Originalen på Liljeholmen / Rekommenderat

Gabriel Ahlfort som lantbrukare

Gabriel Ahlforts entusiasm och flit när det gällde stenröjning och byggandet av stenmurar blev en förebild ända till Stockholm.

Han hade sex arbetsdrängar som han lät bygga mängder med stengärdesgårdar och rösen både på Liljeholmen och på granngården Hårdaholmen, där marken var mycket stenig. I pauserna uppmuntrade han dem med en flaska brännvin som han bar med sig. Om två famnar stenmur byggdes klar på en dag tyckte han att det var ett karlastycke.

Han var inte heller rädd för att ta i själv. Medan hans grannar fann det löjligt för en man av hans status att hjälpa bönderna i deras arbete, tyckte man i huvudstaden att det var mycket prisvärt.

Inrikes Tidningar, Stockholm, 21. november 1772.

Inrikes Tidningar,
Stockholm, 21. november 1772.

Capitaine-Lieutenanten Ahlfort, har wid dess hemwist Liljeholmen i Östergöthland, Torpa Sockn, Hemmanet Håraholmen och Torpet Heggarp, m.m., oagtadt sin ringa förmögenhet, gjort öfwer 1300 famnars Stenmur, och på ganska små bottnar wäl upstapladt 13 a 14 Stenrör til et; gjort 8 Stenhus utan Ler och Kalk, samt Blockhus under en Sågqwarn af Sten; brutit och stensatt sine nödige Wägar, m.m. Han har gifwit här å orten bästa eftersyn til Åkerbrukets förbättring, på de stenige orter; och äger beqwämlige Wärktyg til Arbetets lättande, samt kan wisa huru de wid Arbetets förrättande skola brukas.

År 1800 påpekade hans söner emellertid att faderns arbete med rösena nog var en god gärning, men stenmurarna var ett stoll-göra – de hade redan rasat ihop på manga ställen. Kanske hade han trots allt haft litet för brottom med att bygga två famnar stenmur varje dag.

När han dog 1780 kunde man läsa följande hedrande nekrolog i Inrikes Tidningar:

Inrikes Tidningar 21/2 1780.

Inrikes Tidningar 21/2 1780.

Capitaine-Lieutenanten Gabriel Ahlfort, död d. 10 sistl. Januarii, i dess 77:de års ålder, på sin Sätesgård Liljeholmen uti Östergöthland och Torpa Sockn, sedan han under 30-årig tjenstetid wid Kongl. Amiralitetet besökt de fläste Platser i Europa, Asien och Africa, samt sluteligen, som en wälsint Fädernes­landets wän, genom berömlig upodling och stenbrytande, gjordt sit namn hos Efterwerlden ganska wälförtjent.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *