Frågor & mysterier

Välkommen till forskningshörnan!

kollage3

Det finns oerhört många spännande historier om Alfortsläkten att dyka ner i, om lycka och smärta, succé och motgång. Dessutom finns det en rad intressanta frågor och mysterier där det bara går att ana sanningen bakom tidens skynke.

Vi har tur som bor i Norden, där det finns omfattande arkiv med dokument enda från medeltiden. För den som har tillräckligt mycket tålamod, finns det hur mycket källor som helst. Det är som ett stort pussel. I en bok står det vem som bodde på en bestämd gård, i en annan vem som föddes i församlingen vid en bestämd tidpunkt, i en tredje ser man vem som flyttat från eller till församlingen, i en fjärde vem som gifte sig, i en femte vem som dog, i en sjätte vad de ägde när de dog och boet gjordes upp, och så vidare… Om man tappar tråden för att en källa saknas eller prästen har skrivit fel, så kan det vara mycket svårt att veta var man ska leta.

Ibland finns det tillräckligt med material för att man kan bilda sig en tillfredsställande uppfattning om hur det gick till. Det är t.ex. fallet med Maria Catarina Ahlfort som blev kär i gårdskarlen och gjordes arvlös för att hon vägrade gifta sig med den bokhållaren som föräldrarna hade utsett. Genom att leta i massor med gamla dokument – kyrkböcker, domböcker, bouppteckningar, testamenten, lantmätningsdokument m.m. – har jag lyckats få fram den rörande historien i sin helhet.

I andra fall ger sökandet bara en antydan om sanningen. Detta gäller många av frågorna som rör släktens ursprung: Varifrån kom Alfortsläkten ursprungligen? Var de verkligen franska hugenotter? Hur hamnade de i Sverige? Vem var skeppsbyggmästaren Alfort som först bosatte sig i Sverige, och hade kungen bjudit in honom eller kom han på eget initiativ? Vilket varv sökte han sig till?

Källor

De flesta av de dokument som visas här på sajten kommer från ArkivDigital – ett företag som skannat in kyrkböcker och andra dokument i färg och modern kvalité. Alla forskningsdata som uppges längst ner i levnadsbeskrivningarna är dokumentnummer som kan användas om man har tillgång till ArkivDigitals samling. Ibland har jag använt mig av Riksarkivets dokumentsamling, som innehåller många av de samma dokument, fast de har digitaliserats för länge sedan i svart-vitt, vilket inte alls ger samma upplevelse. Båda samlingarna har dock dokument som den andra inte har.

Det finns även en rad böcker som rör familjen. Mycket finns numera tillgängligt på nätet. Jag vill bara nämna ett par källor här som har varit av särskilt intresse för studiet av de äldre generationerna:

Om forskningsdata

Torpa församlings kyrkbok för åren 1746-1798. Kyrkböckerna i Torpa går tillbaka till 1665. Skannat av ArkivDigital.

Torpa församlings kyrkbok för åren 1746-1798. Kyrkböckerna i Torpa går tillbaka till 1665. Skannat av ArkivDigital.

Forskningsdataavsnitten hänvisar som sagt till ArkivDigitals dokumentsamling. Det rör sig främst om följande dokumenttyper:

  • f. = födelse- och dopböcker
  • g. = lysnings- och vigselböcker
  • d. = död- och begravningsböcker
  • bou. = bouppteckningar
  • husf. = husförhörslängder och församlingsböcker
  • fl. = flyttningslängder
  • mant. = mantalslängder
  • dopv. = dopböcker (dopvittnen)
  • domb. = domböcker
  • sock. = sockenstämmoprotokoll och annat som rör socknen
  • milit. = militaria (flottan och armén)
  • test. = testamenten
  • arv. = arvingar och släktingar som nämns i en bouppteckning

I husförhörslängder och församlingsböcker kan man läsa vem som bodde var, och dessa forskningsdata visar sålunda i vilka perioder personens vistelseort är känd. Notera att tiden då personen i fråga bodde hemma hos sina föräldrar normalt inte uppges, utan då får man helt enkelt kolla under föräldrarnas forskningsdata.

icon-check  24-07-2017

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *