Alfortska öden / D1-grenen: Alfort i Eskilstuna / Frågor & mysterier / Kultur, samhälle och affärsliv / Rekommenderat

En flöjtspelande och vetgirig läkare

Adolf Fredrik Alfort & Wilhelmina Almroth


icon-male  Adolf Fredrik Alfort (8/11 1779 – 22/10 1854)
  D-grenen [1.2.11.3]
  Son till Friedrich Ahlfort & Helena Christina Ögnelodh
icon-location-arrow  Åsbo, Östergötland
  Stadsläkare i Eskilstuna, lasarettläkare, expeditionsläkare, fältläkare, överskeppsläkare, fattigläkare


  Christina ”Stina” Wilhelmina Almroth (26/12 1802 – 4/2 1853) (g. 5/12 1818 i Eskilstuna)
icon-home  Dotter till Sven Almroth & Anna Catharina Ekstrand
  Eskilstuna
  13 barn – Stamföräldrar åt D1-grenen


  Primärkällor
  25-03-2019


Ahlfort blir Alfort

Torpa var inte tillräckligt stort för Adolf Fredrik. Han bröt med familjetraditionerna och blev den första som tog släkten från sin vagga i Östergötland. Efter gymnasiet i Linköping blev han student i Uppsala 1798, disputerade 1800 pro exercitio, dvs. för övnings skull, blev medicinsk kandidat 1804, och tog medicinsk licentiatexamen året efter med avhandlingen Historia Galvanismi medicinæ adplicati om elektroterapins använding i sjukvården, som finns tillgänglig här icon-external-link. Han försvarade avhandlingen 4/12 1805 under namnet Adolphus Fridericus Alfort, och det kan mycket väl vara så att det var den latiniserade namnformen som fick honom att använda formen Alfort utan h, som sedan ärvdes av alla hans ättlingar.

Adolf Fredrik blir doktor. Stockholmsposten 27/6 1806.

Hans äldsta bror Gabriel Abraham försvann i utlandet under sin lärotid i flottan på tidigt 1790-tal. Det var han som skulle varit familjens huvudman – den som skulle ärva Hårdaholmen. Sedan blev det näste bror, hovrättsauskultanten Carl Henric som skulle ärva. Han hade rest till Uppsala tillsammans med Adolf Fredrik och hade fått sin utbildning, men 1805 drunknade han tragiskt i Stockholms Ström. Plötsligt stod altså Adolf Fredrik med det ärofulla men tunga arvet. Han tänkte emellertid inte återvända till lilla Blåvik, så han hyrde ut gården till sin kusin Carl Gustaf som hade gift sig med hans syster.

Själv blev han en Dr. Strandbergs amanusensis på hospitalet och lärde sig på så sätt den praktiska delen av läkaryrket. Han blev doktor i Uppsala 13/6 1806 och magister i kirurgi i Stockholm 2/2 1807, och fick då till en början jobba som fattigläkare i Stockholm. Men han hade större planer.

Läkaren Adolf Fredrik Alfort (1779-1854) [1.2.11.3], som införde namnformen Alfort utan h. Namnteckning från 1823.

Adolf Fredriks namnteckning 1823.

5/8 1801 uppger tidningen Dagligt Allehanda att Candidat Ahlfort anlänt till Stockholm som resande, där han inhysts på dåvarande Hornsgatan 161. 29/12 1802 är han återigen i stan, då på Östra Bangränd 51. Då kallas han av misstag Candidaten Olof Alfort från Upsala. Så småningom kom han att skapa sig ett namn som folk kände igen.


Belägrad av Napoleons styrkor

Trots att Adolf Fredrik blev släktens första läkare och på så sätt får betraktas som lite av en mönsterbrytare, så var han ändå inte helt så olik sina förfäder som man kanske skulle tro. Även han var nämligen aktiv i militären precis som sin far, farfar och farfars far. Samma år som han blivit färdigutbildad som kirurg, skickades han sålunda till Pommern som fältläkare åt Dalregementet under ett svenskt fälttåg mot Napoleons styrkor.

Adolf Fredrik som regementsläkare i Dalregementet på pommerska fälttåget 1807.

Dr Allfort på resa från Stralsund i fint sällskap. Inrikes Tidningar 12/5 1807.

Svenska staden Stralsund hade varit belägrad under två månader från 30 januari till 29 mars 1807, men fransmännen kunde inte hindra svenskarna från att ta in förstärkningar sjövägen. Napoleon slogs dessutom på många andra fronter, så d. 29 mars beordrades ledaren av belägringen till Polen för att hjälpa till vid ett annat slag, och då anföll svenskarna de franska trupperna med stor framgång. Svenskarna besegrades dock senare i slaget vid Belling d. 16 april. Tack vare fransmännens behov av sina soldater mot ryssar och preusser så lyckades man emellertid få till stånd ett vapenstillestånd. D. 29 april hade villkoren för detta avtal förhandlats på plats. Samma dag reste Adolf Fredrik till Stralsund för att behandla de sårade. Där ersatte han ordinarie regementsläkaren Samuel Kinmansson (1771-1824).
D. 2 maj avseglade han från Ystad, enligt en notis i Inrikes Tidningar. Denna notis är förövrigt en av de få platserna där namnformen Allfort förekommer ända in på 1800-talet. D. 19 juni gjordes mönstring av svenska trupperna, inkl. Adolf Fredrik, i staden Grimmen söder om Stralsund. D. 10 juni hade generallöjtnanten Fabien Wrede skrivit ett notat där det bl.a. står att det just då fanns följande på plats förutom befäl och stabsbetjänter:
…Trumslagare 8 (af hvilka 7 närvarande och 1 sjuk i qvarteret), clarinetteblåsare med rotelön 4, corporaler och soldater närvarande 558, sjuka där i qvarteren 14, dito på lazarettet i Stralsund 2, commenderade på canonsluparne 5, ansedde ej kunna gå i fält men nyttjas till handräckning i garnision 3, förafskedade med anmälan till underhåll 3, dito utan underhåll 7, wacante 8, tillsammans 600…
De 17 sjuka blev antagligen omhändertagna av Adolf Fredrik.
Kung Gustaf IV Adolf hade personligen anlänt i Stralsund d. 12 maj. Han vägrade erkänna vapenstilleståndet, som han följaktligen upphävde d. 3 juli. Fransmännen anföll därför igen d. 24 juli, och exakt en månad senare var svenskarna tvungna att överge staden till fransmännen.
Adolf Fredrik verkar ha klarat sitt ”vikariejobb” bra, för efter fälttåget i Pommern anlitades han som militärläkare i Stockholm, och redan året efter erhöll han titel av överläkare vid svenska flottan i Nordsjön, där han 1808 var om bord på fregatten Fröja i Göteborg. Snart drabbades han dock själv av en allvarlig nervfeber (tyfus), som gjorde att han skickades till Karlskrona, där han tvingades stanna till oktober 1809.

Vetenskapliga expeditioner

En annan sak som Adolf Fredrik hade gemensamt med sin far Gabriel Ahlfort var att han besökte många fjärran länder, fast med annat syfte.

1810 skaffade han praxis i Göteborg, och i september 1811 vet vi att han flyttade till Fru Björnbergs hus vid Smala Vägen, 1 trappa upp (Aftonbladet 30/9 1811), väster om Järntorget.

Kanske gick inte praxisen helt så bra som han hade tänkt sig, eller så var han uttråkad, för året efter reste han till St. Petersburg. Antingen var han helt enkelt sugen på upplevelser, eller så uppsökte han medvetet den tyske biologen Georg Wilhelm Freyreiss (1789-1825) som bodde där 1809-1812, och som då planerade en vetenskaplig expedition till Brasilien. Hursomhelst så kunde de inte undvika att träffas när han väl var där.

Grigory Langsdorff ca. 1848. National Museum of Rio de Janeiro.

1812 gav sig Freyreiss i väg mot Brasilien tillsammans med den nyutnämnde ryske generalkonsulen i Brasilien, tysk-ryske naturforskaren Grigory Langsdorff (1774-1852), som redan hade varit på flera långa expeditioner, främst i Arktis. Emellertid så drabbades de omedelbart av ett kraftigt stormväder så de var tvungna att övervintra i Karlshamn. Medan de var där passade Freyreiss på att åka till Stockholm och Uppsala där han uppsökte svenska kolleger, bl.a. Carl Peter Thunberg icon-external-link , som sedan kom att publicera hans rön.

Adolf Fredrik anlitades som skeppsläkare på en privat expedition till Brasilien och Ostindien just vid denna tid, och det verkar mycket sannolikt att det var Freyreiss och Langsdorffs expedition som han följde med på. Vi vet inte om Adolf Fredrik var med på expeditionen från början eller om han steg på under vintern i Sverige, men man skulle ju kunna tänkta sig att det var han som förmedlade kontakten till de svenska naturforskarna i Stockholm och Uppsala som han kände sedan tidigare.

Mest sannolikt är dock att han först reste på en oss okänd ostindisk expedition, som då antagligen måste ha genomförts under åren 1812-1813, och att han sedan anslöt till brasilianska expeditionen. Vi vet tyvärr mycket lite om den ostindiska expeditionen, förutom att han tycks ha besökt Mauritius (Île de France). Vi vet nämligen att hans klasskamrat från skolan (se doktorsutnämningen ovan) och kollega Magnus Martin af Pontin, som var medicinalråd och senare blev kunglig livmedikus, fick ta del av det insamlade materialet, bl.a. en kameleont som Adolf Fredrik fått av en guvernör där, och som af Pontin skrev en betydande avhandling om.

Denna Kameleont hade, jemte åtskilliga lefvande fogelarter, samt en vacker samling växter och Conchylier från Brasilien, blifvit hemförd af nuvarande fristads- och lasarettsläkaren i Eskilstuna doktor Alfort, som fått den af Engelska guvernören Farquahr, på Isle de France, vid Afrikanska kusten (…)

Detta tycks bekräfta att han kommit från Mauritius via Brasilien.

Kameleonten var ett rätt okänt djur i Sverige vid den här tiden, och denna individ var viktig för vetenskapen. Pontin upptäckte genom sina studier av den att kameleonter byter färg efter sina omgivningar.

Aftonbladet 12/4 1843.

På Brasilianska expeditionen samlade Adolf Fredrik in exotiska växter, insekter, konkylier och fossiler. Vissa av Dr Alforts insamlade växter finns kvar på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm icon-external-link (Stifftia chrysantha, Tibouchina granulosa, Sargassum natans, Lygodium volubile, Pleopeltis pleopeltifolia). De är insamlade i östra Brasilien, och i vissa fall vet vi mer exakt att de hittades i trakten kring Rio de Janeiro, i staten Minas Gerais. Alla arterna verkar finnas i kusttrakterna kring Rio de Janeiro.

Stensöteväxten Pleopeltis pleopeltifolia, insamlad av Adolf Fredrik Alfort i östra Brasilien. Naturhistoriska Riksmuseet.

Lars Hollberg

Lars Hollberg

En del av sina samlingar skänkte han till institutioner, och en del till privata som vi har sett, bl.a. insekter till kollegan Lars Hollberg (1768-1823) från Göteborg, som var överfältläkare och stads- och lasarettsläkare i Borås, och förmodligen en av Adolf Fredriks goda vänner. Hollberg var trots att han inte hade någon egentlig läkarexamen vida känd för sina ovanligt goda läkaregenskaper och inte minst som kirurg, men precis som Adolf Fredrik hade han också ett stort biologiskt intresse. Han bidrog flitigt till forskningen och grundade ett naturkabinett på Beateberg söder om Vänersborg där man kunde uppleva musselskal, växter, insekter, fiskar och mineraler från när och fjärran, bl.a. Västindien och Sydostasien. Efter Hollbergs död såldes hans samling på auktion i Göteborg. Adolf Fredriks son Sven bodde för övrigt i Vänersborg 1859-1862.

Freyreiss var främst ornitolog och djurkonservator, men i Brasilien studerade han även indianernas språk och seder, något som med säkerhet också skulle ha intresserat Adolf Fredrik, som har beskrivits i Adolph Törneros’ brev som en nyfiken och lärd liten man som samlade på sig kuriosa och förde djupa samtal om musik och språk med sina kultiverade vänner (se nedan). Han hade även ett stort intresse av naturen och var bl.a. ledamot av Svenska Trädgårdsföreningens styrelse (förmodligen som kassör – hans årsredovisningar har bevarats). Han tilldelades till och med Trädgårdsföreningens medalj 1851. Tyvärr vet vi inte varför han fick den, men man kan ju tänka sig att föreningen säkert har fått både växter och kunskap av honom tack vare hans expeditioner.

Post och Inrikes Tidningar 28/2 1851.

Expeditionen började i Rio de Janeiro d. 29 augusti 1813. D. 29 juni seglade de över viken till Porto da Estrela, en numera försvunnen stad som har lämnats åt naturen. Freyreiss skilde sig tidigt från Langsdorff och reste i stället med geologen och chefen för de brasilianska bergverken W. von Eschwege. I juli 1814 började de en expedition in i Minas Gerais’ inland. Här tycks inte Adolf Fredrik ha varit med, så förmodligen följde han i stället med Langsdorff, som köpte en gård kallad Mandioca i norra Rio de Janeiro, där han insamlade växter, djur och mineral tillsammans med andra naturforskare, bl.a. Johann Baptist von Spix (1781-1826) och Carl Friedrich Philipp von Martius (1794-1868). Senare reste även Langsdorff på långa expeditioner till statens inland, bl.a. 1816-1820 tillsammans med den franske naturforskaren Augustin Saint-Hilaire (1779-1853), som verkar ha varit med ända från 1813.

Mandioca på en målning av Th. Ender 1817-1818.

Med hjälp av bergssilhouetterna på målningen ovan har jag kommit fram till att den skulle kunna vara målad exakt på denna plats i Raiz da Serra norr om Rio de Janeiroicon-map-marker. Huset som syns på bilden skulle mycket väl kunna vara resterna av Langsdorffs gård Mandioca. Enstaka fönster verkar till och med ha bevarats. Den lilla ån finns kvar, fast den numera är dold under gatan.

Resterna av Langsdorffs gård Mandioca 2011? Google.

(Området har dock byggts om kraftigt under de senare åren, så det är svårt att vara säker på om det verkligen är rätt hus. Bilden är tagen 2011 när huset just byggts om – så här såg det ut 2010icon-map-marker).

I maj 1815 anlände Adolf Fredrik via Västindien till staden Havre-de-Grace i amerikanska Maryland efter en fullbordad expedition. Därifrån reste han till Paris, där han besökte botaniska museet som verkar ha hjälpt honom att artsbestämma en av de insamlade växterna (Tibouchina granulosa). I november samma år reste han via Norge hem till Göteborg.


Stadsläkare i Eskilstuna

1816 flyttade Adolf Fredrik till Eskilstuna, där han fr.o.m. d. 11/3 det året kunde kalla sig stadsläkare (och fristadsläkare). Detta gjorde honom berättigad till livslång pension. Han blev stadens lasarettläkare.
Köpmangatan i Eskilstuna 1973. Byggnaden som hyste El-Byrån var tidigare Adolf Fredriks hem. Huset härrör från 1700-tallet. Grannen med kvisten var stadens förstea apotek, byggt i senempirestil. Fotograf Lars Mårdbrandt.

Köpmangatan i Eskilstuna 1973. Byggnaden som hyste El-Byrån var tidigare Adolf Fredriks hem. Huset härrör från 1700-tallet. Grannen med kvisten var stadens första apotek, byggt i senempirestil. Fotograf Lars Mårdbrandt.

Adolf Fredriks hem i Eskilstuna i dag. Kvistarna har tillkommit senare.

Adolf Fredriks hem i Eskilstuna i dag. Kvistarna har tillkommit senare. Foto: Esben Alfort 2014.

Han hyrde in sig hos rådman Sven Almroths änka Anna Cathrina Ekstrand, där han träffade deras 14-åriga dotter Christina ”Stina” Wilhelmina Almroth. Hon hade mist sin pappa när hon var helt liten, och hon hade dessutom varit sjuk i ett par år och hade därför kommit efter med bibelläsningen. Adolf Fredrik har säkert varit ett stort stöd för henne, och kanske även hjälpt henne bli av med en allvarlig sjukdom. Hursomhelst så frisknade hon till igen. Han var ännu ogift, och trots hans höga ålder (39 år) gifte de sig 1818, strax innan hon fyllt 17 år.

Prästen tog honom på hans hedersord, men ville ändå inte ansvara gentemot Gud ifall det skulle visa sig att han redan var gift:
Bona fide til Mannens Ärlighet lyses för Honom til Äktenskap utan at jag äger annat Betyg om Des äktenskapsledighet ën Des gifna Försäkran derom; jag tänker, at i händelse af bedrägeri och mit äfventyr dervid, skal Mannen i al tid [?] för sin falskhet. Vare denna Antekning mig til minnes, tröst och ursäkt i sådant fall. Hemma hos Fru Almroth fick jag d. 17 Novbr. Förnimma så väl Flickans, som Moderns fulla bifall til Giftermålet, äfvenså läste jag bref ifrån Farbrodr. Doct. Nils Almroth med fullt bifall härtil.
Adolf Fredrik og Christina Wilhelminas vigsel 1818. Prästen tog honom på hans hedersord, men ville ändå inte ansvara överför Gud om det visade sig at Adolf Fredrik redan var gift: Bona fide til Mannens Ärlighet lyses för Honom til Äktenskap utan at jag äger annat Betyg om Des äktenskapsledighet ën Des gifna Försäkran derom; jag tänker, at i händelse af bedrägeri och mit äfventyr dervid, skal Mannen i al tid [?] för sin falskhet. Vare denna Antekning mig til minnes, tröst och ursäkt i sådant fall. Hemma hos Fru Almroth fick jag d. 17 Novbr. Förnimma så väl Flickans, som Moderns fulla bifall til Giftermålet, äfvenså läste jag bref ifrån Farbrodr. Doct. Nils Almroth med fullt bifall härtil. Eskilstuna församling.

Adolf Fredrik og Wilhelminas vigsel 1818. Eskilstuna församling.

Från 1821 var han ledamot av Svenska Läkaresällskapet. Jobbet som stadsläkare i Eskilstuna behöll han nästan livet ut, officiellt till 1850. De bodde kvar hos hennes mamma ett tag, men 1822 flyttade svärmor ut och Adolf Fredrik köpte både gården 26-27 och 28 och hyrde ut några av våningarna. Innan 1848 flyttade de emellertid till Avesta, och senare till Örebro, innan de slutligen hamnade i Stockholm.

Adolf Fredriks namnteckning 1836 när svärmodern gått bort.


Behandlingar och läkeverksamhet

Lasarettet på Köpmangatan – det huset som numera kallas Gula Villanicon-map-marker – byggdes på 1840-talet.

Köpmangatan i Eskilstuna på 1860-talet, med lasarettet i mitten. Källa: Eskilstuna.se.

Om Adolf Fredriks läkeverksamhet vet vi t.ex. att han använde såkallad falsk kinarot som botmedel mot syfilis. I berättelsen för Eskilstuna Lazarett 1824-1825 beskriver han själv sina patienter. De kom med arbetsskador (kvarnhjul och järnhammare var farliga), vådaskott, voldsskador, olyckor, benbrott, bensjukdomar m.m. och blev helt friska av behandlingarna.

Från Bibliothek for Læger

Från Bibliothek for Læger.

Adolf Fredrik utförde koppvaccinationer i Eskilstuna.

Adolf Fredrik utförde koppvaccinationer i Eskilstuna.

Adolf Fredriks egen behandlingsnotis ca. 1825.

Adolf Fredriks egen behandlingsnotis ca. 1825.

Adolf Fredriks leverne beskrivs i ett medicinskt uppslagsverk utgivet i Köpenhamn 1830 icon-external-link, där man även kan läsa om hans utgivna medicinska artiklar.

Aftonbladet 11/9 1834.

Eskilstuna Tidning 17/2 1838.


Familj

Adolf Fredrik och Wilhelmina fick inte mindre än 13 barn, varav många dock dog tidigt. Alla hans söner blev antingen järnhandlare eller bokhållare, utom den äldsta, som gick i faderns fotspår och blev farmaceut och sedan stadsläkare i Eskilstuna precis som sin pappa. Flera av barnen höll ihop hela livet. Michaëls järnhandelshem hyste också en rad bokhållare, och bland dem var hans två yngre bröder, Svenoch Oscar. Huset styrdes av hushållerskan mamsell Lovisa Hultman, som var 12 år äldre än herren i huset. När Oscar gifte sig och fick egen bostad, flyttade Sven med honom. Wilhelmina fick sitt första barn som 17-åring och dog när hon var 50 år gammal. Året därpå dog den mycket äldre Adolf Fredrik i tuberkulos (tärsot), 74 år gammal.

Charlotta dör när hon är 14 månader gammal av hjertsprång, och Friderica dör som helt liten av okänd orsak. Amalia Hildegard Catharina dör i tyfus som 5-åring, och Bernhard Axel Constantin dör som liten av slag. Axel Bernhard dör som 2-åring av kikhosta.

Trots att han lämnar Östergötland, fortsätter Adolf Fredrik äga en del av gården Hårdaholmen i hemtrakten.

Köpmangatan 60 i Eskilstuna. Foto: Esben Alfort 2014.

Köpmangatan i Eskilstuna någon gång mellan 1966 och 1973.

Av någon anledning är inte familjen registrerad i Eskilstuna under åren 1832-1835, fastän Adolf Fredrik står som ägare av fastigheten. 1837 kan man läsa i tidningen om en flyttning på adressen, men det framgår inte vem det är som flyttar, och kyrkböckerna visar tydligt att familjen bor kvar i samma hus, ursprungligen med numren 26-27, men från 1843 omnumrerat 49-50.

Gård 49 & 50 Eskilstuna 1843. Källa: Eskilstuna.se.

Förmodligen var det sålunda någon hyresgäst som flyttade därifrån.

Eskilstuna Tidning 29/4 1837.

1838 har han en mindre byggnad till salu.

Eskilstuna Tidning 26/5 1838.

Kanske var det någon av dessa kvinnor som köpte boden.

Eskilstuna Weckoblad 2/5 1840.

1840 hittas några tappade lås på Doktor Alforts gård, i åkanten. Det är oklart hur ån kunde gå vid hans gård?

Eskilstuna Weckoblad 11/7 1840.

Eskilstuna Weckoblad 3/10 1840.


Pygmæus Alfort

Adolf Törneros var en av Adolf Fredrik Alforts goda vänner.

Den berömde brevskrivaren Adolph Törneros var god vän av Adolf Fredrik och skrev både till och om honom i sina brev och reseskildringar. Läs några intressanta utdrag här som berättar mycket om hur Adolf Fredrik var som människa.

Adolf Fredrik spelade flöjt, och hans musikalitet kom de nödlidande i Dalarna till godo 1838 när han skänkte inkomsterna från en välgörenhetssoiré i Eskilstuna till dem.

Eskilstuna Tidning 19/5 1838.

Tidning för Stora Kopparbergs Län 25/5 1838.

Kanske hade han fortfarande vänner i Dalarna sedan kriget i Pommern då han varit fältläkare åt Dalregementet? Hursomhelst så tyckte Adolph Törneros tydligen att han spelade mera snabbt än vackert… åtminstone på deras repetitioner.


Egen sjukdom

1844 får han på egen förfrågan en temporär förmyndare. Orsaken lär vara att han insjuknat och kände sig oförmögen att göra sitt jobb.

Post och Inrikes Tidningar 22/1 1844.

Sjukdomen släpper honom tydligen aldrig igen, utan han är tvungen att överlåta sitt arbete till unge kollegan Doktor Malm, som sedan jobbar så hårt att även han insjuknar, så 1849 står staden plötsligt utan läkarvård.

Arbogabladet 2/2 1849.

1852 ansöker Adolf Fredrik att få behålla sin lön som pension efter avskedstagandet, och detta godkänns året efter.

Post och Inrikes Tidningar 5/12 1853.

Då har hans hustru redan gått bort, endast 50 år gammal.

Post och Inrikes Tidningar 11/2 1853.

Året efter dör han slutligen själv av såkallad tärsot, förmodligen ganska utsliten av allt arbete.

Aftonbladet 3/11 1854.

Post- och Inrikes Tidningar 28/11 1854.


Inrikesresor

25/7 1820 uppger Dagligt Allehanda att han anlänt som resande till Stockholm, där han bor i Salviigränd (hus 8) i Gamla Stan (hörnet mot Myntgatan). 30/6 1823 inhyses han på Stadssmedjegatan (hus 6), kv. Lychaon (nuvarande Västerlånggatan mellan Klockgjutargränd och Kolmätargränd). 11/5 1824 anländer Doctorinnan Ahlfort från Eskilstuna och bor då i kv. Icarus vid Munkbrogatan. 2/9 1824 är han återigen inhyst i huset i Salviigränd. 24/10 1836 inhyses han på Storkyrkobrinken (hus 12). 16/7 1839 bor doktorinnan i huset på hörnet Ankargränd/Trångsund (hus 3) i Gamla Stan (norra sidan). 9/9 1846, 30/7 1847, 24/9 1850 och 18/9 1851 inhyses den då antagligen sjuklige doktorn i Stora Nygatan (hus 9).


Adolf Fredriks bouppteckning.

Wilhelminas bouppteckning.


Dopnotiser

Nils Wilhelm Almroth

Kemist Nils Wilhelm Almroth (1797-1852)

Det var knappast någon slump att Adolf Fredrik inackorderades hos familjen Almroth; Wilhelminas bortgångne far Sven Almroth var medan han var i livet rådman i Eskilstuna, och hans bror Nils Almroth var stadsläkare i Stockholm. Nils’ son Nils Wilhelm Almroth (1797-1852) blev berömd kemist och fick en av Carl von Linnés elever som svärfar. Han var överdirektör för Sveriges Myntverk och medlem av Vetenskapernas Akademi från 1825.

Kungens livläkare, M. M. af Pontin.

De kände också andra berömda kemister och läkare. I 1822 träffar vi sålunda kungens livläkare M. M. af Pontin, som jobbade ihop med J. J. Berzelius, som betraktas som en av den moderna kemins upphovsmän, och som var Adolf Fredriks klasskamrat från skolan i Linköping. Prosten Seth Wallquist, som var dopvittne 1823, var bror till biskop Olof Wallquist och far till Elof Wallquist (1797-1857), som också var kemist och medlem av Vetenskapernas Akademi från 1852.

Seth Wallqvist hänvisar till Doctorn Alforts attest om en patients mentala hälsa.

Seth Wallqvist hänvisar till Doctorn Alforts attest om en patients mentala hälsa.

Biskop Olof Wallquist.

Biskop Olof Wallquist.

Adolf Fredrik och Wilhelmina umgicks överhuvudtaget de lärda kretsarna i Eskilstuna. Det är sålunda inte familjemedlemmar som dyker upp på dopen; de bor långt därifrån och lever helt andra liv. 1820 träffar vi i stället familjerna Hallenius och Galléen, som var bland de mest betydelsefulla i Eskilstuna. Det var Olof Galléen som grundade lasarettet där Adolf Fredrik jobbade.

Johan Gustaf Sergell.

Johan Gustaf Sergell.

1826 träffar vi ägaren av Spånga Säteri, Johan Gustaf Sergel (1792-1858), som var oäkta son av bildhuggare, professor och ceremonimästare vid hovet Johan Tobias Sergell, adlad Sergel, som Sergels torg har uppkallats efter. Då han aldrig gifte sig, gjorde han sonen till sin legitima arvinge och efterföljare på säteriet.

 

Nils Philips dop i Eskilstuna 1820. Vittnen: StadsPhysicus i Stockholm, Doctor Nils Almroth och Enkefru Anna Almroth, Professorn, Doctor Eric St. Bogman och Fru Commerce Rådinnan Brita Soph. Galléen, och BruksPatronen Jan Philip Halenius och Fröken Gustava Nordewall, Lieutenanten Sven Almroth och Demoiselle M. Chr. Hedendahl på Lagersberg. Eskilstuna församling

Nils Philips dop i Eskilstuna 1820. Vittnen: StadsPhysicus i Stockholm, Doctor Nils Almroth och Enkefru Anna Almroth, Professorn, Doctor Eric St. Bogman och Fru Commerce Rådinnan Brita Soph. Galléen, och BruksPatronen Jan Philip Halenius och Fröken Gustava Nordewall, Lieutenanten Sven Almroth och Demoiselle M. Chr. Hedendahl på Lagersberg. Eskilstuna församling.

<strong>Adelaide Wilhelmina Marias</strong> dop 1822. Vittnen: <em>Konungens Lifmedicus, Assessorn och Riddaren, Doctor M.M. af Pontin och Hans Fru i Stockholm, Directeuren Christ. Zetterberg och Hans Fru i Staden.</em> Eskilstuna församling.

Adelaide Wilhelmina Marias dop 1822. Vittnen: Konungens Lifmedicus, Assessorn och Riddaren, Doctor M.M. af Pontin och Hans Fru i Stockholm, Directeuren Christ. Zetterberg och Hans Fru i Staden. Eskilstuna församling.

Josephinas dop 1823. Vittnen: Fabriqueuren Olof Lind i Stockholm och dess Hustru Brita Ekstrand, förestälde af Prosten Wallquist och Enkefru Almroth, Capitainen Eskil Nordvall och Demoiselle Wilhelmina Sahlén på Spånga i Ärla Sokn. Eskilstuna församling.

Josephinas dop 1823. Vittnen: Fabriqueuren Olof Lind i Stockholm och dess Hustru Brita Ekstrand, förestälde af Prosten Wallquist och Enkefru Almroth, Capitainen Eskil Nordvall och Demoiselle Wilhelmina Sahlén på Spånga i Ärla Sokn. Eskilstuna församling.

Tvillingparet Charlotta og Fridericas dop 1824. Vittnen: Capitainen J.O. Ekenstam på Wäsby, Tumbo Sokn samt dess Fru … [Maria Catharina] Roos, KronoBefallningsmann. Corn. Kramer på Årby och Des k. Maka, Johanna Chr. Julius, Capitainen Joh. Adolf Elgenstjerna och Demois. Erica El. Höjen hos Hr CommerceRåd. Galléen, Lieutenanten Leonh. Zach. Wamberg och Demois. Emilie Bogman på Stensberg. Eskilstuna församling.

Tvillingparet Charlotta och Fridericas dop 1824. Vittnen: Capitainen J.O. Ekenstam på Wäsby, Tumbo Sokn samt dess Fru … [Maria Catharina] Roos, KronoBefallningsmann. Corn. Kramer på Årby och Des k. Maka, Johanna Chr. Julius, Capitainen Joh. Adolf Elgenstjerna och Demois. Erica El. Höjen hos Hr CommerceRåd. Galléen, Lieutenanten Leonh. Zach. Wamberg och Demois. Emilie Bogman på Stensberg. Eskilstuna församling.

Olivias dop 1826. Vittnen: Herr J.G. Sergell och dess k. Maka på Spånga i Ärla, Hr Geschwornen Eman. Rothoff och dess k. Maka, Hedv. B. Wallquist i Fristaden, Provisorn Carl G. Almgrén och Demois. Maria Catharina Westerberg, bägge i Gamla Staden. Eskilstuna församling.

Olivias dop 1826. Vittnen: Herr J.G. Sergell och dess k. Maka på Spånga i Ärla, Hr Geschwornen Eman. Rothoff och dess k. Maka, Hedv. B. Wallquist i Fristaden, Provisorn Carl G. Almgrén och Demois. Maria Catharina Westerberg, bägge i Gamla Staden. Eskilstuna församling.

Samma år är också Emanuel Rothoff vittne. Han jobbade med gruvdrift, upptäckte mineralet rothoffit och utvecklade den speciella cement med alunskiffer som användes när man byggde Göta Kanal. Han var medlem av Vetenskapernas Akademi från 1815 och kom till Eskilstuna 1820, där han gifte sig med Hedvig Beata Wallquist, en dotter till ovannämnde Seth Wallquist. Emanuel Rothoff adlades 1831.

1827 är både Eskilstunas borgmästarpar och vice borgmästaren i drottningens livgeding vittnen. Johan Abraham Andberg var borgmästare för både Eskilstuna och Torshälla, som sålunda var i ”personalunion”. Efter hans död övertog Fredrik Wilhelm Strandberg posten. Båda är dom dopvittnen detta år. Samma dag träffar vi även Adolf Fredriks lillasyster Catharina Alfort och hennes man, repslagaren Johan Gustaf Thim. Äntligen finns där lantmätaren Fredrik Wilhelm Mossberg.

Amalia Hildegard Catharinas dop 1827. Vittnen: Herr Borgmästaren Abr. Andberg och Fru Borgmästarinnan Fallén, född Gahn, Repslagarn Joh. Gust. Thim och dess Hust. Catharina Alfort i Stockholm, vice Häradshöfdingen Frid. Wilh. Strandberg, Demois. Eva Sophia Borkman, Ingenieur Frid. Mossberg och Demois. Chr. Aug. Höjer i Eskilstuna. Eskilstuna församling.

Amalia Hildegard Catharinas dop 1827. Vittnen: Herr Borgmästaren Abr. Andberg och Fru Borgmästarinnan Fallén, född Gahn, Repslagarn Joh. Gust. Thim och dess Hust. Catharina Alfort i Stockholm, vice Häradshöfdingen Frid. Wilh. Strandberg, Demois. Eva Sophia Borkman, Ingenieur Frid. Mossberg och Demois. Chr. Aug. Höjer i Eskilstuna. Eskilstuna församling.

Michaëls dop 1829. Vittnen: Herr Majoren Gyllenberg på Rossvik i Husby med Fru, Herr Adv.Fiscalen Risell på Thorsborga i Stenquista med Fru, Lieutenanten M.G. Crælius, som åtföljer Häradshöfd. Strandberg och Demois. Adelaide Nernst på Årby, Herr Capitainen … Cronstrand, boende i Thorshälla, Herr Borgmästar Andbergs Fru, Soph. Holm, Herr Ingenieur Fridr. Mossberg i Eskilstuna, Prov. Läkar. Herr Doctor Hartmans Fru, Carolina Chr. Stjernstén, Academie Adjuncten Hr Adolf Törneros och Fost. Dotteren Albertina Rosenberg hos Directeur Zetterberg i Eskilstuna. Hertil kommer en indskudt linje: BergsRådet (?) Rothoff och Prostina. Christ. El. Wallquist f. Strang. Eskilstuna församling.

Michaëls dop 1829. Vittnen: Herr Majoren Gyllenberg på Rossvik i Husby med Fru, Herr Adv.Fiscalen Risell på Thorsborga i Stenquista med Fru, Lieutenanten M.G. Crælius, som åtföljer Häradshöfd. Strandberg och Demois. Adelaide Nernst på Årby, Herr Capitainen … Cronstrand, boende i Thorshälla, Herr Borgmästar Andbergs Fru, Soph. Holm, Herr Ingenieur Fridr. Mossberg i Eskilstuna, Prov. Läkar. Herr Doctor Hartmans Fru, Carolina Chr. Stjernstén, Academie Adjuncten Hr Adolf Törneros och Fost. Dotteren Albertina Rosenberg hos Directeur Zetterberg i Eskilstuna. [BergsRådet (?) Rothoff och Prostina. Christ. El. Wallquist f. Strang]. Eskilstuna församling.

Karl Johan Hartman

Karl Johan Hartman

Löjtnanten Gabriel Magnus Bernhard Crælius (1794-1842), som omnämns 1829, föddes på säteriet Hagelsrum i Kalmar Län, var student i Uppsala från 1810 och blev domare. Doktor Karl Johan Hartman (1790-1849) var läkare och botaniker med utbildning från Uppsala 1822. Från 1828 var han provinsialläkare i Eskilstuna. Han reste mycket i Norden för att studera floran, och hans böcker om botanik fick stor utbredning i Sverige. Han bidrog därför i mycket hög grad till biologiämnets utveckling i Sverige.

Dessutom träffar vi vännen Adolf Törneros (1794-1839), som var filolog, universitetslärare (i latin och estetik) och humanist, och inte minst en fantastisk brevskrivare. Hans brev till och om Adolf Fredrik Alfort är härlig läsning som berättar mycket om Adolf Fredrik.

Fru Direktör Zetterberg

Fru Direktör Zetterberg

Direktör Christoffer Zetterberg (1775-1852), som också är där 1829, var en duktig knivsmed och järnmanufakturhandlare som tillsammans med sin hustru Johanna ”Jeanette” byggde upp en förmögenhet genom att bl.a. framställa sablar och floretter åt svenska armén genom 50 år. Många av dessa pengar donerades till välgörenhet i Eskilstuna. Förmodligen var dessa människor viktiga förebilder åt Adolf Fredriks söner, varav två blev järnmanufakturhandlare.

Löjtnant Gustaf Segerdahl (1803-1891) blev skogsämbetsman och lantmätare. Han undervisade i skogsbruk i Sverige och Finland och blev chef för Skogsinstitutet och Skogsstaten, och var på så sätt betydande för det svenska skogsbrukets inrättande. Ferdinand Mossberg var också lantmätare.

1831 är hovjägarmästare Johan Daniel Granath dopvittne. Vi träffar även Sven August Hallström (1802-1881), som var borgmästare i Eskilstuna och dessutom riksdagsman.

1838 introduceras familjen Wachtmeister i kretsen af dopvittnen. Grevinnan Charlotta Margareta Christina Wachtmeister var gift med baron Bleckert Gustaf Vilhelm Wachtmeister till Björkö. Anna Magdalena Sophia Charlotta och Lovisa Hedvig Elisabeth var deras döttrar. Sistnämnda gifte sig med löjtnanten Carl Gustaf Granath, en son till ovannämnde hovjägarmästaren Johan Daniel Granath.

Bernhard Axel Constantins dop 1830. Vittnen: Herr Grossh., Lieutenanten och Riddaren … Palm och dess Fru, … Netzel vid C.G. StadsBruk, Assessoren C. Kramer och dess Fru Johanna Julius, Cornetten vid Hofen Regimentet Granath och Demois. Selima Bogman. Eskilstuna församling.

Bernhard Axel Constantins dop 1830. Vittnen: Herr Grossh., Lieutenanten och Riddaren … Palm och dess Fru, … Netzel vid C.G. StadsBruk, Assessoren C. Kramer och dess Fru Johanna Julius, Cornetten vid Hofen Regimentet Granath och Demois. Selima Bogman. Eskilstuna församling.

