Lövingsborg

Lövingsborgicon-map-marker frälseutjord söder om Skänninge räknades till Allhelgona församling tills runt år 1800 då det överfördes till Skänninge församling, då det hade blivit en del av stadsägorna. Förutom själva gården skiljde man på stadsägorna vid Lövingsborg och Lövingsborgsslätten.

Normalt sett hade stadsjordar donerats av kronan eller inköpts av stadens borgare, som använde jorden för eget lantbruk. I Skänninges fall verkar det dock ha varit annorlunda, då staden förmodligen anlagts på frälsejord. Förmodligen är det därför som Lövingsborg betecknas som frälseutjord.

På slutet av 1600-talet fanns där endast nybrytna vretar (mindre hägnade åkrar eller ängar) som nyligen upptagits ur utmarken, men 1712 finns ett hus inritat på Lövingsborgs plats.

Lövingsborg inritat på en karta från 1712. Källa: Lantmäteriet.

Frågan är vilken sorts byggnad som fanns på tomten. Maria Sophia Gyllenståhl Alfort inköpte Lövingsborg 1750 för 180 riksdaler kopparmynt och tillbringade sin ålderdom där, och hon skulle knappast ha trivts utan en ordentlig bostad. Vi vet från hennes bouppteckning vad som fanns där. Bland annat nämns tapeter i Stugun, dvs. vardagsrummet, samt i så kallade ScholeKammaren, så förmodligen var dessa de enda finrummen som fanns. Hon hade ett större och två mindre bord, samt 3 gamla stolar av ek och 3 nya av furu. Man får känslan av ett torp.

1779 fanns det tydligen totalt tre byggnader på tomten. De nya byggnaderna var förmodligen ekonomibyggnader för korna och jordbruket.

Lövingsborg 1779 (A1). Källa: Lantmäteriet.

Maria Sophia utökade markområdet tre gånger 1752-1753 genom att köpa en åker i Pålselyckan och hävderätten på ytterligare en åker och en stadshage.

Hon försökte skänka Lövingsborg i testamente till sin yngsta sons oäkta barn Gustaf Ståhlgren, men detta motsatte sig hennes son Gabriel Ahlfort, därför att fastigheten inte var av en sådan juridisk beskaffenhet att den kunde skänkas bort.

Utdrag ur bouppteckningen efter Maria Sophia: Frälseutjorden Löfwingsborg skall wäl wara af Sahl: fru Capitainskan skänckt till Schole pilten Gustaf Ståhlgren, men af herr Capitainen Ahlfort bestrides, i anseende dhertill at egendomen icke warit af dhen beskaffenheet, at dhen kunnat bort gifwas. Göta Hovrätt.

Detta berodde då förmodligen på att det var frälsejord, som inte kunde säljas eller ges till en ofrälse. Därför gjordes också en separat bouppteckning för Lövingsborg när mamman dog, medan alla andra (ofrälse) fastigheter räknades ihop i en annan bouppteckning.

I stället blev det i slutändan hennes dotter Maria Catharina Ahlfort, som hon uttryckligen gjort arvlös, som fick Lövingsborg genom Gabriel som var enda arvingen. Maria Catharina och hennes man fortsatte dock bruka gården Gunnarstorp i Säby församling, och det är även där som de är begravda, så det är oklart om de alls bodde på Lövingsborg. Det gjorde två av deras barn, Hedvig och Eric, däremot.


Forskningsdata

Området beskrivs i denna rapport som gjordes i samband med en arkeologisk utgrävning nära Lövingsborg icon-external-link.

  • mant. 1747-1763: v400918.b6110.s1133(1747); v400919.b6100.s1067(1748); v400920a.b985.s1689(1750); v400921.b10020.s1692(1751); v400922a.b913.s1761(1752); v400923.b6610.s1213(1753); v400924.b6300.s1157(1754); v400925a.b675.s1245(1755); v400926.b6180.s1123(1756); v400927a.b527.s1049(1757); v400928.b4870.s944(1758); v400929.b5420.s1061(1759); v400930.b5300.s1037(1760); v400931a.b5600.s1095(1761); v400932.b4940.s975(1762); v400933.b5380.s1047(1763)
  • husf. 1760-1799 Allhelgona: v24001.b102.s193(1760-1777); v24002.b60.s109(1779-1790); v24003.b92.s171(1792-1793); v24004.b99.s186(1799-?); Skänninge: v29074.b76.s131(?-1810); v29074.b80.s139(?-1810); v29077.b40.s69(1811-1814); v29077.b44.s77(1811-1814); v29077.b63.s115(1811-1814)

icon-check 15-11-2023