Originalen på Liljeholmen / Rekommenderat

Temperament och viljestyrka

Det sägs att pionjärer ofta är tuffa och envetna personer och att imperier i regeln byggs upp på bekostnad av andra i början. De tidiga medlemmarna av Alfortsläkten i Sverige verkar också ha varit tuffingar som absolut skulle ha deras vilja. Det var kanske ingen slump att Erik Alfort trivdes med sin svärfamilj Gyllenståhl, som ger intryck av att ha varit likadan. I båda fallen var det militära familjer med kaptener och löjtnanter som överhuvuden, och det kan knappast råda någon tvivel om att flera av dem var original utöver det vanliga.

Torpa Kyrkas interiör. Kyrkokartan.se.

Torpa Kyrkas interiör. Kyrkokartan.se.

Majoren Gabriel Gyllenståhl var en viljestark herre och säkert ibland ganska grov, men han kunde också vara givmild, i alla fall när det gällde kyrkan. Torpa kyrka mottog en rad gåvor från honom: Två tennljusstakar, et par ärmknappar i silver, en stor tennkanna, ett silverbroderat altarkläde i svart sammet, en bårfilt med fransar och ett timglas som hålls av en ängel. Därtill kom en av Torpas ovanligt talrika ljuskronor, med denna inskription:

Guds nampn til ähra, och Torpa Kyrckio til prydnat, ähr thenne liusekrona förärat af majoren wälb. Gabr. Gyldenståhl och af Hs fru Welb. Maria Fanhielm til testamente efter deres s.* son, Peder Gabriel Gyldenståhl Anno 1679, d. 12 D:mb.

Torpa Kyrkas interiör. Kyrkokartan.se.

Torpa Kyrkas interiör. Kyrkokartan.se.

*salig; han dog 1679, 5 år gammal.

Dessutom mottog kyrkan flera gånger penninggåvor. När den 1674 byggdes ut med två sidoskepp, var det sålunda Gyllenståhl och hans svärfar Fahnehielm på Näs som tillsammans skänkte det ena, medan det andra betalades av menigheten.

Erik ville som sin svärfar jämt ha sin vilja. Han hade ett hetsigt lynne och låg regelbundet i rättstvist med grannar, underlydande och till och med sin hustru.

Blåviks gård i dag. Foto vänligen inskickat av Mari Fredberg.

Blåviks gård i dag. Foto vänligen inskickat av Mari Fredberg.

Vad värre är så tycks han  inte alltid ha följt spelets regler i sin iver att få rätt. 1711-1713 anklagade han sålunda bonden Lars Larsson i Arrebo för att ha stulit ved under sitt arrende i Blåvik, för att ha flyttat ifrån gården innan arrendetiden var slut, för husröta och för obetalda räntor, men rätten frikände bonden och fann att det var Erik som hade brutit kontraktet, bl.a. genom att ta ifrån bonden det ved som han skulle haft. Det var detta kontraktbrott som fick Lars att säga upp kontraktet och flytta därifrån, och då husrötan hade tillkommit efteråt därför att Erik “intet skiött om sielf hwarken gård el. huus sedan Lars sig uppsagdt och afflytt”, så kan han endast dömas att betala rättegångskostnaderna. (Den uppfattningen att Erik skulle ändrat i kontraktet verkar däremot vara ett missförstånd; han hade rubbat dvs. brutit kontraktet).

Erik hade på det hela taget inte mycket respekt för myndigheterna. Läs om hans oförskämda uppträdande i rätten här.

Hans son, kapten Gabriel Ahlfort, var en massiv karl som inte heller lät sig intimidera av grannarna. Det verkar ha varit en nödvändig inställning, för han hade inget varmt förhållande till dem.

Flaskarp. Krafttaget.se.

Flaskarp. Krafttaget.se.

En gång bråkade han med grannen om en skog vid Flaskarp i utkanten av Liljeholmens ägor. Gabriel ville bygga en timmersåg där, men då svarade grannen Fröberg grovt: I Blåkulla ska Du så heller, om Dina horor ej pissa hop så mycket vatten att hon därmed kan gå. Du är snorig, varefter han vred Gabriels näsa sned. Det slutade i en rättstvist som Gabriel vann, möjligen först och främst för att han hade flera pengar till processen än motståndaren.

Historien har berättats av brukspatron Carl Daniel Burén på Boxholms Bruk, som 1780-1812 förde en dagbok. Delar av den kan läsas här icon-external-link.

Även Gabriel skänkte gåvor till kyrkan, bland annat en ljuskrona med följande inskription:

Efter Commendeur Capitain Herr Eric Ahlfortz Enkefru den wälborna Fru Maria Sophia Gyllenståhl Som på dess 71 ålders åhr saligen afsomnade på des Säterij Lillieholmen d. 22 November 1753 Hafver des Kjä: Son, Capitain Leutnanten wid Kongl. Amiralitetet Herr Gabriel Ahlfortz Förärt Till Torpa Kyrkia denna Liuskrona i Testamente.

En annan ljuskrona donerades av Gabriels mor när hans bror Carl dog i krigstjänst på väg till fronten i Finland:

Carl Hindrick Ahlfort föd 1714 död i Finland 1740 ähr dene Crona gifven uti Testamente af Maria Gyllenståhl 1740.

Det var inte enbart männen i familjen som var envetna och starka personer; läs fortsättningen om de temperamentsfulla kvinnorna.

icon-check   26-09-2015

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *