De Gyllenståhlska fastigheterna – Dåtidens investeringar
Gabriel Gyllenståhl var mycket förmögen. Hans två äktenskap var förmånliga, men framförallt var han en mycket duktig investor. Det kan mycket väl ha varit en fördel för honom att inte vara belastad av tidigare adelsgenerationer och gods. Han var ny i adelsvärlden, och han förstod att utnyttja sin position till egen fördel. Han adlades mitt i en tid med kraftiga såkallade adelsreduktioner, vilket innebar att adeln måste lämna tillbaka stora delar av deras gods till kronan. Karl X Gustafs reduktioner drabbade adeln 1655 och 1670-1680, och sedan avlöstes de helt enkelt av Karl XI’s reduktioner 1680-1700. Många adelsfamiljer miste sålunda en stor del av deras inkomster under denna tid, och Gabriel Gyllenståhl, som inte drabbas av reduktionerna, lånade en rad av dem pengar och betalade deras skulder mot att de överlät gods till honom. På så sätt lyckades han köpa och överta mer än 60 säterier och gårdar, ofta från ekonomiskt pressade adelsfamiljer. Det var inte så att han själv bodde på gårdarna; tvärtom verkar han ha bott kvar på Södra Linnekulla genom alla åren. Det var även vanligt att byta en gård mot en annan, för egentligen spelade det ju inte så stor roll vilka gårdar man hade. Det var helt enkelt den tidens investeringar – för varje gård man ägde fick man inkomster från lantbruket.
Det är nästan omöjligt att överblicka de Gyllenståhlska fastigheterna, men några av dem kommer att uppräknas härnedan. Listan kommer att uppdateras efterhand som fler källor upptäcks.
Han bodde som sagt själv på Linnekulla i Torpa församling, som han övertog från sin svärmor när han gifte sig 1672. Sedan dröjde det några år innan han började köpa upp andra gårdar.
1678 köpte han en del av Högerås i Svinhults församling, som hans svärmoders syster Karin Armsköld varit delägare av, och 1679 lade han till Rås, grannen hemma i Torpa församling.
1680 utvidgade han sina besittningar kring Sommen ytterligare när han av Per Biälke och Märtha Sparre i Stockholm köpte säteriet Sommenäs i Tidersrums församling med dess underlydande gårdar Örsvik, Läpp, Kopperarp, Friggestorp, en sågkvarn, Björndal, Muletorp, torpet Öleby, Krogsfall och Baggängen, samt Ivranäs med Lökbäcken utjord på Aspanäset i Malexander församling, för totalt 6325 riksdaler silvermynt. Utjorden Lökbäcken ville han avsöndra, men det fick han inte, för Ivranäs var av så pass ringa värde för en bonde att det inte skulle vara möjligt för någon att leva där om de inte ens hade utjorden.
Snabbt efter köpte han Väsby i Eneby församling.
1680 hjälpte han sin svärmor få fäste på Aspa på Asby Udde som betalning för pengar som ägaren Christer Horn var skyldig henne sedan flera år. Kanske var det då som Gabriel fick idén att själv överta gods från ekonomiskt trängda godsägare.
Snart uppstod första ägotvisten mellan hans Björndal och granntorpet Kättestorp, samt mellan Björndal och Pinnarp, där Gabriel flera gånger välte en gärdesgård till grannens stora irritation. Han hade ju råd med rättegångar.
Han ägde även säterierna Somvik och Stjärnesand längre mot norr och Brevik på Torpön. Han låg i rättstvist med grannen Börshult på Torpön år 1700 därför att en bonde där hade huggit skog på Klovön som Gabriel tyckte sig veta hörde till Brevik, men som Börshults ägare tyckte att de ägde. Han vann första tvisten, fast i modern tid räknas ön till Börshult.
Stjärnesand. Foto: Esben Alfort 2019. 
Stjärnesand. Foto: Esben Alfort 2019.
1682 köpte han säteriet Aspanäs (el. Aspenäs), där Heliga Birgitta bott under en tid, och diverse hemman.
Aspanäs senare manbyggnad. Foto: Esben Alfort 2019. 
Utsikten från Aspanäs. Foto: Esben Alfort 2019. 
Birgittastugan flyttades från Aspanäs till Malexander på 1960-talet. 
Birgittastugan innan flytten från Aspanäs.
1683 bytte han till sig Järnbruket Börgöls Hammar, som Erik Alfort senare skulle komma att ärva, inkl. Rimshult och Härtorp i Risinge från familjen Drake mot Tokarp i Asby församling och hälften av Gunnarstorp i Säby församling. Samma år sålde han hälften av Börgöl till Louis de Geer d.y., inkl. torpen Rimshult, Härtorp och Aspetorp. De drev sålunda järnbruket tillsammans.
1685 köpte han Leddamålen, och 1687 bytte han Tovarp i Säby församling mot Spelhester, Brokafall och Kullatorp i Askeryd församling. Dessa torp är grannar till Skyttlingebäck, där hans barnbarn Maria Catharina Alfort senare skulle komma att bo. Samma år skrev han köpebrev till Börsjö Säteri med tre underlydande gårdar, men som så ofta blev det bråk med säljarens släktingar om rättigheten att sälja, och den här gången fick han lämna tillbaka köpebrevet; säljaren hade helt enkelt inte rätt att sälja fastigheten.
