Släktens historia i korta drag

Kapten Erik Alfort

(Fortsatt från avsnittet Franska rötter)

ericDen förste svenske Alfort sägs ha varit en skepps­byggmästare som anlände till Sverige från England i mitten av 1600-talet. Upplysningen om invandringen ges av en präst 1865 då den okände invandrarens sonsons sondotter dör, men det finns inget skäl att tveka på att det var sant. Däremot har jag inte lyckats spåra exakt var i Sverige han bosatte sig, men mest sannolikt är att han flyttade till Göteborg, eller möjligen en annan varvsstad. I en sådan stad skulle hans son Erik Alfort (stavas även Ahlfort och Allfort) ha vuxit upp bland de stora skeppen som hans pappa hjälpte med att rita och bygga – om han någonsin lyckades få jobb. Det verkar inte finnas någon dokumentation av en skeppsbyggmästare Alfort i arkiven.

Första samtida dokumentationen av Alfortsläkten jag har lyckats hitta är från 1688. Det året befordrades den då 28-årige sonen till konstapelsmat i flottan i Karlskrona.

Erik befordras till konstapelsmat 1688. Flottans arkiv.

Erik Ahlfort befordras till konstapelsmat 1688. Detta är äldsta belägget för Alfortsläkten i Sverige. Flottans arkiv.

1692 var han fortfarande konstapelsmat tillsammans med bl.a. Gustaf Macklier.

Erich Ahlfort haar permission att fahra utomlands. Flottans arkiv 1692.

Erich Ahlfort haar permission att fahra utomlands. Flottans arkiv 1692.

I 1698 befordrades han till underlöjtnant i Gustaf Mackliers ställe. Det är inte omöjligt att han kände den från Skottland invandrade familjen Macklier ifrån Göteborg där de hade blivit mycket maktfulla. (Läs mer om dokumentationen för den första tiden i Sverige här). Så småningom blev han amiralitetskapten.

eric3
Vi vet med säkerhet att Erik år 1700 är dopvittne för kapten Mackliers dotter Maria Catharina på Linnekulla i Torpa församling vid Sommen i Östergötland, och detta kommer att ändra hans liv på ett avgörande sätt. På Linnekulla bodde nämligen barnets morfar, major Gabriel Gyllenståhl, en av landets rikaste män, och Erik träffar både honom och hans familj på doppet. Han förälskar sig i den 17-åriga dottern av första äktenskapet Maria Sophia Gyllenståhl och gifter sig med henne fem månader senare.

eric4Dopvittnelistan avslöjar att det var en rad mycket framträdande militärer som deltog: Amiral Kornelius Ankarstierna, landshövdingen överste David Macklier, schout-bij-nacht Clas Sparre och kapten Eric Ahlfort. Flera av dessa män hade få månader dessförinnan varit med om Karl XII’s landstigning i Danmark. Det var kanske inte utan orsak att de sökte sig till varann i denna period, eftersom Europa började tröttna på Stormaktssverige, och det slutliga sammanbrottet kom att hända under deras karriärer. Det här var några av dem som stod med nycklarna till Sveriges framtid.

Eriks svärfar Gabriel Gyllenståhl hade adlats efter det att han i skånska kriget mot Danmark lyckades erövra en krigskonvoj med materiell och hela danska krigskassan på 50.000 riksdaler. När han överbringade bytet till svenska kungen, fick han som tack behålla pengarna, och det gjorde honom mycket rik. Sedan gifte han sig två gånger till ytterligare förmögenhet och han blev en sann jorddrott som ägde mer än 60 gårdar och säterier, de flesta i Östergötland. Han var en barsk och självsäker herre, precis som Erik.

Gabriel Gyllenståhl

Gabriel Gyllenståhl

Gabriels fru Maria Margareta Fahnehielm var genom sin mor Brita Armsköld av mycket gammal adlig släkt, som av enstaka grenar kan spåras ända till 600-talets germanska stormän och -kvinnor. Hon var nämligen bl.a. ättling till de första svenska, danska och franska kungarna. Av svenskar var det till exempel den förste egentlige kungen av et samlat Sverige Sverker I, men även Birger Jarl och Folke Filbyter; av danskar Gorm den Gamle, Harald Blåtand, Svend Tveskæg, Svend Estridsen och Knud den Hellige; och av franska kungar var det bl.a. Robert I, Hugo den Store, Hugues Capet och Robert II.

Maria Sophia var sålunda adlig av börd, och Erik Alfort ville därför också adlas för att kunna matcha hennes status, men den anmodan fick han avslag på trotts att han allt sedan sin barndom i 32 år eller från 1675 intill 1707 varit i tjänst uti militären till sjöss så borta hos främmande makter och potentater som här hemma.

Liljeholmens Säteri (även kallad Ringshult) på mantalslängden 1699.

Liljeholmens Säteri (även kallad Ringshult) på mantalslängden 1699.

Liljeholmens Säteri på mantalslängden 1715.

Liljeholmens Säteri på mantalslängden 1715.

Erik skickades till exempel år 1704 till svenska fästningen Nyenskans i Ingermanland, som hade anfallits och sprängts av ryska armén. Tanken var att Nyenska Eskadern skulle landsätta 1000 svenska soldater som förstärkning för att man skulle kunna återerövra fästningen. Detta misslyckades dock därför att ryssarna hemligt hade rivit den och använt byggnadsmaterialet för att börja bygga nya huvudstaden St. Petersburg på platsen i stället. De hade även byggt fästningen Kronslott på ön Kotlin i inseglingen til staden, och den skulle visa sig vara ointaglig trotts flera katastrofala försök. (Läs mera om Eriks karriär här).
Efter ett par år var man tvungna att ge upp, och Sverige fick aldrig tillbaka Ingermanland. I stället fick Erik delta i en handelsblockad av Finska Viken genom många år, tills han pensionerades år 1707, 47 år gammal. Då drog han sig tillbaka på Liljeholmens Säteri hemma vid Sommens strand, som han ärvt genom sin fru. Liljeholmen är en fantastisk herrgård som är vida känd för sina fantastiska vägg- och takdekorationer.

liljeholmen gl

Liljeholmen

Läs fortsättningen om Eriks barn i avsnittet Tre skilda öden

2 thoughts on “Kapten Erik Alfort

  1. Hej jag har med spänning läst det du skriver om familjen Alfort. Själv härstammar jag från Smålandssläkten. Nu till min fråga. Du uppger att en präst avslöjar att den första Alfort kommer hit från England i mitten på 1600-talet. Det vore kul att veta vilken källa du citerar. Likaså vems dotter det är som dör 1865, har letat bland släktträden utan att hitta något.
    Vänliga hälsningar Björn.

    • Hej Björn,

      Källan är dödboken från Ekeby församling 25/12 1865 då Anna Maria Ahlfort [1.2.3.3] från A-grenen dör. Jag har inte hunnit skriva om A-grenen än, men nu kanske jag ska göra det bara för att du frågade! Det finns fortfarande mycket som inte har lagts upp än. Jag skickar ytterligare information på mejl.

      Bästa hälsningar,
      Esben

Lämna ett svar till Björn Ytterberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *