.s1119(1804)
•  domb. v533654.b7680.s1409(1834)
•  domb. v533654.b6220.s1129(1834); v533654.b7600.s1393(1834); v533654.b9160.s1695(1834)
•  arv. v76697.b242.s439(1824); v77453.b111.s215(1830); v76700.b197.s361(1834); v76700.b200.s367(1834)
•  arv. v76697.b242.s439(1824); v77453.b111.s215(1830)
•  lantm. 1833
•  barn f. Rinna: v39915.b22.s37(1808); v39915.b27.s47(1809); v39915.b45.s83(1815); v39915.b62.s117(1821)
•  barn d. Rinna: v39913.b289.s567(1822)