Axel Bernhards dop 1831. Vittnen: Capitainen Arvid Lönnroth, Lieutenanten Gust. Segerdal, bägge i Götheborg, Lieutenanten Sifverts Enka, Fru Lov. Aronander, Fru Lieutenan-skan Carolina Christ. Segerdahl i Götheb., Ingenieuren Ferdinand Mossberg, och Fröken Maria Höökenborg, bägge i Eskilstuna. Eskilstuna församling.

Axel Bernhards dop 1831. Vittnen: Capitainen Arvid Lönnroth, Lieutenanten Gust. Segerdal, bägge i Götheborg, Lieutenanten Sifverts Enka, Fru Lov. Aronander, Fru Lieutenan-skan Carolina Christ. Segerdahl i Götheb., Ingenieuren Ferdinand Mossberg, och Fröken Maria Höökenborg, bägge i Eskilstuna. Eskilstuna församling.

Sven Wilhelms dop 1831. Vittnen: HofJägmästar Granath på Ryningsberg och Fru Forelius, Borgmästar Hallström och Fröken Carin Sergell, Ingenieur Mossberg och Fru Schotte, samt Ingenieur Kruse och Fröken Höökersberg. Eskilstuna församling.

Sven Wilhelms dop 1833. Vittnen: HofJägmästar Granath på Ryningsberg och Fru Forelius, Borgmästar Hallström och Fröken Carin Sergell, Ingenieur Mossberg och Fru Schotte, samt Ingenieur Kruse och Fröken Höökersberg. Eskilstuna församling.

Erik Oscars dop 1835. Vittnen: HäradsHöfdingen Fredrik Magnus Lund och dess Fru Ulrica Margareta Palmer, Apothekaren Fredrik Mejnander samt Demoiselle Lovisa Renström, alla i Staden. Eskilstuna församling.

Erik Oscars dop 1835. Vittnen: HäradsHöfdingen Fredrik Magnus Lund och dess Fru Ulrica Margareta Palmer, Apothekaren Fredrik Mejnander samt Demoiselle Lovisa Renström, alla i Staden. Eskilstuna församling.

Anna Lovisa Charlottas dop 1838. Vittnen: Herr Oeconom. Directeuren Christ. Zetterberg och Grefvinnan Charlotta Marg. Christina Wachtmeister, Bruks Patronen Joh. Philip Hallenius och Fröken Anna Magd. Sophia Charlotta Wachtmeister, Lieutenanten Carl Gustaf Granath vid Ryningsberg och Fröken Lovisa Hedvig Elisabeth Wachtmeister i Eskilstuna. Eskilstuna församling.

Anna Lovisa Charlottas dop 1838. Vittnen: Herr Oeconom. Directeuren Christ. Zetterberg och Grefvinnan Charlotta Marg. Christina Wachtmeister, Bruks Patronen Joh. Philip Hallenius och Fröken Anna Magd. Sophia Charlotta Wachtmeister, Lieutenanten Carl Gustaf Granath vid Ryningsberg och Fröken Lovisa Hedvig Elisabeth Wachtmeister i Eskilstuna. Eskilstuna församling.


Dödsnotiser

Charlottas död 1825. Eskilstuna församling.

Charlottas död 1825. Eskilstuna församling.

Fridericas död 1824. Eskilstuna församling.

Fridericas död 1824. Eskilstuna församling.

Amalia Hildegard Catharinas död 1831. Eskilstuna församling.

Amalia Hildegard Catharinas död 1831. Eskilstuna församling.

Bernhard Axel Constantins död 1831. Eskilstuna församling.

Bernhard Axel Constantins död 1831. Eskilstuna församling.

Axel Bernhards död 1833. Eskilstuna församling.

Axel Bernhards död 1833. Eskilstuna församling.

Christina Wilhelminas död 1853. Eskilstuna församling.

Wilhelminas död 1853. Eskilstuna församling.

Adolf Fredriks död 1854. Eskilstuna församling.

Adolf Fredriks död 1854. Eskilstuna församling.


Frågor

Jag har inte lyckats hitta Adolf Fredrik i Uppsala eller Göteborg (1800-1815).