1688 köpte han Liljeholmen, Hårdaholmen och Fiskarp av Fru Margaretha Drake, som var tvungen att sälja då hon hade hamnat i ekonomiska problem. Han fick dem billigt mot att han betalade hennes skulder (läs mera här). 1689 köpte han även Lycke och Häggarp. Alla dessa gårdar (utom Fiskarp) skulle bli mycket viktiga för Alfortsläkten. Han bytte även Linnekulla och Hedingsmåla mot Boda i Säby församling och Bjärhult i Malexander församling som också hade tillhört fru Drake. Strax efter överlät han åtskilliga Hemman och Lägenheeter i Östergiöthelandh till landshövdingen Eric Lovisin, något som skulle leda till många års rättstvister med landshövdingens barn efter hans död då betalningen aldrig hade fullbordats.
1688 tog han även över Kuseboholm säteri med underlydande gårdar i Vårdnäs församling, då ägaren inte kunde betala sina skulder, och året därpå lade han till Unön mitt i sjön Stora Rängen, som han köpt av det närbelägna Säby Slott. Samma år inköpte han bl.a. säteriet Tidersrum i församlingen av samma namn av en arvinge i Stockholm, samt bytte till sig hemmanet Fall i Veta församling från Baron Christer Bonde. Han bytte även till sig Robert Ulfs Sorssenäs i Marbäcks församling mot Rosendal och Folkarp i Linderås församling. Samma år fick han äntligen köpa Börsjö Säteri med underlydande gårdar i Finspång. 1690 lade han till Månshult.
Ca. 1691 sålde han även sin hälft i Katrineholm i Marbäcks församling till Christer Bonde som han hade köpt på 1670- eller 1680-talet.
1692 köpte han hälften av Ysunda Hammar öster om Finspång med underlydande torp och hemman, trotts protester från säljarens barn. Han hade försökt köpa den under flera år.
1693 köpte han Aspetorp och Skellbäcke i Skedevi församling strax söder om Vingåker av Gustaf Ulfsparre.
1694 verkar han ha köpt Lotorps Bruk som han hade tvistat med om vattentillförseln därför att de konkurrerade med Gyllenståhls Börgöls Bruk. Lotorps ägare hade dött, och Gyllenståhl köpte bruket under protester från arvingarna.
Då ägaren av Säby Slott var skyldig Gabriel pengar, övertog han 1699 även gårdarna Nyamålen och Långedal i Vårdnäs församling som betalning, och 1700 köpte han tillsynes följande gårdar i Tidersrum församling: Tidersrum (fast det hade han ju redan – förmodligen köpte han en större del av gården), Storarp, Glaffebo, Farmarstorp och Kopprarp, samt Tovarp, Sunarp, Skinnerbo och Kulla i Säby församling. Dessutom verkar han ha köpt (eller sålt?) Bålegårds Somvik och Östanå Säteri i Åsbo församling. Han sades vid denna tid även äga Hemmingtorp, samt Broby i Torpa församling.
1702 sålde han Rås. Samma år uppstod en jättetvist mellan Gyllenståhlska Stjärnesand och grannen Basteberg.
1704 sålde han Kuseboholm Säteri med underlydande gårdar (Besebo, Kölebacken, Alesund, Gölarp, Skår, Stubbetorp, Målmo, Hymålen, Högemo, Ömelsbo, Långedal, Bavel i Vårdnäs församling och Pärsbo i Kinda församling) till Grevinnan Anna Maria Dahlberg.
Möjligen var Gabriel inte så förmögen mot slutet av livet som han hade varit tidigare. Han sålde en del gårdar och pantsatte andra, och arvingarna verkar inte ha fått samma rikedomar som han själv åtnjutit. Erik Alfort och hans fru ärver Liljeholmen, Hårdaholmen, Fiskarp, Häggarp och Arnäs i Torpa församling, samt Braskebo i Asby församling och Börgöls Hammare i Risinge församling.
Rekommenderat
Källor
Om hans fastighetsköp kan man läsa i domböckerna, där alla köp måste annonseras vid tre på varandra följande tingsrätter för att vara giltiga. Om det var någon släkting till säljaren som protesterade så kunde han eller hon köpa tillbaka gården till samma pris.
Även militära källor kan emellertid säga något om hans fastigheter, då han kunde värva soldater från sina många säterier. 1684 värvar Gabriel ryttare från åtminstone Linnekulla, Höglycke, Brevik, Nockebo, Hedingsmåla och Rås i Torpa församling, Tovarp, Kulla och Skinnerbo i Asby församling, Ivranäs, Idebo och Landsnäs i Malexander församling, Sänstorp, Hermansbo, Svenningeby och Sunstorp i Norra Vi församling, Bygdänna, Sevestorp, Erkeknoga, Kopprarp, Loberg, Eldsmåla, Tidersrum, Görarp, Lindsberg, Salvarp, Starkeryd och Hudda i Tidersrums församling och Väsby, Torp, Krogfall, Tjustad och Muletorp i Eneby församling. Han måste sålunda ha ägt alla dessa säterier och gårdar då.
∇
31-03-2021
Lämna ett svar