Forskningsdata

  •  namnteckningar: Adolphus Fridericus Alfort (1805, tryckt avhandling); A. F. Alfort (1819-1838)
  •  namn (andras stavsätt): Adolph Fredrich (1779); Adolph Friedric (1783-1784); Adolph Fredric (1785-1790); Adolph Fredr. (1791-1799); Candidat Ahlfort (1801); Candidaten Olof Alfort (1802); Adolph Fredric Alfort (1806); Medicinae Doctoren Allfort (1807); Medecinae Doctoren A. F. Ahlfort (1807); ÖfverChir. H. Doctor Alfort (1808); Doktor/Doct./Dr Ahlfort (1809-1828); Medicinæ/Medicine Doctorn A. F. Alfort (1811-1853); Herr Doctor Adolf Fridric Alfort (1816); StadsFysicus, Doctor Adolf Fredr. Alfort (1817-1819); Stadsläkaren, Fristads och LazarettsMedicus Herr Doct. Ad. Fr. Alfort (1818); Stads- och FristadsLäkaren, Herr Doct. Carl Fr. Alfort (1819-1822); StadsLäkaren, Doctor Adolf Fridric Alfort (1820); StadsLäkaren, Doctor Adolf Fredric Alfort (1822-1853); StadsLäkaren, Medecinæ Doctorn, Adolf Fr. Alfort (1823); Stads- och FristadsLäkar. Doct. Ad. Fr. Alfort (1823-1825); Medesine Dåktoren Herr A. F. Alfortt (1823); Medecinae/Med. Doktorn/Doctor Ahlfort (1823-1856); Stads och LazarettsLäkaren Doctor Adolf Fridr. Alfort (1824); Doktor/Doctor/Doct./D:r Alfort (1824-1854); Herr/H. Doctor/Docktor Alfort (1824-1840); StadsLäkaren Hr Doktor/Doct. Alfort (1825-1849); Stads- och LazarettsLäkaren, Doct. Adolf Fr. Alfort (1826-1828); Fr. Alfort (1827); Stads- och LazarettsLäkaren Adolf Fridr. Alfort (1827-1829); Stads- och LazarettsLäkaren Hr Doct. Adolf Fr. Alfort (1829-1831); Herr Doctor A. Alfort (1830); Herr Medecinæ/Med. Doctor/Doct. A. F. Alfort (1830-1839); Stads- och LazarettsLäkaren Adolf Fridric Alfort (1830); Pygmæus Alfort (1830, skämt); lilla Alfort (1831); Stads- och LazarettsLäkaren, Doctor Adolf Fridric Alfort (1831); StadsLäkaren/StadsLäk. m.m. Doctor/Doct. Alfort (1831-1833); StadsLäkaren Herr Doct. A. F. Alfort (1832); Doctor Adolf Fredr. Alfort (1833); Stadsläkaren Alfort (1834); Stads- och LazarettsLäkaren Doctor Adolph Fredrik Alfort (1835); Alfort (1835-1837); Stads- och LazarettsLäkaren Doctor Adolf Fred./Fredr. Alfort (1836-1843); Adolf Fredrik Alfort (1837); Stads- och LazarettsLäkaren Doctor Adolph Fredric Alfort (1844-1848); Hr Stadsläkaren, Medicinæ Doktorn och Chirurgiæ Magistern Adolf Fredrik Ahlfort (1844); Stadsläkaren, Medic. Doktorn och Chir. Magistern Adolf Fredrik Ahlfort (1844); Läkaren Doktor Ahlfort (1844); Stadsläkaren, Medic. Doktorn och Chir. Magistern/Mag. A. F. Ahlfort (1844); Herr Alfort (1848-1852); Med. Doct. Alfort (1851); Stadsläkaren Adolf Fredric Alfort (1853); Stadsläkaren Doctor Med:ne (?) Doctor Adolf Fredric Alfort ; Medicinæ Doctorn Adolf Fredric Ahlfort (1854); Stadsläkaren, Medicinæ Doctorn och Chirurgiæ Magistern Adolf Fredric Alfort (1853-1854); Stadsläkaren, Med. Doktorn och Chir. Mag:rn Adolf Fr. Alfort (1853-1854); Stadsläkaren, Med. Doktorn och Chir. Magistern A. F. Alfort (1853); Stadsläkaren A. F. Alfort (1853); Doktor A. F. Alfort (1854); Medicinæ doktorn och chirurgiæ magistern Ad. F. Alfort (1854); Medicinæ Doctorn Herr Adolph Fredric Alfort (1855); Hr Doktor Adolf Fredric Alfort (1855); Medicinae Doctorn Adolf Fredrik Ahlfort (1856)
  •  namn (andras stavsätt): Christina Wilhelmina (1802-1836); Christ. Wilhelmina (1802-1808); Christina Wilh. (1817-1819); Demoiselle Christ. Wilhelmina Almroth (1818); Fru Stina Wilhelm. Almroth (1819-1822); Fru Wilhelmina Almroth (1820-1831); Fru Wilhelmina Christ. Almroth (1822); Stina Wilhelmina Almroth (1823-1838); Chr. Wilhelm. Almroth (1823-1825); Christ. Wilhelmina Almroth (1824-1826); Doctorinnan Ahlfort (1824); Christ. Wilh:a Almroth (1826-1828); Wilhelmina Almroth (1827); Wilhelmina Christ. Almroth (1829); Stina Wilhelm:a Almroth (1829-1831); Stina Wilh. Almroth (1833); Christina Vilhelmina Almroth (1835); Stina Vilh. Almroth (1836-1843); Fru Doctorinnan Alfort (1836); Doktorinnan Alfort (1839); Stina Wilhelm. Almroth (1844-1848); Christina Wilhelmina Almroth (1849-1853); C. W. Almroth (1853-1855); Fru Christina Wilhelmina Alfort, född Almroth (1853)
  •  f. Åsbo 1779: v42491.b131.s223
  •  f. Eskilstuna Kloster 1802: v54892.b211.s415
  •  g. Eskilstuna 1818: v54894.b22.s37
  •  d. Eskilstuna 1854: v54898.b281.s546 (tärsot)
  •  d. Eskilstuna 1853: v54898.b276.s536 (slag)
  •  bou. Eskilstuna 1855: v205255.b1160.s120
  •  bou. Eskilstuna 1853: v147608.b5050.s134
  •  husf. 1783-179?;1816-1831;1836-1854 Torpa: v29515.b12.s5(1783-1784); v29515.b42.s65(1785-1790); v29516.b20.s25(1791-1799); Eskilstuna Kloster: v54752.b70.s61(1816); v54753.b67.s58(1817-1819); v54754.b65.s55(1819-1822); v54755.b63.s54a(1823-1825); v54756.b67.s55(1826-1828); v54757.b66.s57(1829-1831); (v54758.b70.s56(1832-1835); v54758.b6(1833)); v54759.b76.s66(1836-1839); v54760a.b1020.s91(1839-1843); v54761.b121.s110(1844-1848); v54762.b121.s109(1849-1853); v54763.b109.s98(1854)
  •  husf. 1802-1853 Eskilstuna Kloster: v54748.b15.s10(1802-1804); v54749.b17.s9(1804-1808); v54750.b17.s11(1809-1812); v54751.b24.s28(1812-1814); v54752.b70.s61(1814-1816)
  •  mant. 1783 Hårdaholmen: v400945.b160.s19(1783)
  •  dopv. 1832 Eskilstuna Kloster: v54895.b199.s387(1832)
  •  sock. Eskilstuna Kloster: v185727.b2870(1824); donationer till kyrkan: v251523.b1230(1832); v251523.b4730(1833)
  •  milit. v372936a.b60.s5(1807); v898886.b2520(1808); v898886.b2140(1809)
  •  arv. v77446.b60.s113(1823); v77446.b63.s119(1823); v77453.b108.s209(1830); v77453.b109.s211(1830); v77453.b110.s213(1830); v147605.b1730.s47(1836); v223271.b3120.s65(1854); v223279.b3830.s67(1856); v223279.b3870(1856)
  •  arv. v147597a.b2960.s36(1803); v147597a.b2970(1803); v147605.b1730.s47(1836)
  •  läkarattest: v251523.b960(1831)
  •  dokument rörande lazarettet i Eskilstuna: v185727.b5150(1825)
  •  examensprotokoll: v898883.b1150.s208(1807)
  •  barn f. Eskilstuna Kloster: v54894.b99.s185(1820); v54894.b120.s227(1822); v54894.b140.s267(1823); v54895.b87.s163(1824); v54895.b87.s163(1824); v54895.b114.s217(1826); v54895.b131.s251(1827); Eskilstuna: v54895.b156.s301(1829); v54895.b170.s329(1830); v54895.b188.s365(1831); v54895.b210.s409(1833); v54896.b87.s84(1835); v54896.b130.s127(1838)
  •  barn d. Eskilstuna Kloster: v54895.b235.s459(1825); v54895.b234.s457(1824); Eskilstuna: v54895.b273.s535(1833); v54895.b262.s513(1831); v54895.b273.s535(1833)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *